sön 05 maj 2019, 13:15#565185
Torbjörn Johnsen skrev:Det skrivs och pratas allt mer om kalhyggesfritt skogsbruk. Många kommuner fattar beslut om att bedriva någon form av kalhyggesfritt skogsbruk, nu senast Motala kommun:
http://www.corren.se/nyheter/motala/har-ska-det-bli-hyggesfritt-om4076789.aspx
En sak som sällan kommer fram i den här diskussionen men som jag tycker är viktigt är vad "kalhyggesfritt" innebär? Det blir väldigt lätt underförstått så att kalhyggesfritt är samma sak som blädning eller kontinuitetsskogsbruk. Jag skulle vilje skapa lite reda i den här diskussionen och ger mig på att försöka definiera några begrepp som svingar i den här diskussionen:
Nuvarande skogsvårdslag är ganska bra som utgångspunkt. Den innehåller två gränser som man kan använda sig av:
- 10§ gränsen för ändamålsenlig gallring
- 5§ gränsen för när föryngringsplikt inträder
Då får vi tre fält:
- Ovanför 10§-kurvan är det gallring
- Mellan kurvorna är det skärmställning
- Nedanför 5§-kurvan är det kalhygge (även om det inte alltid är så kalt)
Hur ska man passa in de olika begrepp som Torbjörn tog upp? Utifrån min synvinkel blir det såhär:
KalhyggesfrittAlla ingrepp där skogen efteråt hamnar ovanför 10§-kurvan.
Det betyder att all gallring blir "hyggesfri" och eftersom blädning per definition är gallring så hamnar blädning och blädningsbruk här.
Utdragen föryngring Detta kallas sen 35 år tillbaka för "
etappvis slutavverkning". Det stora fel som de flesta skogsmänniskor gör är att man fokuserar på föryngringen istället för på skogen. Här hamnar luckhuggning och kanthuggning, men även skärmar. De avvecklas ju normalt i minst två steg - en utglesning och sen avveckling. Däremot hör inte fröträdsställning hemma här eftersom beståndet då är så glest att det hamnar under 5§-kurvan. Det är inte för inte som fröträdsställning i äldre litteratur klassas som "kalhuggning med fröträd".
Namnet "Etappvis slutavverkning" är dessutom bättre än "utdragen föryngring" därför att det poängterar att det fortfarande är trakthyggesbruk. Slutresultatet, när den gamla skogen ersatts av en ny, blir återigen ett enskiktat bestånd som sköts med röjning och gallring och så småningom ska slutavverkas igen, precis som alla andra skogar som trakthyggesbruket skapar.
kontinuitetsskogsbruk"Kontinuitetsskogsbruk" är ett riktigt dumt begrepp. Det uppfanns av Skogsstyrelsen i kölvattnet av deras projekt om "kontinuitetsskogar" och döptes sen om till kalhyggesfritt. Båda begreppen är ungefär lika korkade. Vilket skogsbruk är inte kontinuerligt och innebär en kontinuitet i något avseende?
Dimensionshuggning"Den här avverkningsformen är en rovdrift där man betraktar skogen som en gruvnäring" skrev Torbjörn, och det är delvis rätt. Men felet med dimensionshuggning var inte att man högg de största träden utan att man inte hade nån koll på eller brydde sig om hur mycket man lämnade kvar. Idag lanseras ju en variant av dimensionshuggning -
måldiameterhuggning - som innebär att man bestämmer dimensionsgränsen utifrån hur mycket man vill lämna kvar. Det fungerar lite bättre men ett av problemen med den här typen av åtgärder är att träden är så gruppställda att om man hugger alla över en viss diameter så blir beståndet väldigt luckigt och ojämnt. Väldigt luckigt och ojämnt!
BlädningsbrukÄr ett helt eget sätt att sköta skog, utan beröringspunkter med trakthyggesbruk.
Sen finns det en hel massa begrepp som inte är vare sig skötselåtgärder eller skötselsystem utan bara ett slags filosofiska, moraliska riktlinjer för hur skogsbruk bör bedrivas (exv naturnära skogsbruk) eller också bara principer för hur man ska välja träd när man väl bestämt sig för att gallra (exv naturkultur och måldiameterhuggning). Vi kallar dem "skogsbruksfilosofier".
Bok om blädningsbruk och "hyggesfritt"Jag håller på att skissa på en bok som ska gå igenom ungefär det som Torbjörn tar upp i sin inledande post, att sätta i händerna på både skogsägare, politiker och andra "skogsintresserade".
Fråga till er på forumet:
- Vad vill ni att en sån bok ska innehålla? Vad behöver ni veta?