Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Kalhyggesfritt är inte synonymt med blädning

15 inlägg 9414 visningar 6 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Kalhyggesfritt är inte synonymt med blädning

Torbjörn Johnsen  
#389019 Det skrivs och pratas allt mer om kalhyggesfritt skogsbruk. Många kommuner fattar beslut om att bedriva någon form av kalhyggesfritt skogsbruk, nu senast Motala kommun:
http://www.corren.se/nyheter/motala/har-ska-det-bli-hyggesfritt-om4076789.aspx

En sak som sällan kommer fram i den här diskussionen men som jag tycker är viktigt är vad "kalhyggesfritt" innebär? Det blir väldigt lätt underförstått så att kalhyggesfritt är samma sak som blädning eller kontinuitetsskogsbruk. Jag skulle vilje skapa lite reda i den här diskussionen och ger mig på att försöka definiera några begrepp som svingar i den här diskussionen:

Kalhyggesfritt
Det bör ju i praktiken betyda att när man avverkar skogen så tar man inte bort allt. Det ska fortfarande finnas så mycket träd kvar att det uppfattas som skog och inte ett som ett kalhygge. Frågan är väl då vart den gränsen går? Det kan ju upplevas olika av olika personer och bli föremål för subjektivt tyckande. Om man går till skogsvårdslagen antar jag att man kan hitta någon form av definition. Om man inte är tvungen att lämna en hyggesanmälan = kalhyggesfritt? (hyggen under 0,5 ha, successiv utglesning...) Kan ju vara ett smart sätt att slippa få sina avverkningsplaner publicerade av skogsstyrelsen :mrgreen:

Utdragen föryngring
Det här är nog den vanligaste "kalhyggesfria" metoden som många kommuner använder. Här i Jönköping t ex (samma i Karlstad tror jag) finns mycket kommunal skog på sandiga tallmarker. Dessa skogar är tätortsnära strövområden och de hanteras med en lång föryngringsfas, kanske 20 år. Skogen glesas successivt ut och när de sista (nåja, några får står kvar som evighetsträd) tallarna avverkas så står de mer eller mindre i en 20-årig, ojämn och luckig tallungskog. Under den här utdragna föryngringsperioden har man fortfarande haft en hög tillväxt. Dels på tallskärmen som svarar bra på utökat utrymme och ger värdefulla kubikmeter av talltimmer. Sen allt mer tillväxt i ungskogen. Nackdelen här kan ju vara att det blir krångligare och dyrare att avverka lite åt gången inne bland ungskog som man vill vara rädd om. Och att nästa generation i alla fall börjar sin karriär som skog på ett ojämnare sätt än en jämnårig föryngring. Men kvalitén kan ju bli väl så bra och många av de skogsbestånd vi idag tycker är fina har nog inte alltid sett så sköna ut i ungdomen heller.

På många bättre och lite fuktigare granmarker går det också väldigt bra att göra en utdragen föryngring. Ni vet hur det brukar se ut ibland när det blir luckor i äldre granbestånd. Småplantorna sprutar upp ur backen. Om skogen slutavverkas dör de flesta småplantor p g a att det inte tål den snabba ljusomställningen. Granen är ju ett "skuggträd" till skillnad mot tallen. Det finns dock skogsägare som lyckas alldeles utmärkt med självföryngring av gran med utdragen utglesning av bestånden. Men samma gäller väl här som ovan, att det kan bli dyrare att avverka. Det finns t ex en tråd här om att avverkningen blir 28% dyrare i blädning:
Blädning 28% dyrare än trakthyggesbruk i avverkning
Sen kan man nog räkna med mer arbete för att ta reda på vindfällen under den utdragna föryngringsfasen. Har man otur och det kommer en Gudrun så finns risk att allt åker i backen...

Blädning/kontinuitetsskogsbruk
Att bläda en skog eller driva den med "kontinuitetsskogsbruk" är ett sätt att jobba kalhyggesfritt. Men det här ställer betydligt större krav på förutsättningarna för att det ska fungera om en av ambitionerna fortfarande är att vi ska producera virke. Utöver markens bördighet, trädslag och skiktning så är nog skogsägarens kunskap i ämnet det allra viktigaste. I den bästa av världar (som man ibland kan läsa om hos SNF eller andra förespråkare för kontinuitetsskogsbruk) så går man bara in nån gång ibland och skördar ut avverkningsmogna träd och sen fortsätter det att mata på underifrån med plantor, småträd, halvstora träd och ganska gamla träd som successivt växer in i grövre dimensioner. Så kan det säkert fungera när alla förutsättningarna är de rätta men vi kan inte utgår från att det fungerar överallt, alltid.

Dimensionshuggning
Den här avverkningsformen är en rovdrift där man betraktar skogen som en gruvnäring. D v s att man tar det som finns tills det är slut sen fortsätter man någon annan stans. Den tillämpas tyvärr fortfarande i vissa delar av världen och den tillämpades i Sverige när skogen började få ett värde som industriell råvara. Först var det sågverken som ville ha de allra grövsta, bästa stockarna och då högg man, körde ut och flottade de största träden. Sen kanske man kom tillbaka en gång till och tog fler träd som fortfarande gav sågbar stock. Kvar blev div underväxt och småträd som sedan inte förmådde att växa upp till en vettig skog. På många marker i norra Sverige växte istället tjocka humuslager som en isolerande filt över marken och den dåliga skogen växte allt sämre. Tills en domänverksgubbe som hette Joel Wretlind kom på att skogen börjar växa om man kalhugger och bränner (för det var ju så det fungerade när naturen fick ha sin gång).

Risken vi står inför nu är att vi p g a en god vilja att vara politiskt korrekta kombinerat med skogsskötselmässig okunskap riskerar att gå i den lågproduktiva dimensionshuggningsfällan igen. Om vi kör kontinuitetsskogsbruk på fel typ av mark, i fel typ av skog och avverkar för hårt för att det kortsiktigt ska gå ihop ekonomiskt.

Det skulle vara intressant att ta del av era erfarenheter när det gäller blädning/kontinuitetsskogsbruk och utdragen föryngring. Skriv här och mata på med bilder. De här frågorna är viktiga att diskutera för att vi ska hamna rätt med det framtida skogsbruket, som för övrigt har en egen tråd här:
Hur ser framtidens skogsbruk ut



   TS
Avatar Fallback

Re: Kalhyggesfritt är inte synonymt med blädning

isteskog  
#389021 Fröträdsställningar?.... är inte det också ett sätt att föryngra utan att avverka allt!

Sen skulle jag vilja att ordet kalhygge inte används som ord för när det är dags att avverka. Miljörörelsen har lagt in det ordet i sin vulgärpropaganda för att få allmänhetens stöd. Idag är väldigt få hyggen kala. Miljöträd, dungar och annan hänsyn gör att marken inte är kal. Att vi fortfarande efter 20 års av praktisk användning av den senaste skogsvårdslagen pratar om "kalhygge" tycker jag är märkligt! För en annan som varit med sen mitten av 70-talet och minns hur hyggena såg ut på den tiden så funderar man om inte det är dags att skrota begreppet "kalhygge"

P,S .... kant och luckhuggningar kan väl också ingå i begreppet hyggesfritt .... eller det kanske också är en sorts utdragen föryngring.

Användarvisningsbild

Re: Kalhyggesfritt är inte synonymt med blädning

p till p  
#564012 Är det någon som vet hur det går med barkborrarna i Lybäck.
Det sägs att man sparar in plantering med blädning , ekonomiskt skulle det bli ganska lika .
En långtradare med virka per hektar om det räcker ,är det ingen som skulle sakna detta virke .

Användarvisningsbild

Re: Kalhyggesfritt är inte synonymt med blädning

Vedproducent  
#564027
p till p skrev:Är det någon som vet hur det går med barkborrarna i Lybäck.
Det sägs att man sparar in plantering med blädning , ekonomiskt skulle det bli ganska lika .
En långtradare med virka per hektar om det räcker ,är det ingen som skulle sakna detta virke .

Verkar vara mycket illa i stora delar av Tyskland.
https://www.skogsaktuellt.se/artikel/59 ... fllor.html

Användarvisningsbild

Re: Kalhyggesfritt är inte synonymt med blädning

Mellberg  
#564034 Vad är ett "hygge" ? I Motala vet man inte, förvaltaren verkar minst sagt förvirrad. Kalhyggesfritt är i detta fall mest ett politiskt beslut i demokratisk anda, :-ss

Förslag. Kommunalt ägd skog skall alltid betraktas som en nyckelbiotop :d

Fine, all skydsvärd skog är nu skyddad :-bd Alla andra kör på :d

Användarvisningsbild

Re: Kalhyggesfritt är inte synonymt med blädning

Lars Lundqvist SLU  
#565185
Torbjörn Johnsen skrev:Det skrivs och pratas allt mer om kalhyggesfritt skogsbruk. Många kommuner fattar beslut om att bedriva någon form av kalhyggesfritt skogsbruk, nu senast Motala kommun:
http://www.corren.se/nyheter/motala/har-ska-det-bli-hyggesfritt-om4076789.aspx

En sak som sällan kommer fram i den här diskussionen men som jag tycker är viktigt är vad "kalhyggesfritt" innebär? Det blir väldigt lätt underförstått så att kalhyggesfritt är samma sak som blädning eller kontinuitetsskogsbruk. Jag skulle vilje skapa lite reda i den här diskussionen och ger mig på att försöka definiera några begrepp som svingar i den här diskussionen:


Nuvarande skogsvårdslag är ganska bra som utgångspunkt. Den innehåller två gränser som man kan använda sig av:
- 10§ gränsen för ändamålsenlig gallring
- 5§ gränsen för när föryngringsplikt inträder

Då får vi tre fält:
- Ovanför 10§-kurvan är det gallring
- Mellan kurvorna är det skärmställning
- Nedanför 5§-kurvan är det kalhygge (även om det inte alltid är så kalt)

Hur ska man passa in de olika begrepp som Torbjörn tog upp? Utifrån min synvinkel blir det såhär:

Kalhyggesfritt
Alla ingrepp där skogen efteråt hamnar ovanför 10§-kurvan.
Det betyder att all gallring blir "hyggesfri" och eftersom blädning per definition är gallring så hamnar blädning och blädningsbruk här.

Utdragen föryngring
Detta kallas sen 35 år tillbaka för "etappvis slutavverkning". Det stora fel som de flesta skogsmänniskor gör är att man fokuserar på föryngringen istället för på skogen. Här hamnar luckhuggning och kanthuggning, men även skärmar. De avvecklas ju normalt i minst två steg - en utglesning och sen avveckling. Däremot hör inte fröträdsställning hemma här eftersom beståndet då är så glest att det hamnar under 5§-kurvan. Det är inte för inte som fröträdsställning i äldre litteratur klassas som "kalhuggning med fröträd".
Namnet "Etappvis slutavverkning" är dessutom bättre än "utdragen föryngring" därför att det poängterar att det fortfarande är trakthyggesbruk. Slutresultatet, när den gamla skogen ersatts av en ny, blir återigen ett enskiktat bestånd som sköts med röjning och gallring och så småningom ska slutavverkas igen, precis som alla andra skogar som trakthyggesbruket skapar.

kontinuitetsskogsbruk
"Kontinuitetsskogsbruk" är ett riktigt dumt begrepp. Det uppfanns av Skogsstyrelsen i kölvattnet av deras projekt om "kontinuitetsskogar" och döptes sen om till kalhyggesfritt. Båda begreppen är ungefär lika korkade. Vilket skogsbruk är inte kontinuerligt och innebär en kontinuitet i något avseende?

Dimensionshuggning
"Den här avverkningsformen är en rovdrift där man betraktar skogen som en gruvnäring" skrev Torbjörn, och det är delvis rätt. Men felet med dimensionshuggning var inte att man högg de största träden utan att man inte hade nån koll på eller brydde sig om hur mycket man lämnade kvar. Idag lanseras ju en variant av dimensionshuggning - måldiameterhuggning - som innebär att man bestämmer dimensionsgränsen utifrån hur mycket man vill lämna kvar. Det fungerar lite bättre men ett av problemen med den här typen av åtgärder är att träden är så gruppställda att om man hugger alla över en viss diameter så blir beståndet väldigt luckigt och ojämnt. Väldigt luckigt och ojämnt!


Blädningsbruk
Är ett helt eget sätt att sköta skog, utan beröringspunkter med trakthyggesbruk.


Sen finns det en hel massa begrepp som inte är vare sig skötselåtgärder eller skötselsystem utan bara ett slags filosofiska, moraliska riktlinjer för hur skogsbruk bör bedrivas (exv naturnära skogsbruk) eller också bara principer för hur man ska välja träd när man väl bestämt sig för att gallra (exv naturkultur och måldiameterhuggning). Vi kallar dem "skogsbruksfilosofier".



Bok om blädningsbruk och "hyggesfritt"
Jag håller på att skissa på en bok som ska gå igenom ungefär det som Torbjörn tar upp i sin inledande post, att sätta i händerna på både skogsägare, politiker och andra "skogsintresserade".
Fråga till er på forumet:

- Vad vill ni att en sån bok ska innehålla? Vad behöver ni veta?

Avatar Fallback

Re: Kalhyggesfritt är inte synonymt med blädning

Hugin  
#565190 Förklara gärna, @Lars Lundqvist SLU, vad det här med "skogsvårdslagens paragrafer 5 resp. 10" innebär och hur nämnda kurvor påverkar bedömning huruvida en åtgärd definieras som gallring eller slutavverkning.

Användarvisningsbild

Re: Kalhyggesfritt är inte synonymt med blädning

Lars Lundqvist SLU  
#565195 I Skogsvårdslagen (SVL) definierar 10§ vad som räknas som tillåten gallring genom att det finns en bilaga som visar minsta tillåtna virkesförråd efter gallring vid olika höjd på skogen. På samma sätt finns det en gräns i 5§ för när avverkningen enligt lagen klassas som en föryngringsavverkning och därmed kräver omedelbara föryngringsåtgärder. I zonen mellan dessa två kurvor hamnar det som varken är tillåten gallring eller slutavverkning, exempelvis skärmställning.

Bilagan är utformad som ett diagram med medelhöjd på x-axeln och stående volym på y-axeln och med två kurvor som visar lägsta tillåtna miniminivåer på virkesförråd vid olika medelhöjd för 10§ och 5§. Om man då lägger gallring, skärm och slutavverkning (hygge) så blir det såhär:

1557066155_svl_bilaga.png


Alla åtgärder ovanför 5§-kurvan blir då "hyggesfritt".

Avatar Fallback

Re: Kalhyggesfritt är inte synonymt med blädning

sveakatten  
#565200 Jag skulle vilja veta hur och om det går att göra blädningsskog från olika åldrar på bestånden.(från kalhyggen)
Varför det är fel att skapa luckor i skogen, frånsett vinden.
Vart det är bäst att ligga med volymen på kvarvarande skog vid blädning.
Storleken på luckor för att kunna få upp tall.

Blir det bara svar i boken?@Lars Lundqvist SLU

Avatar Fallback

Re: Kalhyggesfritt är inte synonymt med blädning

sveakatten  
#565820 Bump. :d

Användarvisningsbild

Re: Kalhyggesfritt är inte synonymt med blädning

Lars Lundqvist SLU  
#565824
sveakatten skrev:Blir det bara svar i boken?@Lars Lundqvist SLU

Typ... :)

Avatar Fallback

Re: Kalhyggesfritt är inte synonymt med blädning

sveakatten  
#565825 Väntar med spänning, :d

Användarvisningsbild

Re: Kalhyggesfritt är inte synonymt med blädning

Mellberg  
#565834
sveakatten skrev:Jag skulle vilja veta hur och om det går att göra blädningsskog från olika åldrar på bestånden.(från kalhyggen)
Varför det är fel att skapa luckor i skogen, frånsett vinden.
Vart det är bäst att ligga med volymen på kvarvarande skog vid blädning.
Storleken på luckor för att kunna få upp tall.

Blir det bara svar i boken?@Lars Lundqvist SLU


Blädning kan bara göras i en flerskiktad skog, vilket innebär träd i alla höjdskikt. Endast gran klarar av detta. Alla andra trädslag, här avses tall och björk, är enskiktade eller i någon fas tvåskiktade.

Luckhuggning har inget med blädning att göra, utan skapar bara en luckig skog.

Tall kan inte föryngras genom luckhuggning, här krävs ett vanligt kalhygge :ymparty:

,

Användarvisningsbild

Re: Kalhyggesfritt är inte synonymt med blädning

stackenas  
#565838 Borde funka med bok också, som likt granen är sekundärträd.

Användarvisningsbild

Re: Kalhyggesfritt är inte synonymt med blädning

Lars Lundqvist SLU  
#565853 Mm... det sägs så, men finns inga exempel i Sverige.

 Besvara  
  • Sida 1 av 1
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).