Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Smalavverkning?

51 inlägg 10340 visningar 10 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Smalavverkning?

Badger  
#831303
Skogsola skrev:Möjligen skulle det sticka mindre i ögonen på allmänheten intill tätorter. Är man utsatt för knätofsar kan det vara ett sätt att hålla föryngringsytorna under ett halvt hektar


Jag ser ett antal potentiella fördelar:

- Smalare stråk ger en närhet till kvarvarande träds rotsystem och därmed också deras Mykorrhiza svampar som kan etablera ett tidigt samarbete med de kommande plantorna bättre än vad de skulle kunna på ett hygge som är flera hundra meter åt alla håll.
- Det ger utrymme för att avverka en större areal maskinellt än blädning
- Det ger möjlighet till självföryngring och därmed tillgång till viltfoder och mindre skador
- Enligt de som gjorde den smala remsan kan den som vill plantera eller välja att blanda in plantor i självföryngringen.
- Det skulle se mindre ut och inte störa allmänhetens uppfattning om en stor tom yta.
Senast redigerad av Badger mån 05 feb 2024, 18:16, redigerad totalt 1 gång.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Smalavverkning?

Lars Lundqvist SLU  
#831313 Glöm idén om ”moderträd” och den altruistiska mykorrhizan. Om mykorrhizan är kvar ökar dess konkurrens med de små plantorna. Smala bälten ger också en stor andel konkurrenszon mot omgivande skog.

Användarvisningsbild

Re: Smalavverkning?

Knagge  
#831323 Man märker denna skillnad när man tar ner fröträden. Runt fröträden är plantorna små och har man fröträden för länge blir det som brunnar runtom fröträden.

Avatar Fallback

Re: Smalavverkning?

isteskog  
#831336
Knagge skrev:Man märker denna skillnad när man tar ner fröträden. Runt fröträden är plantorna små och har man fröträden för länge blir det som brunnar runtom fröträden.

Om det är låg bonitet Ja......

Användarvisningsbild

Re: Smalavverkning?

HannuRöj  
#831338
Lars Lundqvist SLU skrev:Smala bälten ger också en stor andel konkurrenszon mot omgivande skog.

😀 Enligt min erfarenhet går minnst fem år utan någon större konkurrens. Sen är det bara att fälla ett par träd eller avverka nästa remsan.
Högläggt och planterat, eller om det finns ett dike i mellan, ingen problem med konkurrens.

Skulle ändå inte räckna det som misslyckande, om ungskogen växer inte som önskat. Det går ju att röja ner den dåliga ungskogen och erkänna att det var för tidigt att försöka föryngra skogen.
Uttaget från avverkat remsa motsvarar gallringsuttag i sen gallring, närvarande trän har fått nyttan. Skogsägare har fått betalt presis lika mycket som hade fått om hade valt att gallra på vanligt sätt..

I varje fall måste vi i skogsbransen försöka hitta naturnära metoder som är realistiskt användbara.

Många bra synpunkter här i trådet!

Användarvisningsbild

Re: Smalavverkning?

Elis76  
#831339
Knagge skrev:Man märker denna skillnad när man tar ner fröträden. Runt fröträden är plantorna små och har man fröträden för länge blir det som brunnar runtom fröträden.


Helt rätt, det blir luckigt.

När man analyserar skogsbruksplaner, kan man se att det ibland står "luckigt" på vissa avdelningar. Då vet man att fröträden stått kvar för länge precis som @Knagge skriver.

Avatar Fallback

Re: Smalavverkning?

isteskog  
#831345
Elis76 skrev:
Knagge skrev:Man märker denna skillnad när man tar ner fröträden. Runt fröträden är plantorna små och har man fröträden för länge blir det som brunnar runtom fröträden.


Helt rätt, det blir luckigt.

När man analyserar skogsbruksplaner, kan man se att det ibland står "luckigt" på vissa avdelningar. Då vet man att fröträden stått kvar för länge precis som @Knagge skriver.

Eller att man inte gjort något alls.... 😉

Avatar Fallback

Re: Smalavverkning?

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#831352 Inte ska det ses som ett alternativ till gallring. Det ska ses som en stegvis slutavverkning. Hyggeskanten ska flyttas när plantor grott men innan konkurrensen från gammelskogen blir märkbar.

Användarvisningsbild

Re: Smalavverkning?

HannuRöj  
#831359 😀 Jo, jag formulerade lite dåligt men menade att om föryngringsförsöket misslyckas, har inga ekonomiska förluster kommit ändå. Skogen är kvar - inte söndergallrad.

Avatar Fallback

Re: Smalavverkning?

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#831364 Så är det. Bara att trycka ner några plantor och gå vidare.

Avatar Fallback

Re: Smalavverkning?

Nisse Husberg  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#835890 Kalla det vad ni vill. Vi har sysslat med en liknande metod i minst 60 år och det fungerar bra MEN man bör komma ihåg att börja hugga från norr ! Annars får man fullt med gräs och då blir det ingen föryngring alls. Jag har gjort misstaget att hugga en kant mot söder och det gör jag inte om !

Något trakthygge är det inte. Vi planterar aldrig nånting och får ändå massor med små plantor. Ibland är det som en grön matta. Vi har förstås ganska bördig mark. I söderläget hade vi också en grön matta med små granplantor men inom kort tog gräset över och kvävde alla granarna.

Vi sköter allt skogsbruk med egna maskiner - mest motorsåg och ibland en liten traktorprocessor vid gallring.

Användarvisningsbild

Re: Smalavverkning?

bengt.a  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#835936
Lars Lundqvist SLU skrev:Glöm idén om ”moderträd” och den altruistiska mykorrhizan. Om mykorrhizan är kvar ökar dess konkurrens med de små plantorna. Smala bälten ger också en stor andel konkurrenszon mot omgivande skog.

Är inte detta förklarat även för ulf? Finns det flera såna där?

Avatar Fallback

Re: Smalavverkning?

jl  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#835939
Nisse Husberg skrev:Kalla det vad ni vill. Vi har sysslat med en liknande metod i minst 60 år och det fungerar bra MEN man bör komma ihåg att börja hugga från norr ! Annars får man fullt med gräs och då blir det ingen föryngring alls. Jag har gjort misstaget att hugga en kant mot söder och det gör jag inte om !

Något trakthygge är det inte. Vi planterar aldrig nånting och får ändå massor med små plantor. Ibland är det som en grön matta. Vi har förstås ganska bördig mark. I söderläget hade vi också en grön matta med små granplantor men inom kort tog gräset över och kvävde alla granarna.

Vi sköter allt skogsbruk med egna maskiner - mest motorsåg och ibland en liten traktorprocessor vid gallring.


Beskriv gärna lite mer ingående om hur ni gör, har du lite bilder hade det varit roligt att se.
Hugger ni i stråk i så fall hur breda eller börjar ni med att glesa ut beståndet, vad är det för typ av mark, bonitet mm.

Bedriver också mitt skogsbruk själv helt motormanuellt och har mer och mer intresserat mig för självföryngring då plantering inte är det jag tycker är roligast.
Här är en film på en bit som är självföryngrat där det är björk på den blötare torvmarken och gran på den lite högre. Tycker själv det har blivit väldigt bra föryngrat, skulle vilja få mer sådant här. Så lite erfarenheter från andra är alltid intressant.

Avatar Fallback

Re: Smalavverkning?

Nisse Husberg  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#835950 I teorin så glesar vi ut tät granskog från norr - tar bort de största träden först. Vi har mycket tätare skog än de som är gallrade enligt rekommendationerna. Så väntar vi tills det kommer granplantor under de kvarvarande träden ungefär 30-50 meter in i skogen. Det är känsligt hur mycket man glesar ut. För mycket ger gräs och för litet ger inte så mycket ungskog.

Då ungskogen nått upp över gräshöjden (ca. 1 meter) så tar vi bort de kvarvarande stora träden. Det går bra med motorsåg men mindre bra med stora maskiner. Fäller man en stor gran mitt i ungskogen så är det förvånansvärt hur litet den slår sönder. Den försvinner in bland de små granarna. Eftersom vi har tät skog så har de stora träden inte så mycket kvistar. Vill man köra med stora maskiner så är det lika bra att kalhugga för de förstör ungskogen i alla fall.

Vi gallrar sällan utom då kronorna på de yngre träden börjar skjuta upp så de blir alltför smala och långa. I olikåldrig skog behöver vi inte gallra alls för då vi plockar bort de överstora träden så blir det ganska välgallrat. Med överstora menar jag de som är mer än 35 cm vid brösthöjd. Dem säljer vi som svarvstock som ger bra betalt.

Det blir också gallrat då vi kör med våra jordbrukstraktorer som har Farma-kranar fast monterade på bakaxeln (jag har själv svetsat ihop fästena). Vägarna blir omkring 2-3 meter breda. Virket körs ut med en styrbar Svenssonvagn som lätt tar sej längs de krokiga vägarna. Jag fäller med en kran som trycker mot stammen så man får trädet att fall precis dit man vill - för att spara ungskogen. Då måste man kunna köra fram till trädet och det blir också litet gallrat samtidigt då man sågar upp vägarna.

Vi undviker gallring, röjning och plantering så det vi tar ut är mest saluvirke. Torra och skadade träd tar vi också ut för nu är priset på energived så högt att det är mycket lönsamt. Vi får ungefär 60-70% av stockpriset och det finns inga kvalitetskrav på energivirket. Det är därför ingen idé att enbart rikta in sej på stock.

Enligt SLU så är tillväxten i total kubik störst i ogallrad skog och med nuvarande priser så lönar det sej inte alls att gallra. Men vi gallrar nog då ungskogen ser ut att bli för klen med en tofs längst uppe. Intressant nog såg jag att stockträden är ungefär lika många i ogallrad skog (enligt SLU). De kraftigaste träden konkurrerar ut de svagare. Tillväxten kan bli mindre men det kompenseras av energiveden.

Jag vill inte kalla vår metod för "smalavverkning" även om vi försöker ta bort remsor från norr. Snarare är det en utglesning och föryngring i form av en sorts plockhygge.

Teorin är en sak och verkligheten en annan. I verkligheten så har vi fläckar med granbarkborreträd, stormfällda öppningar och stenbackar som gör att föryngringen blir mera slumpartad. Vi hugger enbart om vintern och ibland kommer vi inte fram på låglänta marker alls - utom i år som har varit mycket bra ifråga om vädret med ordentlig kyla så vi har fina vägar överallt. Och så har vi en mängd stenbackar där vi kör sönder maskinerna allt emellanåt. Där kan vi avverka bara då det är mycket snö som vi kan packa mellan stenarna.

Var och en får bli salig på sin tro men vi gillar att såga med motorsåg och köra med traktor (en gammal Zetor och en gammal Belarus från -75 och -82). De är litet ombyggda och ihoplappade men kostar inget annat än arbete för reservdelarna är billiga i Estland. Alla reparationer görs i egen verkstad. Vi har nu fyra Jonsered och två Husqvarna sågar av olika storlekar. Man måste ha en reservsåg per traktor ifall huvudsågen skulle bli i knipa. Att såga med motorsåg ger dessutom bra kondition så vi spara också på gymkostnaderna :-).

Avatar Fallback

Re: Smalavverkning?

Brorsan  
#835988
Nisse Husberg skrev:I teorin så glesar vi ut tät granskog från norr - tar bort de största träden först. Vi har mycket tätare skog än de som är gallrade enligt rekommendationerna. Så väntar vi tills det kommer granplantor under de kvarvarande träden ungefär 30-50 meter in i skogen. Det är känsligt hur mycket man glesar ut. För mycket ger gräs och för litet ger inte så mycket ungskog.

Då ungskogen nått upp över gräshöjden (ca. 1 meter) så tar vi bort de kvarvarande stora träden. Det går bra med motorsåg men mindre bra med stora maskiner. Fäller man en stor gran mitt i ungskogen så är det förvånansvärt hur litet den slår sönder. Den försvinner in bland de små granarna. Eftersom vi har tät skog så har de stora träden inte så mycket kvistar. Vill man köra med stora maskiner så är det lika bra att kalhugga för de förstör ungskogen i alla fall.

Vi gallrar sällan utom då kronorna på de yngre träden börjar skjuta upp så de blir alltför smala och långa. I olikåldrig skog behöver vi inte gallra alls för då vi plockar bort de överstora träden så blir det ganska välgallrat. Med överstora menar jag de som är mer än 35 cm vid brösthöjd. Dem säljer vi som svarvstock som ger bra betalt.

Det blir också gallrat då vi kör med våra jordbrukstraktorer som har Farma-kranar fast monterade på bakaxeln (jag har själv svetsat ihop fästena). Vägarna blir omkring 2-3 meter breda. Virket körs ut med en styrbar Svenssonvagn som lätt tar sej längs de krokiga vägarna. Jag fäller med en kran som trycker mot stammen så man får trädet att fall precis dit man vill - för att spara ungskogen. Då måste man kunna köra fram till trädet och det blir också litet gallrat samtidigt då man sågar upp vägarna.

Vi undviker gallring, röjning och plantering så det vi tar ut är mest saluvirke. Torra och skadade träd tar vi också ut för nu är priset på energived så högt att det är mycket lönsamt. Vi får ungefär 60-70% av stockpriset och det finns inga kvalitetskrav på energivirket. Det är därför ingen idé att enbart rikta in sej på stock.

Enligt SLU så är tillväxten i total kubik störst i ogallrad skog och med nuvarande priser så lönar det sej inte alls att gallra. Men vi gallrar nog då ungskogen ser ut att bli för klen med en tofs längst uppe. Intressant nog såg jag att stockträden är ungefär lika många i ogallrad skog (enligt SLU). De kraftigaste träden konkurrerar ut de svagare. Tillväxten kan bli mindre men det kompenseras av energiveden.

Jag vill inte kalla vår metod för "smalavverkning" även om vi försöker ta bort remsor från norr. Snarare är det en utglesning och föryngring i form av en sorts plockhygge.

Teorin är en sak och verkligheten en annan. I verkligheten så har vi fläckar med granbarkborreträd, stormfällda öppningar och stenbackar som gör att föryngringen blir mera slumpartad. Vi hugger enbart om vintern och ibland kommer vi inte fram på låglänta marker alls - utom i år som har varit mycket bra ifråga om vädret med ordentlig kyla så vi har fina vägar överallt. Och så har vi en mängd stenbackar där vi kör sönder maskinerna allt emellanåt. Där kan vi avverka bara då det är mycket snö som vi kan packa mellan stenarna.

Var och en får bli salig på sin tro men vi gillar att såga med motorsåg och köra med traktor (en gammal Zetor och en gammal Belarus från -75 och -82). De är litet ombyggda och ihoplappade men kostar inget annat än arbete för reservdelarna är billiga i Estland. Alla reparationer görs i egen verkstad. Vi har nu fyra Jonsered och två Husqvarna sågar av olika storlekar. Man måste ha en reservsåg per traktor ifall huvudsågen skulle bli i knipa. Att såga med motorsåg ger dessutom bra kondition så vi spara också på gymkostnaderna :-).


Det skulle vara trevligt med lite bilder från eran skog.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).