sön 28 feb 2010, 03:16#83736
masterchief skrev:Som virkessverige är uppbyggt nu så påverkas skogsägaren i slutänden.
Kan inte entrepenören göra ett fullgott jobb så drabbas skogsägaren bla pga sämre apterat virke.
Det kan bero på dels frustration hos skördarföraren så automatiken regelrätt nyttjas då man är osäker, med miss av rötfläckar och krök. Sedan blir man som förare betydligt tröttare av att sitta och lirka och pilla med dålig sikt, så fler rena förarmissar görs.
Det drabbar hårdast på avverkningsuppdrag, men även lrk och rotposter påverkas då det totala virkesvärdet till industri blir lägre, dvs betalningsförmågan hos köparna blir lägre......
Tycker att denna tråd är intressant och att det framkommer många olika infallsvinklar. Frågeställningen huruvida det är ekonomiskt att röja eller inte, är för mig personligen entydigt, om men ser till helheten, i de olika led som utför arbetet. En parantes i sammanhanget är vid rena rotpostförsäljningar, och frågeställningen kring om det verkligen ger pengarna tillbaka till markägaren, att bekosta röjningen före avverkningen. Lustigt i sammanhanget är dock att vi diskuterar något, som i samband med en slutavverkning, motsvarar endast ca 1 % av virkesvärdet. Man kan funderar om en fråga om ”optimalt utförd virkestillredning”, då det kan handla om MYCKET större värden, väcker lika intressanta diskussioner! (!!!!)
Forskare…Vad är en röjstam? Den kan onekligen se ut på lita olika sätt. Som en julgran, en buske som är 50 cm hög eller en 12 lång björk som ligger som en snöböj i beståndet, så att man måste fälla den med aggregatet och såga den i bitar innan den ligger på marken, under hjulen, där den hör hemma! Det kan också handla om stammar som det blir en massavedbit ur, men som ger i stort sett noll i virkesvolym.
Jag kastar ut följande räkneexempel, på hur en markägare kan tjäna (förlora) pengar på att inte förröja (på ett sådant sätt att samtliga stammar klenare än 8 cm pb i brösthöjd, sågas ned.)
På en trakt står det (om den förröjs) 1000 träd med en medelstam om 0,25 m3fub. Trakten innehåller därmed 250 m3fub. Antag nu att trakten inte förröjs, och att det per hektar finns 300 stammar, knappt 8 cm grova, som nu istället avverkas med skördaren. Vi antar att volymen hos dessa tillsammans utgör 6 m3fub och den totala volymen, per ha, blir 256 m3fub. Medelstammen blir nu 256/1300= 0,197. Jag slänger även ut följands siffror:
Skördaren kostar 1000 kr/tim.
Alt. 1 förröjt. Prestation 100 träd/tim: 1000/25= 40 kr per m3
Alt. 2 ej förröjt, med i detta fall ett exempel om 5 % sänkning (den faktiska sänkningen är naturligtvis mycket större) av stamantalet som skördaren klarar, d.v.s 95 träd/tim. 95x0,197=18,71. 1000/18,71=53,45. Differans är 13,45 per m3, d.v.s. ungefär 3360 kr per hektar. Den ökade intäkten består den ökade massavedvolymen, låt säga 6*200=1200 kr (huggning och skotning draget från massavedpriset).
Det finns olika sätt att räkna, och olika verkligheter, och olika prissättningar, men i detta exempel förlorade markägaren 2160 kr men har även kvar kostnaden för hyggesrensningen.
Samtliga övriga minusposter som radats upp i denna tråd tillkommer. Vill gärna höra edra verklig siffror och syn på saken!
Nja, det där med minusposter är inge kul. Bättre med plus, som att forska i en global uppvärmning. Helst om 50 år. När man knappt klarar att spå väder för morgondagen.
En som ska smyga sig iväg till en uppvärmning, dock ej global, dock möjligen total, är
/Per-Erik