Kritiken består inte att analysen är dålig som sådan. Den är istället gedigen ur ett industri- och marknadsperspektiv. Råden som ges till svenska skogsägare känns dock snävsynta. Skogsindustrins produkter, som ofta exporteras till andra länder, jämförs i analyserna på en global marknad. Problemet är att de svenska rundvirkespriserna nästan aldrig gör det. Man verkar inte ens reflektera över detta.
Givet att vi lever i global ekonomi där varor tjänster flyter över våra länders gränser så spelar det ingen roll att man nu ser ett kraftigt prisfall för trävaror tillsammans med astronomiska marginaler för en glödhet massaindustri. Råden som ges att det nog minsann är dags att titta på både slutavverkning och gallring (innan en sänkning underförstått) spelar heller absolut ingen roll.
Det som spelar roll är att Finlands skogsägare tillsammans med Norges dito har ett högre virkespris generellt än svenska skogsägare. Oavsett om man har skogen i Finland eller i Sverige så har man samma förutsättningar för sin virkesförsäljning. Att svenska skogsägare har Europas lägsta virkespriser är därför det enda som spelar någon roll. Vi måste få ett slut på detta elände.
Istället är rådet att passa på:
– Har du som skogsägare funderat på slutavverkning är rådet att göra det. Det kan bli ytterligare höjningar på massaved och framför allt energived, men det är timmerpriserna som är avgörande för besluten, säger Johan Freij.
Ett sätt man skulle kunna synliggöra det hela på är att jämföra finska skogsägare som springer på en väg och dividerar om vilka löparskor som är bäst för stunden. Svenska skogsägare befinner sig i diket och argumenterar hur man bäst lagar gummistövlarna så de inte läcker in.
En teoretisk uträkning kan visa att svenska skogsägare kan tappa ikring 10 miljarder kronor per år genom ett lägre virkespris i jämförelse med Finland. Detta är pengar som både skogsägare, landsbygd och statskassa går miste om när de istället omfördelas till skogsbolagens ägare som dessutom inte heller har sin hemvist i Sverige.
Tyvärr kan avsaknaden av detta problem i kommunikation från bland annat Danske Bank cementera marknaden ytterligare. Även om man är ovetande om det kan man alltså bidra till att hålla nere rundvirkespriserna i Sverige - tyvärr kan det finnas tecken på att man är vetande:
I denna upplaga av nyhetsbrevet tar man upp den så kallade taxonomin i ett kapitel. Summa summarum är att den inte är bra för svenska skogsägare och kommer bara kosta mer pengar och kräva att skogsägaren både utbildar sig och är mer aktiv i skogen. Att som bank ta ett sådant ställningstagande är förvånande. Inte ens att kunna få betalt för kolinlagring i skogens tillväxt framställs som något positivt. Det skrivs istället om ett “EU-etablissemang” ofta tillsammans med en miljörörelse som kommer på en den dåliga saken efter den andra. Hyggesfritt skogsbruk är en sådan sak. Det fungerar bara på knappt 1 miljon hektar fjällnära skog i Sverige enligt Lars Lundqvist på SLU som blivit intervjuad.
Vidare kan man faktiskt inte heller i brevet lyfta fram de höga björkmassavedpriserna i Baltikum som något positivt. Att Baltikum tar 3,5 ggr betalt för björk jämfört med Sverige tas inte upp, enbart att den Baltikum har den marknad som de i särklass största prissvängningarna med de lägsta priserna i lågkonjunktur. Vill man läsa mellan raderna som skogsägare så är det en farlig marknad och då bättre att förlika sig med Europas lägsta virkespriser istället. Det är utjämnat och bra.
Vår egen analys av läget är mer av det kortare slaget: Efterfrågan på sågade trävaror kommer genom klimatkrisen och ett ökat byggande i trä att bestå. Den kommer inte dö ut och det kommer inte heller efterfrågan på massaved att göra. Lägg därtill en energikris och ett krig i Europa så ser vi inte heller någon avmattning för biomassan från skogen. Massaindustrin tjänar idag 3200 kr för varje kubikmeter de förädlar. Pellets från svenska sågverk betingar idag ett pris som motsvarar 2000 kr per kubikmeter virke.
Snegla därför mer på vad som händer för skogsägarna i Finland. Troligtvis blir en eventuell lågkonjunktur kännbar även för dem, men inte alls lika mycket som om svenska skogsägare fortsatt har Europas lägsta virkespris.
Här nedan är trådar om några av de äldre analyserna:
Danske bank spår högre priser - men ut och hugg nu?
Danske Bank NB 3 2021: Ut och hugg, gasa tills det rasar
Danske Bank: Ut och Hugg (hösten 2017)!
Danske Bank: Sluta gallra - hugg tall!
Felaktiga siffror och diagram i Danske Banks nyhetsbrev?