Här ska nu alla tänkbara slipsnissar, akademiker och annat löst folk skapa framtida praxis för användandet av skog och mark.
Det förvånar mig inte ett dugg, om dessa experter, inte ens äger jorden under sina egna naglar.
Den markägarorganisation som finns, LRF ligger alltid 5-10 år efter.
Denna organisation har inte ledaregenskaper för fem öre.
Här är ju ytterliggare ett exempel på hur tafatt och inskränkt LRF ter sig för landsbygden.
Jag upplever att det är en trend i att det bara är RÄTT i allemansrätt.
Hänsyn och skyldigheter tenderar att blekna och försvinna.
Skolan tar inte längre upp sådana triviala saker som allemansrätt längre.
Endast små barn som går i sk, mulleskola och ex, scouter har pejl på ett beteende i skog och mark.
Vuxna har ofta åsikten, att det finns en rätt att åka, köra eller ta julgran i skogen.
Vete tusan, om inte Åsanisse iden med certifiering i allemansrätt är vettig ändå.