SKOGSFORUM ARTIKEL

Beståndsgående grangallring med Vimekgrupp (Video)

 
 Svara  33 inlägg  6227 visn.  7 följer
Användarvisningsbild

Beståndsgående grangallring med Vimekgrupp (Video)  ARTIKEL

 
#485979 (If you prefer to read this feature in English you can find it here at forestry.com)

Det finns ju lite olika metoder att gallra på om man ser till hur man jobbar med stickvägar i gallringsbestånden. Stickvägsgående och beståndsgående är de två huvudspåren. Skogsforum gjorde ett besök hos Wiströms gallringsuppdrag tidigare i höstas för att se hur det går till när man gallrar med beståndsgående skördare. Här finns lite bilder och en film från det besöket. Vill du läsa mer om olika typer av gallringsmetoder så finns det lite om det längst ner här också.

Wiströms Gallringsuppdrag har kört Vimek-skördare sen 2007. De har bl a varit med på Gallringsdagarna 2016 och 2017 och kört Vimeks jämförelseytor där de har visat bra produktionssiffror. När jag besökte dem så var det sonen Kenny Viström som körde skördaren. Far (Christer) och son Viström är båda delägare i företaget och de har förutom två Vimek-skördare även en Rottne H11 och en Komatsu 840-skotare i företaget. Det mesta av gallringsskotningen efter den nyare Vimekskördaren görs av Per Bertilsson som både äger och kör maskinen själv. Wiströms och Bertilsson samarbetar med gallringsuppdrag åt främst Skogssällskapet i Sörmland. En del gallringar körs ut av markägare själva. Maskingruppen som jag besökte gallrar någonstans mella 8-10 000 m3fub per år.

Kenny säger att Skogssällskapet betalar ”någon tjuga” mer per m3fub för att få gallrat med mindre, beståndsgående maskiner. Det är framför allt skotningen som kostar mer. När det gäller skördaren så skiljer det inte så mycket i prestanda mellan en liten och en stor maskin så länge man håller sig i förstagallringar. Vimekskotaren däremot får inte med sig mer än hälften av vad en 10-tonsskotare får på varje vända så även om maskinen är mindre, billigare och bränslesnålare så blir det ändå en högre kostnad per m3fub. Om köravståndet ökar så ökar skillnaden ännu mer.

Det verkar ändå som att det är många skogsägare som är beredda att lägga några kronor extra per kubikmeter för att få gallrat med mindre maskiner. Wiströms har fullt upp hela tiden och enligt Kenny så ”säljer maskinen sig själv” bland skogsägarna. Virkesköparen får fler gallringsuppdrag när grannar ser hur avverkningarna ser ut efter beståndsgående gallring.

Blött men ändå bra bärighet
När jag besökte den här gallringen i slutet av november var det väldigt blött i markerna. Beståndet som gallrades växte på gammal åkermark med ett matjordslager. Det var ingen tjäle men mycket vatten ända upp i ytan efter några veckors idogt regnande. Skotaren körde med band på boggin och skördaren hade gjort ett bra jobb med att risa stickvägarna så det såg riktigt fint ut efteråt. Framhjulen hade dippat ner lite i matjorden på något enstaka ställe men i stort sett så flöt ekipaget ovanpå granrisbädden utan synliga skador på marken. Även basvägen ut till avlägget höll förvånansvärt bra. Det finns en tråd här Resultat Skogforsks spårdjupstest (Ontrack, 10W, Malwa) om spårdjupstester som SkogForsk gjort på åkermark. Där visade Malwas skotare 560F att den klarade sig mycket bra jämfört med de tyngre maskinerna även om man tog hänsyn till att den mindre maskinen fick köra fler vändor. Så möjligen är minskade markskador ett bra argument för att använda mindre maskiner?

Stamtätt
Gallringsbeståndet som jag filmade var mycket stamtätt och det hade tyvärr också en mycket hög skadeandel av hjort. Stamskador efter barkgnag. De sörmländska godsen satsar tydligen på att hålla höga klövviltsstammar… Konstigt nog var det väldigt lite röta i rotsnitten trots att näst intill 100% av träden hade hjortskador. Beståndet var ca 25 år gammalt och det hade underröjts men nästan alla röjstammar stod kvar inne i beståndet. Jag gissar att det var bortåt 3000 stammar/ha före gallring. Jag uppskattar att gallringsuttaget låg runt 30-35% och medelstammen i uttaget var 0,063 m3fub enligt skördardatorn. Jag testade att klocka avverkningsjobbet några gånger och fick mellan 100 – 150 stammar i timmen i produktion vilket motsvarar 6-9 m3fub/timme. Det var trångt och mörkt i beståndet vilket även syns i videon. Enligt Kenny så är det ingen fördel när det blir allt för stamtätt för då tar det längre tid per m3fub än om det är mer rimliga stamantal.

Beståndsgående gallring
När man kör beståndsgående gallring så använder man maskiner, framför allt skördare, som är så smala så att man kan slingra sig fram i gallringsbeståndet utan att behöva hugga bort några extra träd för att komma fram. Ofta hugger man, som i det här fallet, en stickväg som är ca tre meter bred om man ska köra ut virket med en mindre skotare (typ Vimek eller Malwa) eller med traktor och huggarvagn. Ska man köra ut virket med en konventionell skotare (typ Rottne F10, Gremo 1050 eller John Deere 810/1010) gör man lite bredare vägar, ca fyra meter breda. Kör man ut virket med de allra minsta miniskotarna (typ Bison, Alstor etc) eller en ATV så klarar man sig med två meters stickvägsbredd och då blir både huggningen och skotningen fullt beståndsgående.

Jämnt gallrat
Skördaren hugger först upp stickvägen och gallrar så långt det går att nå på båda sidor om vägen. Med Vimekskördaren görs ibland korta ”instick” för att nå lite längre än vad den relativt korta Mowi-kranen (4,6 meter) når. När stickvägen är klar slingrar sedan skördaren in i beståndet och kör ett stråk parallellt med stickvägen men ca 7-8 meter in från vägkanten. När stråket körs gallrar skördaren på båda sidor men lägger ut allt virke åt stickvägen. På så sätt når skotaren även detta virke. När nästa stickväg huggits parallellt med den första, ca 20-25 meter bort, körs ytterligare ett slingerstråk i mellanzonen. Beståndet blir helt genomgallrat och man upplever att gallringsuttaget är helt jämnt fördelat mellan stickvägarna.

Unik styrning
Vimeks skördare har en unik styrning. Eller rätare sagt en dubbel styrning. Den styr både i midjan som en vanlig skogsmaskin men har också hjulstyrning på framhjulen. Det gör att den kan svänga mycket snävt och smidigt och att den inte behöver mer utrymme än den direkta maskinbredden för att ta sig fram. Wiströms Vimekskördare är utrustad med 500-hjul och enligt Vimeks sajt blir den då 2,05 meter bred. Kenny sa att nästa maskin ska ha 400-hjul för det är alltid några förargliga centimeter om att göra när man ska fram i slingerstråken utan att behöva ta bort huvudstammar i onödan.

Föraren och risningen är A och O
Precis som i allt gallringsarbete med skogsmaskiner så är det mesta av slutresultatet starkt beroende av förarens förmåga och inställning. Man hör ibland att en beståndsgående gallringsmetod skulle ge mer stam- & rotskador än motsvarande sticksvägsgallring. På grund av att skördaren kör igenom på fler ställen inne i beståndet. Så kan det säkert också bli om inte föraren är noga med att risa i slingerstråken.

I rättvisans namn kan man ju då också säga att det krävs en del av maskinförarna av en stickvägsgående skördare att manövrera ett araggregat bland träden längst ut på en 11-meterskran utan att orsaka stamskador. Vimekskördaren arbetar ju hela tiden ganska nära maskinen med sin korta kran.

Jag gick i flera av slingerstråken och tittade efter stam- & rotskador men kunde inte hitta mer än ett par mindre stamskav efter kedjorna på hjulen. Det blev mycket ris och toppar från granarna och Kenny la ut en bra och skyddande bädd i slingerstråken. Man såg hur han konsekvent hade lagt toppar mot rothalsarna för att skydda träden. Det gick inte att se att skördaren gått igenom risbädden och skadat markskiktet någonstans. Det är faktiskt så att det i efterhand kan vara svårt att se vart slingerstråken har körts över huvud taget.

Förarmiljö i små maskiner?
Kenny sa att han trivs väldigt bra i maskinen och inte har några problem med att det är en liten hytt. Eftersom han hela tiden sitter i samma riktning i maskinen så upplever han inga problem med det relativt snäva utrymmet.
-Det kan nog vara lite värre i skotaren där man hela tiden måste snurra runt för att köra i olika riktningar, säger Kenny. Han tycker att han ser bra runt maskinen och att han har bra överblick över vart hjulen och de närmaste träden befinner sig. Däremot önskar han sig bättre sikt uppåt. Gärna med en välvd ruta vilket han har framfört till Vimek som ett förbättringsförslag.

Stickvägsgående och beståndsgående gallring – två olika metoder
Det mest vanliga i dagens gallringar är att man kör s k stickvägsgående gallring med en konventionell skördare så jag ger en kort beskrivning av det också för den som undrar hur det fungerar.
Huggningen utförs oftast med skördare typ Rottne H11, Gremo 1050, Komatsu 901, John Deere 1070 etc. Det är 6-8 hjuliga maskiner med kranlängder runt 10-11 meter och med maskinvikter som börjar runt 14 ton men oftast ligger de över 17-18 ton. De här maskinerna hugger upp stickvägar som är ca fyra meter breda och det brukar vara runt 20-22 meter mellan vägarna mätt från vägmitt till vägmitt. Skördaren gallrar mellan vägarna med hjälp av en den långa kranen och det är vanligt att de här skördarna har aggregat med flerträdshantering för ökad produktion. Det innebär att de kan fälla flera träd som ”ackumuleras” i aggregatet innan de arbetas upp vilket sparar tid. Virket skotas sedan ut med gallringsskotare av ”normalstorlek” för gallring, d v s skotare som lastar 10 ton eller något mer. Vanliga skotare (i förstagallring) idag är Rottne F10, John Deere 810/1010, Gremo 1050 m fl.

Vid beståndsgående gallring med mindre skördare så är maskinerna betydligt mindre, lättare och de har kortare kran. Istället för att stå i stickvägen och gallra 10 meter in i beståndet så slingrar sig skördaren fram i mellanzonen mellan stickvägarna, med ett eller två slingerstråk beroende på vad man väljer och vilken maskintyp som används. De skördare som idag främst används för beståndsgående avverkning är de mindre Vimek 404, Malwa 560 och Terri 34C (runt 5 tons maskinvikt) samt de något större Rotte H8 och Sampo HR46 (runt 8-10 tons maskinvikt). Längre norrut i landet körs en del beståndsgående gallring på svagare tallboniteter med konventionella skördare typ EcoLog 550/560.

Här finns flera intressanta trådar om bestånds- och stickvägsgående gallring:
Stickvägsgående vs beståndsgående
Beståndsgående gallring -17
2a gallra efter beståndsgående skördare
Körmetodik beståndsgående skördare.

och om Vimeks gallringsmaskiner:
Vimek 404T6
Skogsforum på besök hos Vimek i Vindeln


Här kan ni se en film från Vimekgallringen i Sörmlandsskogen:


(Jag ber om ursäkt för lite svajig ljudkvalité. P g a blåsigt väder använde jag en mikrofon som jag tydligen inte behärskade till fullo).


Lite bilder:

1513343159_p1030104.jpg


1513343210_p1030112.jpg


1513344147_skärmavbild_2017-12-15_kl._14.21.59.png


1513343157_p1030092.jpg


1513343159_p1030087.jpg


1513343086_skärmavbild_2017-12-12_kl._13.54.48.png



Senast redigerad av Torbjörn Johnsen fre 02 feb 2018, 16:50, redigerad totalt 3 gånger.

   TS
Terri Maskiner
Användarvisningsbild

Re: Beståndsgående grangallring med Vimekgrupp (Video)

 
#486002 Han sa att det var trångt att vända runt hela tiden i hytten på skotaren. Men det behöver man väl bara göra när man ska köra längre sträckor? För det är väl inte så illa att den inte går att köra när man sitter bakåt? Han fick det nästan att låta så.

Kardanen i midjan på skotaren såg extremt utsatt ut. :shock:

Användarvisningsbild

Re: Beståndsgående grangallring med Vimekgrupp (Video)

 
#486003
JohannesG skrev:Han sa att det var trångt att vända runt hela tiden i hytten på skotaren. Men det behöver man väl bara göra när man ska köra längre sträckor? För det är väl inte så illa att den inte går att köra när man sitter bakåt? Han fick det nästan att låta så.

Kardanen i midjan på skotaren såg extremt utsatt ut. :shock:


Jag passar dessa frågor till någon som har erfarenhet av att köra Vimek-skotare :-bd

   TS
Användarvisningsbild

Re: Beståndsgående grangallring med Vimekgrupp (Video)

 
#486027 Självklart går den att köra i bakvänt läge hur ska man annars skota.
Jag har då inte tänkt på att kardanen ska sitta utsatt till, finns det något bättre alternativ på en midjestyrd maskin?

Användarvisningsbild

Re: Beståndsgående grangallring med Vimekgrupp (Video)

 
#486028 Jag tittade på filmen och det såg illa ut med kardanen nästan så att jag måste gå ut och kolla min.

Användarvisningsbild

Re: Beståndsgående grangallring med Vimekgrupp (Video)

 
#486031
svampbob skrev:Självklart går den att köra i bakvänt läge hur ska man annars skota.
Jag har då inte tänkt på att kardanen ska sitta utsatt till, finns det något bättre alternativ på en midjestyrd maskin?

svampbob skrev:Jag tittade på filmen och det såg illa ut med kardanen nästan så att jag måste gå ut och kolla min.

Ja jag menar det, skotare utan möjlighet att köra bakåt hade ju varit helt fruktansvärt.

Borde väl gå med en plåt framförallt under som skydd. Kolla på din maskin, hoppas det inte är så illa som det ser ut i videon.

Avatar Fallback

Re: Beståndsgående grangallring med Vimekgrupp (Video)

 
#486054 Hur lång kran krävs på skotaren/huggarvagnen för att köra så här? Blir det två rader med virkeshögar när man kört slingerstråket?

Har ibland funderat på att leja in en sån här skördare men köra ut själv med traktorn.

Användarvisningsbild

Re: Beståndsgående grangallring med Vimekgrupp (Video)

 
#486062 Tror inte man behöver en speciellt lång kran på skotarn/vagnen för att nå. Jag uppfattade att virket från slingerstråken hamnade mer eller mindre jämndraget med stickvägsvirket. Fast det beror ju på hur långt från stickvägen man lägger slingerstråken.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Beståndsgående grangallring med Vimekgrupp (Video)

 
#486097 Med tanke på att Vimeken har en kran på bara 5,2m enligt hemsidan så har de flesta någorlunda moderna skogsvagnar en kran som är mer än tillräckligt för detta.

Avatar Fallback

Re: Beståndsgående grangallring med Vimekgrupp (Video)

 
#486109 Frågan om kranlängd är nog mer befogad om man bara kör ett slingerstråk mellan stickvägarna. Då finns ju den möjligheten att lägga virket vid slingerstråket och skotaren får ta den extra krantiden istället för skördaren. Det går snabbare att hugga mellanzonen och man vinner också lite mer ris i slingerstråket då precis som vimekskördaren i filmen visar.

Avatar Fallback

Re: Beståndsgående grangallring med Vimekgrupp (Video)

 
#486118 Låg vikt på skotarlasset . Dålig bärighet och en erkänt skicklig förare som säkert gör en korrekt bedömning, men med denna lasstorlek blir skotningen närmast orimligt dyr. Måste kräva ett aktivt beslut från markägaren att hugga på detta sätt.

Avatar Fallback

Re: Beståndsgående grangallring med Vimekgrupp (Video)

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#486136 #bgl tveksamt om det är orimligt dyrt . Wiströms är erkänt duktiga och har hållt på i många år. Hade nog varit svårt om det är orimligt dyrt tror jag. :wink:

Användarvisningsbild

Re: Beståndsgående grangallring med Vimekgrupp (Video)

 
#486139 Detta kan inte vara något att sträva efter i skogsbruket! Dålig arbetsmiljö för föraren, dyrt för markägaren och så måste de köra på rötterna på väldigt många träd med risk för skador och röta!

Användarvisningsbild

Re: Beståndsgående grangallring med Vimekgrupp (Video)

 
#486140 Fast vad är dyrt för markägaren? 20-30kr mer per kubik för att få det gallrat på det här viset eller att första gallringen har så stort uttag så det inte ska andra gallras?

Användarvisningsbild

Re: Beståndsgående grangallring med Vimekgrupp (Video)

 
#486144 Ska det bara kosta 20 kr mer får nog virket ligga på vägkanten!
För övrigt hade väl Vimekgruppen störst uttag vid förra årets Gallringsdagarna?

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Starta upp en Vimekgrupp av kjellberg - tor 22 dec 2011, 16:56
i Skogsarbete
7 svar
2272 läst
av kjellberg     
fre 23 dec 2011, 06:33
Beståndsgående skördare Sampo HR 46 med Kesla 18 RH (Video) av Torbjörn Johnsen - ons 24 aug 2016, 22:47
i Skördare
10 svar
5936 läst
av dunderbacken     
tis 06 dec 2016, 14:53
Mera grangallring... av Perjos - mån 10 mar 2014, 01:13
i Gallring
6 svar
6040 läst
av rikard_e     
ons 12 mar 2014, 23:12
Asp i grangallring av skogsleif - ons 08 nov 2017, 21:50
i Gallring
11 svar
3094 läst
av bengt.a     
mån 13 nov 2017, 18:19
Storlek på beståndsgående skördare? av FredrikHuggarn - mån 21 mar 2011, 12:39
i Gallring

123
41 svar
18153 läst
av BjörnBergstrand     
tor 08 dec 2011, 14:47
Annonser