ons 17 mar 2010, 09:13#85674
Anders Martinsson en skogsägare i Gislavedstrakten har reagerat på Södras hopslagning av grankvaliteter.
ATL gjorde en artikel som till 60% också gav utrymme till något yvigt tyckande från Södra.
Jag hade önskat att Martinssons vetskap om värdet av kvalitetsvirke i hus, som skall leva länge utan nersjunkna tak och spruckna tapeter som kan blir följden, hade kommit fram i artikeln.
- Södra tycks ha fått så okunniga skogsägare nu att dessa inte kan jämföra prislistor med två kvaliteter.
- I texten står att ”Södra betalar lika mycket för grantimret oavsett kvalitet”. Att det är lika mycket är inte helt korrekt. Södra har sänkt priset p.g.a. väntad mängd dålig kvalitet. Följden är att klass 1-virke och bra avverkningar nu betalas med lägre pris. Omvänt för dålig skog.
- Södra lär försämra apteringskunskapen på marknaden ytterligare med detta utspel. Följden bör bli att det kommer att saknas kompetens och t.o.m. möjlighet att begära tillräckligt bra kvalitet vid bygge. Därmed måste byggvaruhusen ”kränga” ut produkter som gör användare besvikna på materialet.
- Ett ex. på detta är husägaren som ringde och beställde golvbräder till ett rum hos ett för honom känt byggvaruhus. Dagen efter hämtas detta virke med kärra. Som tur var vägrade snickaren att använda den undermåliga produkten. Det var kvist och frodvuxet så det skulle bli tydliga märken av minsta tryck och slag.
- Det blev omständigt och dyrt för husägaren att byta ut detta virke.
- Just dessa ”incidenter” tror jag vi får se mer av.
- Se mina liknande synpunkter i ämnet här tidigare.
- Martinsson kan ha rätt när han även tänker på snickerikvalitet från gran som finns som sortiment redan i Värmland. När nu tallen minskar i skogen och bra kvalitet minskar ännu fortare kunde kvistren gran bli ett alternativ för fonder etc. i hus. Kanske något för bysågar att plocka ut.
- Södras nya utspel och hård röjning och gallring sänder signaler som ger ytterligare sämre svensk sågvara om 40 år.
- Betänk att vi snart har slut på den skogen som danades under 40 till 60 talet och fick en ”vedhuggning” då kvalitetsdanare togs bort när de hade gjort sitt i ungskogen. Klarar svenskt virke sitt renommé med två täta kvalitetssänkningar på beståndsnivå?
- ”Man saknar inte kon förrän båsen är tom”.