SKOGSFORUM ARTIKEL 

  Skogsnyheter

Skogsdata 2023 - Tall större än gran, nettodipp består

1 inlägg 2166 visningar Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Skogsdata 2023 - Tall större än gran, nettodipp består  ARTIKEL

Fredrik Reuter  
#801943 Idag släppte SLU Riksskogstaxering sin nyaste statistik Skogsdata 2023. Likt varje år den 24 maj så både uppdaterar SLU sin statistikdatabas och släpper en ny uppdaterad PDF. Varje år finns ett tema och i Skogsdata 2023 är temat gammal skog, dessutom firar SLU Riksskogstaxering detta år 100 år av skogsinventering så man kan kanske säga att det är en form av jubileumsutgåva.

SLU vill själva i sin pressrelase fokusera på tre trender. Det handlar om att, sett till volym, att tallen nu passerat granen som vanligaste trädslaget men också att tillväxten, enligt SLU, börjar öka igen. Den tredje trenden är att det totala virkesförrådet i Sverige planar ut. Det finns mycket att diskutera kring detta så häng med här i tråden så tar vi det vidare.

Mer tall än gran

Granen har de senaste decennierna levt ett hårt liv. Det har att göra med att vi sedan andra världskriget, likt exempelvis Tyskland, valt att satsa mycket på gran. Allt verkade gå som planerat ända tills 1969 och sedermera 2005 då ett par stormar visade att granen kan vara stormkänslig. Som grädde på moset kom sedan mega-utbrottet av granbarkborren runt 2018 och efter detta har vi mer eller mindre omvärderat granens närvaro i skogarna. Om än kanske den viktigaste parametern för att tallen har gått om granen är granbarkborreangreppen så verkar vi nu gå in i en tid där granen får ett mindre fokus till förmån för tallen. Gran och tall är viktiga trädslag för skogsindustrin men SLU påpekar även att björken fortfarande är det vanligaste trädslaget i Sverige sett till antal.

Tillväxtsdippen avtar

Allt sedan 2012 har tillväxten avtagit i svenska skogar enligt SLU. Varför vet man inte riktigt men efter fjolårets taxeringen så visar nu data på att tillväxten inte fortsätter att sjunka. Och det var nog tur för oss, det hade blivit en snackis om avgångskurvan (avverkning + naturlig avgång) skurit tillväxtkurvan i den numera klassiska figur 3.30.

Tillväxt, avverkning, naturlig avgång och nettoinbindning på produktiv skogsmark. Från Skogsdata 2023.


Men frågan är samtidigt, hade vi varit där om inte SLU hade hittat ett beräkningsfel strax innan Skogsdata 2022 släpptes? Troligtvis. Att inte avverka över tillväxten är något som sitter i ryggmärgen på oss sedan länge. Det handlar troligtvis om hushållning och att "ge något till efterlevande". Ska man sammanfatta de nya siffrorna så kan man nog ändå säga att vi på nationellt plan har det jobbigt. Mer om detta längre ner i denna tråd.

Virkesförrådet planar ut

Om vi har en hög avgång, exempelvis som i vårt fall med ett högt avverkningstryck så är det ganska rimligt att det totala virkesförrådet planar ut. Det är ju tillväxten som bygger virkesförrådet. Att SLU nu ser att virkesförrådet planar ut kan vara en fingervisning om att vi är på väg mot en avverkningsnivå som är på gränsen till hållbar.

LULUCF

Sverige har förbundit sig till förordningen om LULUCF som är del av EU:s klimatpaket sedan 2018. Kort kan man säga att Sveriges skogar genom sin grundfunktion att varje sommar binda koldioxid genom att träden växer är en mycket viktig del av LULUCF. Man skulle kunna säga att Skogsvårdslagens portalparagraf om att den svenska skogen är en nationell angelägenhet här får jobba ordentligt. Här körs äganderätten över med hull och hår då Sverige varje år rapporterar in sina siffror till FN och EU.

Sverige har också fått ett tuffare beting genom den nyligen genomröstade ändringen av LULUCF. Om skogens tillväxt sjunker samtidigt som vi rekordavverkar den samma så finns en uppenbar risk att Sverige inte når målen i LULUCF. Om det skulle hända så skulle det troligtvis bli en dyr historia. Men den som lever får se. Viktigt att påpeka är att SLU här inte skickar in samma siffror som de har i Skogsdata. Här väljer de istället att jobba med prognosticerade siffror utifrån Riksskogstaxeringen, detta ger ett teoretiskt släp på några år och hur dessa siffror kommer se ut när vi de beräknas på ex. tillväxtåret 2018 (som troligtvis inte var lysande) återstår att se.

Rekordavverkning

SLU skriver att statistiken visar att Sverige nu har en rekordhög avverkningsvolym. Trots att det också finns en ökning i det som kallas naturlig avgång så är det avverkning som står för majoriteten i det som SLU kallar "Total avgång". Den senaste statistiken visar att det senaste statistiska året så avverkades 90.5 miljoner m3sk. Här skiljer det sig en del mellan de två statistikkällor vi har att tillgå i Sverige; SLU och Skogsstyrelsen. 2021 prognosticerar Skogsstyrelsen att avverkningen låg på 96,6 miljoner m3sk. Vad siffran verkligen är får vi aldrig veta.

Dristar man sig till att använda Skogsstyrelsens statistik tillsammans med Riksskogstaxeringens statistik över tillväxt och avgång på produktiv skogsmark så visar det sig att nettotillväxten kan vara på minus. Detta givet att total tillväxt minus naturlig avgång enligt RST var 93 miljoner m3sk i Skogsdata 2023. Att SLU själva också i sitt tema om gammal skog skriver att den gamla skogen har minskat kraftigt de senaste 100 åren och idag omfattar 10 % av skogsmarken eller 2,4 miljoner hektar kan också visa på att avverkningstrycket är stort.

Statistiken från SLU visar i alla fall med all tydlighet att Sverige utmanar virkesförrådsuppbyggnaden i den svenska skogen. Diagrammet nedan visar med data från SLU Skogsdata 2023 nettoinbindning på produktiv skogsmark över tid. Ganska intressant att vi nu är på rekordlåga nivåer i paritet med första halvan av 1970-talet.

Nettoinbindningen över tid på produktiv skogsmark.


För dig som skogsägare

Om vi lämnar det politiska med LULUCF mm så verkar det vara så att vi nu är inne i en fas där skogsindustrin kräver mycket virke. Antagandet baserat på den rekordavverkning vi nu är inne i och att skogsindustrin troligtvis inte köper och avverkar skog för att lägga det i virkesvältor. Skogen används i en industri som det senaste decenniet byggts ut i omgångar.

Med andra ord ser det ut som att efterfrågan kommer hålla i sig medans tillgången är knapp. För en skogsägare kan detta vara mumma då ett sådant scenario brukar innebära ökade priser på tillgången (skogen). Att klimatanpassa skogen för framtidens klimat samtidigt som du förhandlar ordentligt vid virkesaffären kan göra att du går en ljus framtid till mötes.

Här kan du läsa mer om Skogsdata 2023: https://www.slu.se/globalassets/ew/org/ ... 3_webb.pdf

Vill du läsa om Skogsdata 2022 så finns tråden Skogsdata 2022 - beräkningsfel räddar tillväxten?.



   TS
Elmia
 Besvara  
  • Sida 1 av 1
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).