ons 11 aug 2010, 23:33#97955
Bertilsson skrev:Mangan och Niking har grundmurade förhoppningar på att rotpostköparna skall förbättra sin aptering.
- Min uppfattning är att den överlag måttliga mängd rotpost som de flesta köper innebär att ambitionen att förändra aptering med utbildning inte är så stor. Detta skulle dock bli mera motiverat om rotposthandeln ökar.
Desto större anledning att satsa på rotposter och i viss mån leveransrotköp i framtiden då. För då drabbas i alla fall inte jag som skogsägare ekonomiskt av felaptering, som, enligt Bertilsson, lär vara både systematisk och resultera i stora förluster för skogsägarna. Med rotposten får ju virkesköparna/sågverken ta hela den ekonomiska smällen och då borde de vara betydligt mer lyhörda för apteringsförbättringar. Det ligger ju onekligen i deras intresse.
Dock tror jag inte att den generella apteringen vid rotposter har någon större förbättringspotential, ty i så fall vore det nog snabbt åtgärdat.
Bertilsson skrev:- Niking föreslår att jag skall erbjuda utbildning till deras rotpostköpare.
Min tid räcker inte för detta. Inte minst p.g.a. all hjälp jag är inblandad i för skogsägare. Några fall har jag skrivit om redan. SCA verkar ha orsakat ca 1 milj. på felaktigheter bara hos en skogsägare.
Jag har haft utbildning på flera sågverksföretag.
Grundlig utbildning gjordes på 25 förare på ett distrikt i mellansverige. Resultatet blev översvallande. Negativa reaktioner kom dock från arbetsledning som avkrävdes större kunskap vilket de saknade och de ville inte ägna sej åt den verksamheten. Arbetsledningen kände sej underlägsen maskinförarna varför resultaten snart föll tillbaka.
- Distriktspersonal vill inte ändra prisfiler till skördare (som tar 30 minuter och skördaren sköter prioriteringen) utan istället lyfta telefon eller mejl med följd att föraren får trixa till i prisfilen eller sitta och styra apteringen manuellt (Föraren kostar 8- 1200 kr i timmen vilket gör att lösningen är en suboptimering).
Varför ville inte distriktspersonalen ändra prisfilen?
F.ö. borde du kanske passa på att utbilda distriktspersonalen också när du ändå var på G. Hur vida det bör ske samtidigt som förarna eller varje grupp för sig kan nog du bedöma bättre än jag.
Bertilsson skrev:- Vid ett tillfälle hade en gammal apteringselev till mej anställts på "rotpostsåg". Han föreslog att jag skulle utbilda maskingruppen. Detta påbörjades. Första halvdagen var full av avslöjanden om undermålig prisfil, motsägelsefulla apteringsdirektiv, felaktigt inställs hydraultryck, ersättningsnivån till entreprenören var baserad på "virkeskapning" och rymde inte dubbelkoll etc. vid misstänkta fel etc.
Övningarna avbröts efter första övningsdagen. Förenklat uttrycktes från sågverket följande "Vi behåller vår virkeskultur för oss själva".
Det låter som ett komminikationsproblem.
Bertilsson skrev:-I sommar har två entreprenörer kontaktat mej med nödrop om hjälp där sågverk tacklat dem med krav som är omöjliga. Nya "kvastar" på sågverket kastar ut krav om aptering och att entreprenören skall göra fejkade prislistor som ger önskad längdfördelning. Om inte följsam lista kan göras krävs hårdare fördelningsptering. Samma metod skall användas på avverkningsuppdrag och insprängda rotposter.
I ett fall blev det känt att jag var kontaktad vilket gav entreprenören rädsla för att få köra den sämre skogen i fortsättningen.
Det låter ju sunt att det ska vara samma aptering på både rotpost och avverkningsuppdrag, ty då är det ju bara marginella "virkesstölder" det handlar om. Skulle det däremot vara helt olika apteringsanvisningar för avverkninguppdrag och rotpost, så finns det desto större anledning att höja ett varingsflagg för virkesstölder.
Bertilsson skrev:- En sågverksentreprenör hade hört om mej och bad att få skicka stammar som första insats. Han förbättrade träffsäkerheten på diameter därefter. Han såg potential om flera förbättringar på deras arbete i skog och på kontoret. Bl.a. fanns där inte ens uppföljningsprogram för produktionsfiler från skördare.
Efter en månad och en handfull förslag insåg entreprenören att det var slöseri med tid för hans del.
Han uttryckte ett år senare att det för hans del inneburit snabbare och förbättrad kalibrering. Relationen med sågverkskontoret var fortfarande "något spänd".
Åter igen verkar det vara ett rent kommunikationsproblem inom den aktuella sågverksorganisationen.
Bertilsson skrev:På samma sätt som tidigare svar från mej försöker jag exemplifiera med tydiga händelser om vad jag upplevt senaste 5 åren. Har ni konkreta bevis på motsatsen så framför dessa i stället för att uttrycka förväntningar, som kunde vara logiska men som motsägs av vad som bevisats under lång tid.
Då jag huvudsak jobbar i egen skog medelst röjsåg och dessutom bara varit skogsägare i två år, så har jag inga direkt konkreta fakta som uttryckligen motbevisar dina påståenden.
Dock verkar dina påståenden generellt vara tämligen överdrivna - speciellt som du har en tendens att ta fram några skräckexempel och låta påskina att dessa skräckexempel skulle vara en sorts standard i dagens skogssverige. Tyvärr ger det dig i mina ögon en onödigt låg trovärdighet (ungefär lika låg trovärdighet som aktivisterna i Djurrättsaliansen har i när det gäller skötseln av grisar och minkar...). En mer saklig framställan och nykter analys av problemet skulle ge dig en betydligt större trovärdighet i debatten - åtminstone i mina ögon!
Slutligen vill jag ställa tre frågor till Bertilsson:
1 Då virkesvärdet på sågade och hyvlade plankor vida överstiger det pris vi skogsägare får för timret, så borde ju sågverken kunna tjäna
mycket pengar på en förbättrad aptering. Hur mycket pengar kan det röra sig om för sågverken?
Då det bevisligen är sågverken och virkesköparna som styr entreprenörerna, måste ju direktiv om bättre aptering komma därifrån. Som jag ser det, så krävs det tydliga bevis för att sågverken och virkesköparna verkligen tjänar pengar på en förbättrad aptering. Annars saknas ju helt incitament för några bestående apteringsförändringar. Även hos sågverken borde det vara ekonomin som styr.
2 Vilka konkreta bevis för optimal aptering bör vi skogsägare kunna kräva av våra virkesköpare vid ett avverkningsuppdrag?
3 Finns det någon typ av obligatorisk "bilprovning" eller dylikt för skördaraggregat?
/Niklas
/Niklas