John Deeres skogliga släktträd

 Svara  12 inlägg  5275 visn.  3 följer
Användarvisningsbild

John Deeres skogliga släktträd

 
#511265 Fredrik och undertecknad besökte John Deeres skogsmaskinfabrik i Joensuu i Finland (mer från besöket i tråden Besök i John Deeres CTL-fabrik i Joensuu). John Deere är ju på något sätt summan av många kända gamla varumärken från skogsmaskinernas förflutna historik. Många av dem svenska som ÖSA, Kockums och Bruun. Jag har gett mig på att försöka sammanfatta resan från den första VSA-skotaren till dagens John Deere maskiner inom CTL-området och tänkte lista upp det här nedan samt försöka visa släktträdet i en bild. Jag vet att AKKAMAAN har gjort omfattande studier i ämnet och hoppas att han och många med honom kan bidra med fler pusselbitar. Eller justera ev uppgifter som inte stämmer i texten här nedan.

Allt börjar egentligen på flera olika håll. Hur historiken ser ut på finska Lokomo-sidan har jag ingen koll på men jag vet att Timberjack gav ut en bra bok 1997 som hette ”Tracks in the forest” och som beskriver hela skeendet i alla delar av ”släktträdet”. Tyvärr har jag inte tillgång till den nu men har sett den tidigare och kan varmt rekommendera den. Tyvärr verkar den inte finnas tillgänglig som ny längre men det går att hitta begagnade. T ex den här på Amazon


ÖSA
I Sverige jobbade Östbergs smedja i Alfta bl a med halvband och allehanda skogsutrustning. 1957 tar man fram en helbandad traktor med gummihjul baserad på en Volvotraktor: Bamsen. Tillsammans med Volvo BM bygger man olika typer av skogsmaskiner som säljs av Volvo BM fram till 1975 då Volvosamarbetet upphör. Klassiker från ÖSA under den här tiden är t ex Lill-Nalle, Timmer-Kalle och Volvo BM SM 868.

1525761318_skärmavbild_2018-05-07_kl._23.48.57.png


När Volvosamarbetet upphörde öppnade ÖSA upp för en mer dynamisk utveckling och man tog t ex fram de första hydrostatdrivna maskinerna. Först chassit ÖSA 270 (som bl a användes till Fällare/läggaren ÖSA 670) visades med hydrostatisk drift redan 1973. Tyvärr ville inte Volvo satsa på hydrostatdriften utan hellre på den beprövade converter-tekniken. Det här var ett av skälen till att Volvosamarbetet upphörde. När Ösa blev ”fria” lanserade man sedan ÖSA 260-skotaren som blev den första seriebyggda maskinen med hydrostatisk drift. En drivlina som nu blev standard på hela ÖSAs produktprogram. Den mindre skotaren ÖSA 250 följde efter och man byggde också den första engreppsskördaren ÖSA 250 EVA som blev mycket populär.

1525761318_skärmavbild_2018-05-07_kl._23.50.01.png


En av bröderna som då drev ÖSA, Gunnar Östberg, sålde sin ägarandel till finska Rauma Repola 1979 och 1981 köptes hela ÖSA upp. Mer om detta längre ner.

Lars Bruun och världens första skotare?
Parallellt med ÖSAs utveckling började ett annat spår i Värmland. Skogsindustrin hade tjänat hejdlöst med pengar i slutet av 50-talet och början av 60 talet och satte därför av medel för olika utvecklingsfonder på några platser i landet. En sådan var VSA, eller Föreningen Värmlands Skogsarbetsstudier i Filipstad. Här anställdes en ung ingenjör vid namn Lars Bruun och han fick relativt fria händer att jobba med utveckling av en bättre skogsmaskin för att köra ut virke ur skogen. Han hade bröder som arbetade inom skogsbruket och hade en uppfattning om hur saker och ting kunde förbättras. Lars utgick från en Volvo BM Boxer som bas. Han tog bort framhjulen och använde en midja från Kristinehamnsföretaget MIAK (som användes för att tandemkoppla Volvotraktorer) för att koppla ihop traktordelen med en egenkonstruerad skotarvagn och satte sedan på en HIAB Elefant-kran. Därmed var den första skotaren född: VSA-skotaren som den då kallades.

1525761318_skärmavbild_2018-05-07_kl._22.26.14.png


De första maskinerna hade faktiskt en form av hydrostatisk drift på vagnen som då drevs av en hydraulmotor. Den var dock väldigt enkel och gick inte att backa med. Senare versioner använde transmissionsdelar både från Volvos personbilar och från deras terrängbilar (Valpen). Så småningom övergavs Boxern som ansågs ha en föråldrad och omodern motor och drivlina och Bruunetten, som den kom att kallas, byggdes istället på Fords 5000-traktor som bättre matchade behovet.

VSA var ju i grunden ingen maskintillverkare och ville egentligen inte hålla på med maskinerna varför VSA-skotaren såldes till Kockum Landsverk 1968. Där kallades den Kockum KL 826/836 (VSA blev sedermera Stiftelsen Skogsarbeten som så småningom kom att ingå i det som idag är SkogForsk. Här jobbade t ex Ingemar Nordansjö som i mitten av 70-talet startade upp Elmia Wood tillsammans med Elmia men det är en helt annan historia!)

1525761318_skärmavbild_2018-05-07_kl._23.51.21.png


Minibruunett och Bror Hult
Lars Bruun startade nya företaget Bruun System AB och fortsatte att utveckla skogsmaskiner tillsammans med Bror Hult i Filipstad. 1978 presenterades den legendariska Bruunett Mini 578 med åtta hjul och takmonterad kran. Maskinen tillverkades som 578 och sedan 678 ända fram till 90-talet. Skogsmaskintillverkningen var utmanande och kapitalkrävande och Bruun System behövde hjälp med det ekonomiska vilket man fick från finska finansiärer som gick in som delägare i slutet av 70-talet. Så småningom såldes hela bolaget till Rauma-Repola 1983 och blev sedan en del i Raumas FMG Group.

1525761318_skärmavbild_2018-05-07_kl._23.45.42.png


Kockum köper SMV, Skotten och Logma
Tillbaka till Kockum. Kockums Industrier köpte även upp Sandbergs Mekaniska Verkstad (SMV) i Stensele 1974. Företaget som börjat tillverka Drivax skotare efter ett liknande traktorkoncept som den ursprungliga Bruunetten. Under 60- och 70-talet var Kockums industrier ett jätteimperium och under några år på 60-talet en av världens största skeppsbyggare. Pengarna strömmade in och man köpte företag efter företag. Till skogssektionen la man till Aktiv Doroverken som tillverkade skotaren Skotten och man köpte även kvistaren och sedermera processorn Logma från Hydrolin i Gävle. Skogsverksamheten koncentrerades till Söderhamn där man byggde både skotare och så småningom processorer och skördare och Kockums blev ett aktat varumärke i skogen både i Sverige och utomlands. Men 1984 köptes även Kockums upp av Rauma-Repola i Finland som nu hade lagt under sig tre av Sveriges största företag inom skogsmaskinsektorn och som tidigare ägde finska Lokomo.

1525761318_skärmavbild_2018-05-07_kl._23.53.58.png


Tillverkningen av Kockums-maskiner fortsatte några år i Söderhamn men där lades verksamheten ner 1986/87. I Alfta och Filipstad rullade det vidare och under en tid var ÖSA den samordnande enheten för de forna konkurrenterna Bruun och Kockum. Direkt efter Raumas övertagande drevs de tre tillverkarna dock som dotterbolag: Kockums under namnet ”SMV - Stensele Mekaniska verkstad AB”, Bruun under ”Bruun System AB” och ÖSA under ”ÖSA försäljnings AB”.

FMG blir Timberjack
Rauma-Repola vilade inte på hanen utan fortsatte sina förvärv. Man tittade bl a på ett samarbete med Caterpillar i mitten av 80-talet samt köpte 1986 en majoritet i den franska skogsmaskintillverkaren Cemet-Agrip. Samma år började man samarbeta med Timberjack från Kanada och 1989 köpte man detta bolag och även det nordamerikanska bolaget Koering. Båda hade produkter för helstamsavverkning. I mitten och slutet av 80-talet drev Rauma-Repola skogsmaskinverksamheten under namnet FMG (Forest Machine Group) men ändrade efter förvärvet av Timberjack namnet. Först till FMG Timberjack 1991 och sedan till bara Timberjack 1992. Tillverkningen av skogsmaskiner lades ner helt i Alfta 1993 och all utveckling och tillverkning i Sverige koncentrerades till Filipstad. Här byggdes framför allt skördare och skördaraggregat medan allt mer av skotarna byggdes i Joensuu.

John Deere köper Timberjack och Warratah
År 2000 köpte John Deere upp Timberjack Oy från Rauma-koncernen och bildade John Deere Forestry OY med ledning och utveckling i Tammerfors och skogsmaskinfabriker i Joensuu och Filipstad. 2003 slogs sista spiken i kistan för Filipstadsfabriken då John Deere beslöt att samla all maskintillverkning till fabriken i Joensuu. I samband med Timberack-förvärvet köpte John Deere även upp aggregattillverkaren Warratah från Nya Zealand som man idag deläger tillsammans med ett finskt stålföretag. Warratahs tillverkning av mindre aggregat för hjulgående CTL-maskiner integrerades med John Deeres aggregatprogram och all denna tillverkning sker idag i Joensuu.

Skördarrötter från Filipstad
Som stolt svensk (och värmlänning) kan man än idag spåra ursprunget till John Deeres bästsäljande skördare 1270G till de första 1270-skördarna som byggdes i Filipstad på 90-talet. Tittar man på John Deeres skotare så har de troligen mer sina rötter i Lokomos maskiner än i de som byggdes av ÖSA, Bruun eller Kockums.

1525761318_skärmavbild_2018-05-07_kl._23.59.08.png


Det här var ett försök att sammanfatta vägen fram till dagens John Deere. Fyll gärna på med mer kunskap, minnen och annat och som sagt, korrigera om jag har fått något om bakfoten.

Här finns en schematisk bild över John Deeres släktträd.
OBS att rutorna "SMV", "Bruun System" och "ÖSA Försäljnings AB" som ligger i linje med Rauma-Repola är namnen som användes på de olika bolagen direkt efter förvärvet innan allt blev FMG.

1525761371_skärmavbild_2018-05-08_kl._08.35.42.png


Samt länk till motsvarande pdf-fil:
John Deere family tree.pdf


Källor:
En Smedjas förvandling, Martin Östberg/ÖSA.

Ösa.se

Deere.com: ”History in forestry”

Peter skotar med unik Bruunett från 1965, Åkeri & Enreprenad

Elmia Classics broschyrsamling



   TS
Avatar Fallback

Re: John Deeres skogliga släktträd

 
#511296 Mycket bra sammanfattat. Ingen kommentar om faktainnehållet.
Däremot skulle jag vilja påpeka att artikeln är fantastiskt välskriven rent strukturellt.
Också tråkigt att de det inte finns mera detaljer att tillgå om Kockums tidiga utveckling. Men det lär väl bero på att Kockums inte själva hade egen maskinkulturhistoria förrän man själva utvecklade KS 850. Alla andra tidigare maskiner var ju utvecklade av andra mindre företag, typ Nordverk som låg bakom KS 875 och Bofors mfl som låg bakom utvecklingen av fälä 880...
Prova med Kockum Landsverk museet i Landskrona, de hade tusentals gamla bilder med årtal och kommentarer tillgängligt ute på nätet för ett par tre år sedan. Men de hann stänga ner innan jag han utforska och "stjäla" bilder...

Användarvisningsbild

Re: John Deeres skogliga släktträd

 
#511297 Tack AKKAMAAN!
Intressanta inspel om Kockum. Jag funderade just på vad de hade innan de köpte VSA-skotaren men du nämner Nordverk och Bofors? Det skulle verkligen vara intressant att veta mer om Kockums tidiga historia. Det kanske finns fler som kan bidra med kunskap om detta?

   TS
Avatar Fallback

Re: John Deeres skogliga släktträd

 
#511298 Nordverk och Bofors kom nog in efter VSA-skotaren. Tror nog Lars Bruun kan sitta inne med en del kunskap om detta. Passa på att göra en djupare historik om honom medan han har minnet och livet i behåll...
Förvånande att ingen gjort detta tidigare....

Avatar Fallback

Re: John Deeres skogliga släktträd

 
#511299 En intressant fråga till Bruun är hur han inspirerades till att utveckla den första processorn, det mobila kapverket, samt varför marknaden fick se en helt annan design av processor hos Kockums innan en vidareutvecklad version av den första dök upp hos Volvo BM.

Användarvisningsbild

Re: John Deeres skogliga släktträd

 
#511305 Och första engreppsaggregatet togs fram av Sigvard Backlund, Hammarstrand. Kallades Pigge Sigge och köptes sedermera upp av Ösa och fick namnet Ösa 756.

Användarvisningsbild

Re: John Deeres skogliga släktträd

 
#511310 Ok! Vet du ungefär när i tiden det togs fram? Jag har för mig att SP gjorde de första aggregaten som satt på ÖSAs allta första engreppare men kan ha fel. Hursomhelst så har tydligen många av de som jobbar på SP en gammal EVA som hobbyprojekt :grin:

   TS
Användarvisningsbild

Re: John Deeres skogliga släktträd

 
#511311 Bara ungefär, 1977- 80. SP 21 satt på mini- bruunetten så det torde vara senare,
Senare kom ju Ösa Eva med deras egna 735 och 735-45 ca 1980-82.

Avatar Fallback

Re: John Deeres skogliga släktträd

 
#511316 I Frankrike fanns ett engrepps-skördaraggregat med matarvalsar i början av 1970-talet. Det finns även historik av ett engreppsksördar aggragat i Canada så tidigt som sent 1960-tal. Men det aggregatet var byggt för att fälla och kvista helstam. Det hade dock matarvalsar och kedjeåg för fällningen....
Sen I Skandinavien var nog SP Maskiner först med sitt SP26, vilket var ett litet gallringsaggregat med klipp i stället för kedjesåg. Dessutom ingen konventionell fälltilt, då tiltcylindern var placerad mellan kranarmen och övre rotatorlänken. Sen får vi inte glömma SkogsJans utveckling av engreppsprocessorn flera år före SP26. Jan Eriksson hade redan tidigt utvecklat fälltit på son egr-processor men blev motarbetad av skogforsk och skogsarbetarfacket.
Sigge Backlund är en underskattad innovatör. Han var först med att montera kapsåg på en Logma redan 1973. Senare planerade han att montera matarvalsar på logman och köpte runt 1981 ett par splitter nya Rexroth hydraulmotorer för detta. I samma veva kom Hultdins ut med sina små fällhuvuden som hade ett bra sågaggregat. Sigge kopplade ihop detta med SkogsJans framgångar som engreppsprocessor och lade undan Logmaprojektet och började bygga ett egr-skördaraggregat som han framgångsrikt provkörde runt våren ̶1̶9̶8̶3̶ 1982. Samma år på sensommaren lanserade Lako sitt första "serieproducerade" aggregat på en mässa i Finland.
ÖSA hade redan tidigare samarbete med SP Maskiner som byggde det mindre aggregat SP21, och PiggeSigge passade då in som ett större slutavverkningsaggregat. Men tillvaron blev kort hos ÖSA (Rauma Repola) som runt 1985 köpte upp Kockums som hade med sig det lite större GSA62 aggregatet som var utvecklat av Finnen Lauri Ketonen. Och när han utvecklade det aggregatet står fortfarande skrivet i stjärnorna...Det kan ha varit innan både PiggeSigge och Lako. Nån skulle ta och skriva Lauri Ketonens historia. Kanske är han den störste egr-aggregat innovatören av dem alla....
För att gå tillbaka till den franska historiken så hade på 1960-talet Frankrike en tekniskt utvecklingsorganisation som hette A.R.M.E.F so på 1960-talets andra halva utvecklade ett grip-processoraggregat. som hamnade i Franska delen av Canada i slutet av 1960-talet. Andy LaRochelle (RIP sedan 2016) fick syn på aggregatet och insåg att det skulle haft fälltilt. Så han monterade då ihop sin engreppsskördare för helstamavverkning. Observera att vi bara diskuterar aggregat med kontinuerlig matning nu, med matarvalsar. Det fanns redan redan i slutet av 1950-talet stagmatande engreppskördare i Nordamerika, om än kanske bara körbara fälttestade prototyper. När A.RM.E.F såg vad Andy LaRochelle gjort med sitta aggrregat så utvecklade A.R.M.E.F också fälltilt på sitt aggregat. Detta var tidigt 1970-tal...
Här ett av aggregaten, Sifer 103...
Ni som har ögonen med er...alldelles riktigt det här är aggregatet som Husqvarna importerade och marknadsförde som SkotarProcessor, eller Husqvarnaprocessorn (SP30 och SP36) under andra halvan av 1970-talet
1525791449_sifer103-fran-frankrike.jpg

Här också en länk till artikeln som berättar om Andy LaRochelle i Timmins Ontario Canada. Jag har talat med omnämnde Laurent Denis, Andy's partner samt Andy LaRochelle's son på telefon vilka har verifierat historiken.
Ja, Sigge var en av de som bröt väg när det begav sig men han var definitivt inte "först"....
Senast redigerad av AKKAMAAN ons 09 maj 2018, 03:14, redigerad totalt 1 gång.

Användarvisningsbild

Re: John Deeres skogliga släktträd

 
#511318 Korrekt, när jag skrev första aggregatet så menade jag Ösa-s första, inte världens första :smile:

Avatar Fallback

Re: John Deeres skogliga släktträd

 
#511353
Torbjörn Johnsen skrev:Ok! Vet du ungefär när i tiden det togs fram? Jag har för mig att SP gjorde de första aggregaten som satt på ÖSAs allra första engreppare men kan ha fel. Hursomhelst så har tydligen många av de som jobbar på SP en gammal EVA som hobbyprojekt :grin:

Så var det Torbjörn! :-bd
Det satt SP-tillverkade aggregat på de första 250 E engrepperna, blev så småningom E-Va. PiggeSigge kom in under den perioden med SP21. Senare runt 1985 började samarbetet SP-maskiner bära frukt och det lilla aggregat 735 togs fram. Det var det första gallringsaggregatet med kapsåg på ÖSA 250. Under andra halvan av 1980-talet så bröt Ösa samarbetet med SP Maskiner, och började tillverka aggregaten själva. Man hade ju inte alla erfarenheter samlade om hur aggregat skulle se ut på den tiden. Men aggregat byggda på centralram blev ju ganska snabbt industristandard även om körde på ganska länge med sitt utvecklade skogsjan aggregat 948 (och 935) som var baserat på en grip. Noterbart att 735 hade sina matarvalsarmar stående nerifrån och upp, medan alla senare ÖSA byggda aggregat had matarvalsarmarna hängande uppifrån och ner. Jag tror det var ytterligare ett något större gallringsaggregat som kom från SP-maskiner till ÖSA men kommer inte ihåg säkert hur det var med det. Jag har prat med Ingemar Sandahl på telefon för ett par år sedan för att försöka reda ut detta Husqvarnaprocessorn. Ingemar drog då lite om histroriken med ÖSA men jag kommer inte ihåg alla detaljer om separationen. Men pengar var ialla fall en orsak....
Ingemar Sandahl "esset" i SP (Sandahl&Pedersen) är nog också värd ett studiebesök nere i Ljungby, för att reda ut historiken med ÖSA, SP är ju också fortfarande en betydande enskild tillverkare av engreppsaggregat. RESPEKT för hela Ljungby som är väldigt hög tekniskt innovations-densitet. LL-Maskiner, Ljungby Maskiner etc etc
Vad gäller PiggeSigge så köpte aldrig ÖSA rent formellt några rättigheter till aggregatet, utan Sigge Backlund fick köpa en kkraftigt rabbaterad ÖSA 250 tvågreppare som tack för överlåtelsen. PiggeSigge tillverkades för ÖSA's av Brunflo Svets&Smide som hade ett äarförhållande med en av ÖSA's maskinförsäljare. När ÖSA tappade intresse för PiggeSigge så fortsatte nämnde ÖSA-försäljare att tillverka/marknadföra aggregatet tillsammans med två säljkollegor, vilket slutade med att de mer eller mindre fick sparken. Dessa tre säljare startdae då bolaget HAS-trading, ändrade namn på aggregatet till Trumfen, senare utvecklades Lill-Trumfen. HAS-trading köpte Hemek 1989. Konkursar ett antal år senare när konjunkturen vek. Ett holdingföretag ägde Hemek ett tag, skaffade på sig den hängande hytten Pendo, innan TigerCat tog över. Trumfarna tog en av de tre säljarna över och det tillverkas och marknadsförs idag av LoggTech som två st Vikingaggregat, och tillverkas idag i liten skala i en av ÖSA-s gamla maskinhallar i Alfta. Sigge Backlund var nog den av de 3-4 inblandade som klarade sig bäst på alltihopa. Han är i dag sportplanspilot i östjämtland. Också värd ett besök från Skogsforum. Har haft kontakt med Sigge några gånger och han är som en öppen bok, villiga att berätta. Han har fortfarande aktiva skogsmaskiner hemma på gården som sonen Eddie använder i skogen på helgerna.

Avatar Fallback

Re: John Deeres skogliga släktträd

 
#511358 Vilken intressant läsning, såg hela livet rulla förbi som på en film ....

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
John Deeres maskinpriser av Skogshuggarninorr35 - fre 25 feb 2011, 09:46
i Skogsmaskiner (stora skogsmaskiner)
6 svar
3895 läst
av huggarn82     
fre 11 mar 2011, 23:20
John Deeres garanti krav av NomagS - sön 18 dec 2011, 19:46
i Skördare

12
15 svar
6410 läst
av NomagS     
sön 18 dec 2011, 22:07
Besök i John Deeres CTL-fabrik i Joensuu av Torbjörn Johnsen - mån 07 maj 2018, 23:28
i Skogsmaskiner (stora skogsmaskiner)
5 svar
4952 läst
av Göt     
ons 09 maj 2018, 22:17
Hjort blir drake - Deeres buntare tas över av holländare av Torbjörn Johnsen - mån 08 aug 2016, 16:10
i Bioenergi
1 svar
1522 läst
av Fredrik Reuter     
tis 09 aug 2016, 09:42
Skogliga utbildningar Linneuniversitetet av Lnu.se Skog och trä - mån 07 feb 2011, 15:20
i Länkar
0 svar
2903 läst
av Lnu.se Skog och trä     
mån 07 feb 2011, 15:20
Annonser