Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[Badger]

lör 30 nov 2024, 07:47#863399 Ett litet exempel på behovet av respekt för naturens samband. DDT. Sattes in i jordbruket för att bekämpa vissa insekter, men var effektivare än man väntat sig och var på väg att utrota havsörn och Pilgrimsfalk innan DDT förbjöds. Överfisket i Östersjön är ett annat exempel. Sillen har i det närmaste försvunnit och dragit med sig torsken och andra fiskar som lever på sill och i andra änden av kedjan gett utrymme för ökade problem med alger. Jag är inte alls tveksam till att kapaciteten för att göra planeten i det närmaste obeboelig för människor finns. Men har vi självrannsakan, ansvarskänsla, återhållsamhet och ödmjukhet inför de samband som vi inte fullt förstår för att låta bli att se vad som händer om fortsätter att plocka bort länkar i kedjan tills de arter som vi tycker är viktigast att behålla också försvinner?

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[maltex]

lör 30 nov 2024, 08:22#863400 Fast samtidigt har ju inte Tivells skogsbruk grund i respekt för naturliga samband,om man vill spetsa till saker och ting.

[Lars Lundqvist SLU]

lör 30 nov 2024, 08:58#863401

har vi självrannsakan, ansvarskänsla, återhållsamhet och ödmjukhet inför de samband som vi inte fullt förstår för att låta bli att se vad som händer om fortsätter att plocka bort länkar i kedjan tills de arter som vi tycker är viktigast att behålla också försvinner?

Vilka arter har vi "plockat bort" i svensk skog och vilka konsekvenser har dett fått?

Att dra paralleller till användning av kemiska bekämpningsmedel eller till helt andra typer av ekosystem är inte relevant.

[Älgfoderodlare]

lör 30 nov 2024, 09:21#863402

Ett litet exempel på behovet av respekt för naturens samband. DDT. Sattes in i jordbruket för att bekämpa vissa insekter, men var effektivare än man väntat sig och var på väg att utrota havsörn och Pilgrimsfalk innan DDT förbjöds. Överfisket i Östersjön är ett annat exempel. Sillen har i det närmaste försvunnit och dragit med sig torsken och andra fiskar som lever på sill och i andra änden av kedjan gett utrymme för ökade problem med alger. Jag är inte alls tveksam till att kapaciteten för att göra planeten i det närmaste obeboelig för människor finns. Men har vi självrannsakan, ansvarskänsla, återhållsamhet och ödmjukhet inför de samband som vi inte fullt förstår för att låta bli att se vad som händer om fortsätter att plocka bort länkar i kedjan tills de arter som vi tycker är viktigast att behålla också försvinner?

Jag ser också att vi trots den verkliga kunskap vi har, gör / tar vi inte längre logiska beslut / gör handlingar utifrån behov, av det vi kan eller vill göra för det som är bäst för oss eller jordens övriga liv. Därför kommer än fler arter, mer ekologiska samband att drabbas o jorden bli fattigare på liv. Både i vattnet som på land. Girighet, ökade livsbehov o oförstånd går där hand i hand !
Vem / den som tror att jordens behov av människor är fler än 2 miljarder o samtidigt vill se en värld full av övrigt liv, är inte bara naiv o dum ?
De ser säkert heller inte vare sig samband o mönster i eller hur försämringar o de förluster som sker idag o är av oss skapade, hänger ihop !
Livsmiljön är här viktigare än klimatet ! O den håller vi på att fördärva i sjumila kliv !

[Badger]

lör 30 nov 2024, 11:13#863412 Konsekvenserna av att en arts försvinnande eller kraftiga nedgång kommer man inte att se förrän det hänt. De flesta förstod inte mekanismerna av hur gifter kan lagras i näringskedjan före DDT. Principen är den samma. Det komplexa samspelet mellan olika insekter, växter, svamparter och träd är bara delvis kartlagt.

Praktiskt exempel för oss som intresserar oss för gran
Heterobasidion (Rötsvamp) kan spridas både till avverkade stubbar eller via rötterna till icke infekterade träd. Träd som har etablerad samverkan med en mykorrhizasvamp har ett visst skydd mot angrepp via rötterna från Heterobasidion. Vissa svampar står bättre emot Heterobasidion än andra. Blek taggsvamp verkar ge bättre skydd än Kantarell enligt studier. Så om till exempel taggsvampen försvinner skulle det ge större spelrum för rötan via rötterna. En annan stark konkurrent till Heterobasidion är Trichoderma spp. (Grönmögel) som om den landar på en avverkad stubbe kan den besegra Heterobasidion. Trichoderma lever på död ved och enligt de studier jag hittade behövs troligen minst 10 kubik död ved för att den ska finnas kvar i skogen. Min slutsats är att om vi använder metoder som tar bort de här arterna från våra skogar så ökar vi riskerna för problem med rotröta.

Med tusentals arter och ännu fler mikrober och bakterier kan vi inte överblicka konsekvenserna av vilka arter som har en viktig funktion som inte kan övertas av en annan art även om vi känner till vissa samband.

Enligt min mening borde vi inte ens behöva diskutera om vi ska riskera detta eller inte för vi vet tillräckligt mycket för att anpassa vårt skogsbruk till en hållbar modell. Takthygge kan planeras så att det går att behålla ett varierat landskap med återkolonisering av arter från närliggande skogar om vi vill.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Mangan]

lör 30 nov 2024, 11:39#863413

(Grönmögel) som om den landar på en avverkad stubbe kan den besegra Heterobasidion. Trichoderma lever på död ved och enligt de studier jag hittade behövs troligen minst 10 kubik död ved för att den ska finnas kvar i skogen. Min slutsats är att om vi använder metoder som tar bort de här arterna från våra skogar så ökar vi riskerna för problem med rotröta.

Så mycket död ved har det inte funnits i våra skogar på minst 100 år. Är möglet borta ur skogarna nu?

Självvald väg i egen skog

[Badger]

lör 30 nov 2024, 11:51#863415 Mängden död ved i Sveriges skogar varierar beroende på region och skogstyp. Genomsnittligt finns cirka 6–10,8 kubikmeter död ved per hektar på produktiv skogsmark. I skyddade områden är mängden ofta högre. Regionala variationer visar exempelvis att:

Norra Norrland har i genomsnitt 7,8 kubikmeter död ved per hektar, vilket är den högsta mängden i landet.

Götaland har den lägsta mängden med cirka 5 kubikmeter per hektar, vilket speglar regionens yngre och intensivare brukade skogar​. Statistiken samlas in av SLU Riksskogstaxeringen som kartlägger död ved och andra skogsresurser löpande.

https://publications.slu.se/?file=publ/show&id=125896

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Lars Lundqvist SLU]

lör 30 nov 2024, 12:17#863419

Praktiskt exempel för oss som intresserar oss för gran

Gran fanns inte i våra skogar under de första 6000 åren sen isen försvann. Både gran och alla arter knutna till gran har invandrat under de sista 4000 åren. Alla dessa arter kan alltså sprida sig i tillräcklig takt för att följa granens invandring.

Du svarade aldrig på frågan: Vilka arter har försvunnit från svensk skog och hur har det påverkat våra skogar?

[jannee]

lör 30 nov 2024, 12:50#863420 Lars en kommentar till nedan

Uråldrigt bevarat dna
I den nya studien som nu publiceras i tidskriften Nature Communications har forskarna analyserat uråldrigt dna bevarat i sjösediment. Resultaten visar att granen fanns på plats i södra Sverige direkt efter isavsmältningen för 14 000 år sedan. Det här var långt tidigare än föregående studier visat.

[jannee]

lör 30 nov 2024, 13:14#863424 Lars
Finns det någon forskning på likheterna eller skillnaderna mellan granen från olika områden i Sverige.
Nu kommer det ju bara in utländska förädlade provinser, men jag tänker närmast på de äldre självföryngrade bestånden.
Härstammar de från samma "fader/moder" eller har sydländska provinser redan förändrat arvsmassan ?

[Lars Lundqvist SLU]

lör 30 nov 2024, 13:31#863427 Sydländska provenienser? Det är bara i allra sydligaste Sverige som man måste ta granfrö från moderträd söder om Sverige, eftersom granfrö genrellt nordförflyttas en bit för att den annars är överhärdig (startar för sent på försommaren).
Men det är samma granart i norra Sverige som i Alperna med bara små genetiska skillnader.

[Mangan]

lör 30 nov 2024, 13:33#863428

Mängden död ved i Sveriges skogar varierar beroende på region och skogstyp. Genomsnittligt finns cirka 6–10,8 kubikmeter död ved per hektar på produktiv skogsmark.

Så mycket död ved har det inte funnits i våra skogar på minst 100 år. Är möglet borta ur skogarna nu?

Självvald väg i egen skog

[Mangan]

lör 30 nov 2024, 14:08#863432

Lars en kommentar till nedan

Uråldrigt bevarat dna
I den nya studien som nu publiceras i tidskriften Nature Communications har forskarna analyserat uråldrigt dna bevarat i sjösediment. Resultaten visar att granen fanns på plats i södra Sverige direkt efter isavsmältningen för 14 000 år sedan. Det här var långt tidigare än föregående studier visat.

"En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att det tog mer än 10 000 år från det att de första granarna kom tillbaka till Sverige efter den senaste istiden till dess att arten fick ordentlig spridning över landet. Den mycket långsamma spridningstakten förvånar forskarna eftersom granen borde ha haft goda förutsättningar att breda ut sig. "

"– Trots att granen var ett av de första träden på plats så kunde inte dessa träd breda ut sig i någon större utsträckning."

https://www.uu.se/nyheter/2022/2022-04- ... er-istiden

Självvald väg i egen skog

[jannee]

lör 30 nov 2024, 14:17#863435 Lars är du 100 på ditt uttalande om provenienser?
Har själv haft ett bestånd av ungersk eller tysk gran, (väldigt delade meningar om vad för sorts gran det varit) tyvärr försvann provinsens härstamningsbevis tidigt 50 tal.
Den granen växte enormt bra men fick en del stamsprickor.
Den var ca 70 år när Gudrun vek ned den.
Kan "kanske" berott på att det var gamla inägor som blev igenplanterade med just den proveniensen.
Vitryssarna man planterade på 70 talet växer betydligt bättre än t.o.m. Emmabodagranen.
Varifrån härstammar Söregärdeplantorna ?

[Lars Lundqvist SLU]

lör 30 nov 2024, 14:25#863437 Du kan läsa själv här.
https://www.skogskunskap.se/skota-barrs ... venienser/

Flyttar man granfrö för långt norrut riskerar man för tidig knoppsprickning så de fryser sönder på våren.