Gallring

Gallring med drönare, kan detta ge bättre lönsamhet?

159 inlägg 19456 visningar 26 följer Svara, dela mm...   
Avatar Fallback

Re: Gallring med drönare, kan detta ge bättre lönsamhet?

torpöbo  
#761833 Ja eller luftskepp med solcellsdriven kran...

Malwa skogsmaskiner för gallring
Avatar Fallback

Re: Gallring med drönare, kan detta ge bättre lönsamhet?

hfab  
#761851
Lars Lundqvist SLU skrev:
Om man inte gör stickvägar vid första gallring så måste man göra det vid andra, och då blir den gallringen i princip bara att hugga stickvägar. Man måste titta på resten av omloppstiden, inte bara på den enskilda åtgärden här och nu.


Baseras ett sådant uttalande på forskning, fakta eller erfarenhet?

Jag som inte har betalat för min "forskning" hävdar bestämt att det går alldeles utmärkt att gallra beståndsgående.
Både i första och andra gallring.

Användarvisningsbild

Re: Gallring med drönare, kan detta ge bättre lönsamhet?

Lars Lundqvist SLU  
#761857 Hur får du ut virket utan stickvägar?

Användarvisningsbild

Re: Gallring med drönare, kan detta ge bättre lönsamhet?

Robur Clivus  
#761862 Kan det vara så att vi närmar oss vägs ände med konventionell maskingallring lika som för motorsåg och huggarlagen på 80-talet? Hur stora gallringsskotare ska vi ha i framtiden för att kompensera övriga samhällets produktivitetsutveckling och löneläge, inflation och små serier skogsmaskiner i tillverkningsledet? Redan idag fulhugger man gallringar för att gå runt och för att lyckas skapa ett litet netto i det korta perspektivet. Stora Enso byter ut sina inhemska piloter mot billigare dito för att kompensera. Det är ju bara att höja råvarupriset hävdar andra, titta vad bra massaindustrin tjänar just nu, utan att jämföra mot utvecklingen i tex sydamerika och dess boniteter och tekniska utvecklingen av massa samt konjukturutjämnad prisnivå. Vi har en åsiktskorridor i skogsakademin som känns sprungen från 1950-talet där försvara status quo är överordnat. Jag har inga vettiga svar på ovan men är tyvärr så här jag ser på nuläget, gissar att vi kommer vara påväg någon annanstans snart!

   TS
Avatar Fallback

Re: Gallring med drönare, kan detta ge bättre lönsamhet?

hfab  
#761864
Lars Lundqvist SLU skrev:Hur får du ut virket utan stickvägar?

Hur pass många timmar har du i skördare respektive skotare?

Användarvisningsbild

Re: Gallring med drönare, kan detta ge bättre lönsamhet?

Lars Lundqvist SLU  
#761868
Robur Clivus skrev:Kan det vara så att vi närmar oss vägs ände med konventionell maskingallring lika som för motorsåg och huggarlagen på 80-talet?

Det går att låta skogen stå, strunta i gallring. Resultatet blir fler stammar och större dimensionsspridning vid slutavverkningen. Dagens gallringar syftar fortfarande till att producera mer sågtimmer i slutavverkningen, trots att det är större lönsamhet i fiberindustrin. Dags att sluta gallra?
Eukalyptus i Sydamerika producerar mer än våra skogar, men vi kan ackumulera virke under lång tid och på så vis få stor volym per ha i slutavverkningen och låga föryngringskostnader per slutavverkad kubikmeter.

hfab skrev:Hur pass många timmar har du i skördare respektive skotare?

Nån timme i skotare, för evigheter sen. Men tiden i skördare/skotare påverkar inte hur skogen fungerar.

Om du gallrar två gånger har du ca 4 m mellan nästan alla träd när det är dags för slutavverkning. Så vid det laget är i princip nästan hela beståndet stickvägar. Vad var det då för vits med att försöka undvika stickvägar i tidigare skeden? Det smartaste kanske vore att röja fram stickvägar maskinellt när skogen är 5-6 m hög?

Avatar Fallback

Re: Gallring med drönare, kan detta ge bättre lönsamhet?

hfab  
#761869
Lars Lundqvist SLU skrev:Hur får du ut virket utan stickvägar?

Mindre skotare och så kort virke som möjligt.

Ta exempelvis en Ecolog 574. Förvånansvärt smidig maskin.
Eller Malwa och Vimek, dom gör ju åttor kring en "normal" gallringsskördare.

Användarvisningsbild

Re: Gallring med drönare, kan detta ge bättre lönsamhet?

Robur Clivus  
#761878
Lars Lundqvist SLU skrev:
Robur Clivus skrev:Kan det vara så att vi närmar oss vägs ände med konventionell maskingallring lika som för motorsåg och huggarlagen på 80-talet?

Det går att låta skogen stå, strunta i gallring. Resultatet blir fler stammar och större dimensionsspridning vid slutavverkningen. Dagens gallringar syftar fortfarande till att producera mer sågtimmer i slutavverkningen, trots att det är större lönsamhet i fiberindustrin. Dags att sluta gallra?
Eukalyptus i Sydamerika producerar mer än våra skogar, men vi kan ackumulera virke under lång tid och på så vis få stor volym per ha i slutavverkningen och låga föryngringskostnader per slutavverkad kubikmeter.

Lite spontana kommentarer och ideèr:
- Om man planerar och utför röjning utifrån ett gallringsfritt tänk och får denna dimensionsspridning vid slutavverkning och utför slutavverkning i ett enskilt ingrepp med konventionell grupp, då köper jag resonemanget. En teoretisk tankenöt, säg att en entreprenör utvecklat en teknik där man kan gå in och höggallra från luften, man kan jobba över stora ytor där avståndskostnaden är oväsentlig, man sprider ut "slutavverkningen" över stora arealer och tid samt låter träden växa in i timmerkvalitè underifrån, inga stickvägar eller stormkänsliga bestånd, Sverige producerar närmat endast sågbar vara! I min värld skulle vi ackumulera gigantiskt värde till skogsbönderna i ett sådant scenario. Angående ackumuleringvinsten Sverige har av virke under lång tid gentemot att gå in och maskinavverka 800m3sk/ha efter 20 år har jag svårt att förstå?

   TS
Användarvisningsbild

Re: Gallring med drönare, kan detta ge bättre lönsamhet?

Lars Lundqvist SLU  
#761888
Robur Clivus skrev:säg att en entreprenör utvecklat en teknik där man kan gå in och höggallra från luften, man kan jobba över stora ytor där avståndskostnaden är oväsentlig, man sprider ut "slutavverkningen" över stora arealer och tid samt låter träden växa in i timmerkvalitè underifrån, inga stickvägar eller stormkänsliga bestånd, Sverige producerar närmat endast sågbar vara!

Kruxet är att skogen inte fungerar så, om du inte råkar ha en fullskiktad granskog.
Om du höggallrar ut ett fåtal träd per ha ur en av dagens slutavverkningsbestånd med tall eller gran så kommer kvarvarande träd långsamt bli grövre och skogen som helhet långsamt bli tätare.
Om du gallrar ut lite mer så är det teoretiskt möjligt att balansera tillväxten och uttaget, dvs volym och grundyta kommer ligga kvar på dagens.
Om du gallrar ut ännu lite mer så kommer grundyta och volym och även tillväxt långsamt sjunka och skogen kommer glesna.
Men i samtliga fall sjunker stamantalet och till sist klarar inte kvarvarande stamantal av att upprätthålla tillväxten, dels därför att de blir för få och dels därför att de är så stora/höga att tillväxten för enskilda träd sjunker.

Och då sitter du där med gigantiska arealer som inte längre producerar i närheten av vad de skulle kunna. Vad gör du då?

Användarvisningsbild

Re: Gallring med drönare, kan detta ge bättre lönsamhet?

Robur Clivus  
#761972
Lars Lundqvist SLU skrev:
Robur Clivus skrev:säg att en entreprenör utvecklat en teknik där man kan gå in och höggallra från luften, man kan jobba över stora ytor där avståndskostnaden är oväsentlig, man sprider ut "slutavverkningen" över stora arealer och tid samt låter träden växa in i timmerkvalitè underifrån, inga stickvägar eller stormkänsliga bestånd, Sverige producerar närmat endast sågbar vara!

Kruxet är att skogen inte fungerar så, om du inte råkar ha en fullskiktad granskog.
Om du höggallrar ut ett fåtal träd per ha ur en av dagens slutavverkningsbestånd med tall eller gran så kommer kvarvarande träd långsamt bli grövre och skogen som helhet långsamt bli tätare.
Om du gallrar ut lite mer så är det teoretiskt möjligt att balansera tillväxten och uttaget, dvs volym och grundyta kommer ligga kvar på dagens.
Om du gallrar ut ännu lite mer så kommer grundyta och volym och även tillväxt långsamt sjunka och skogen kommer glesna.
Men i samtliga fall sjunker stamantalet och till sist klarar inte kvarvarande stamantal av att upprätthålla tillväxten, dels därför att de blir för få och dels därför att de är så stora/höga att tillväxten för enskilda träd sjunker.

Och då sitter du där med gigantiska arealer som inte längre producerar i närheten av vad de skulle kunna. Vad gör du då?


Hänger med i resonemanget ovan, men ska försöka förklara min tanke lite mer detaljerat utifrån att diskuterad teknisk möjlighet fanns:

Vi tar en G32 mark som exempel, efter slutröjning står ett bestånd på ca 1600 stammar per hektar. Höggallringen utgår tex från en måldiameter man satt, detta uttag kanske påbörjas i 40 års åldern och pågår tills man är nere på säg 600 stammar per hektar. När man kommit ner till de 600 stammarna utförs en slutavverkning och nytt bestånd anläggs. Detta borde leda till att mycket mer av beståndets virkesproduktion kan tas ut som timmersortiment. Jobbar man så här över flera bestånd så kommer ju slutavverkningarna och återbeskogningen rulla runt inom fastigheten lika som i dagens konventionella skogsbruk. Siffrorna i exemplet ovan kan säkert diskuteras för att hitta mest optimal virkesproduktion men valde ovan bara för att försöka förklara upplägget.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Gallring med drönare, kan detta ge bättre lönsamhet?

Lars Lundqvist SLU  
#761979 Medelstammen sett över hela omloppstiden påverkas väldigt lite av hur du gallrar. Det är omloppstiden som har störst inverkan.

Om du ska höggallra dig ner till 600, utan att göra mycket starkare gallringar, så måste du ha en mycket längre omloppstid allternativt fler gallringar. Med fler gallringar och oförändrad omloppstid blir det klenare träd i slutavverkningen. Med längre omloppstid skulle du få ännu grövre träd till slutavverkningen om du låggallrar i början.

I ditt exempel där du börjar med tidiga höggallringar kommer medelstammen bli klenare vid kommande gallringar eftersom du tagit bort de något grövre och högre träden.

Användarvisningsbild

Re: Gallring med drönare, kan detta ge bättre lönsamhet?

Älgfoderodlare  
#762011
Robur Clivus skrev:
Lars Lundqvist SLU skrev:
Robur Clivus skrev:säg att en entreprenör utvecklat en teknik där man kan gå in och höggallra från luften, man kan jobba över stora ytor där avståndskostnaden är oväsentlig, man sprider ut "slutavverkningen" över stora arealer och tid samt låter träden växa in i timmerkvalitè underifrån, inga stickvägar eller stormkänsliga bestånd, Sverige producerar närmat endast sågbar vara!

Kruxet är att skogen inte fungerar så, om du inte råkar ha en fullskiktad granskog.
Om du höggallrar ut ett fåtal träd per ha ur en av dagens slutavverkningsbestånd med tall eller gran så kommer kvarvarande träd långsamt bli grövre och skogen som helhet långsamt bli tätare.
Om du gallrar ut lite mer så är det teoretiskt möjligt att balansera tillväxten och uttaget, dvs volym och grundyta kommer ligga kvar på dagens.
Om du gallrar ut ännu lite mer så kommer grundyta och volym och även tillväxt långsamt sjunka och skogen kommer glesna.
Men i samtliga fall sjunker stamantalet och till sist klarar inte kvarvarande stamantal av att upprätthålla tillväxten, dels därför att de blir för få och dels därför att de är så stora/höga att tillväxten för enskilda träd sjunker.

Och då sitter du där med gigantiska arealer som inte längre producerar i närheten av vad de skulle kunna. Vad gör du då?


Hänger med i resonemanget ovan, men ska försöka förklara min tanke lite mer detaljerat utifrån att diskuterad teknisk möjlighet fanns:

Vi tar en G32 mark som exempel, efter slutröjning står ett bestånd på ca 1600 stammar per hektar. Höggallringen utgår tex från en måldiameter man satt, detta uttag kanske påbörjas i 40 års åldern och pågår tills man är nere på säg 600 stammar per hektar. När man kommit ner till de 600 stammarna utförs en slutavverkning och nytt bestånd anläggs. Detta borde leda till att mycket mer av beståndets virkesproduktion kan tas ut som timmersortiment. Jobbar man så här över flera bestånd så kommer ju slutavverkningarna och återbeskogningen rulla runt inom fastigheten lika som i dagens konventionella skogsbruk. Siffrorna i exemplet ovan kan säkert diskuteras för att hitta mest optimal virkesproduktion men valde ovan bara för att försöka förklara upplägget.


Jag ser det nog lite så som Lars L. Höggallra i omgångar o ha höga drivningskostnader / volym o rel. litet uttag, o sen lita till att de sista ca. 600 stammarna ska löna sig vid slutavverkning är nog lite "off" !
Omvänt, så låggallrar jag för att söka optimera den för marken maximala volymproduktionen / areal på så stort antal stammar som möjligt. O där spelar inte en något längre omloppstid någon roll, för i det ex. du tar, så bör man ju förlora i tillväxt i slutändan på ett färre antal stammar med mindre volym, än det jag har. Så att ha lägra gallringsgrad o vänta med slutavverkning för att optimera volym / areal, bör nog vara bättre än att göra det i omvänd ordning.

Användarvisningsbild

Re: Gallring med drönare, kan detta ge bättre lönsamhet?

JAndersson  
#762044
Tralsmo skrev:
Tralsmo skrev:
JAndersson skrev

Hej,

Tror att du har gjort en mindre tankevurpa. Du verkar ha räknat på att de kommer använda 12 volts blyackumulatorer, vilket knappast är troligt. Gissar att de kommer använda högpresterande lithium jon batterier liknande de som används elektriska motorcyklar. Verkar som ett 14.4 kWh timmars batteri till en Zero motorcykel väger ca 80 kg, vilket verkar rimligt med tanke på att ett 100 kWh batteri till en Tesla väger ca 540 kg. Batteriet till en drönare borde klara sig med en enklare kylning så gissar att vikten per kWh borde bli lägre. Så gissar att ett batteri för en halvtimmes körning väger ca 60 kg. Gissar också att AirForestry kommer använda en typ av batteri bytar station, så ingen borde behöva lyfta batteriet med handkraft.



Du verkar va hyfsat påläst om batterier jandersson.

Själv tycker ja nog battetidebatten är intressantare.

Har du nån uppfattning om va gränsen för effekt kontra vikt på batteri går just nu å va den kan ha för potential att utvecklas dom närmsta åren?

Att dom behöver kylas ochså har ja inte haft en tanke på.
Hur går det till?
Normalt när man använder startbatteri så vill man ju ha dom åt det varma hållet.

Angående laddning så är ju det mer ett logistiskt problem å en fråga om det finns ekonomiskt utrymme å få betalt för den proceduren.
[/quote]

Har väll hyfsad koll men är långt ifrån en expert 🙂
Effekten som man kan plocka ur ett lithium jon batteri är beroende av kemin och materialval i enskild cell samt spänning och kylning i batteripaketet. Men verkar variera mellan ca 1kW / kg till ca 7 kW / kg. Viktigt att nämna är att i dagsläget blir det alltid en avvägning mellan kapacitet (energiinnehåll) och effektuttaget. Samt ekonomin, då de celler som klarar högt effektuttag är mycket dyrare. I denna applikation tror jag dock att man tål en högre batterikostnad jämfört med de flesta elbilar.
Skulle i vilket fall rekommendera följande intervjuer med Christian Von Koenigsegg om man är intresserad av batteriteknik;



Gällande kommande teknik har jag svårare att ge ett svar eftersom de flesta artiklar endast nämner möjlig kapacitetsökning, se t.ex https://www.warpnews.se/energi/nasta-ge ... an-dagens/

Min bedömning är att även med dagens teknik borde det inte vara någon större utmaning att få en drönare att lyfta 100 kg och transportera denna last upp till en kilometer. Googlar man på "taxi drone" så ser man att det satsas otroligt mycket pengar och resurser på att ta fram elektriska drönare som skall kunna transportera folk. Utmaningen tror jag snarare kommer ligga i att få ekonomi i detta. Men det torde visa sig när AirForestry kommer igång med fullskaliga tester, förhoppningsvis under 2023.

Jag är i alla fall positivt inställd till AirForestry. Tycker att det är toppen att man utvecklar alternativ till traditionell gallring. Fredrik tog upp en intressant sak gällande stickvägsyta i fredagens podd. Om jag kommer ihåg rätt så hade FSC i Tyskland ett krav på max 13 % i en gallring. Vilket blir en utmaning i en traditionell gallring med stickvägsgående maskiner. Min framtidsspaning är att om man vill kunna bedriva ett traditionellt skogsbruk och samtidigt kunna sälja och få betalt för kolsänka kommer det krävas alternativa gallringsmetoder som håller stickvägsytan till ett minimum.

Användarvisningsbild

Re: Gallring med drönare, kan detta ge bättre lönsamhet?

eco450  
#762126 Svenska Airforestrys drönare är över sex meter i diameter och kan lyfta 200 kg. De ska kapa och kvista träd och flyga dem till timmeravlägget. Nu testflyger de utanför Uppsala – en milstolpe för företaget.

Användarvisningsbild

Re: Gallring med drönare, kan detta ge bättre lönsamhet?

Lars Lundqvist SLU  
#762127 Hur apteras träden vid avlägget?

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).