Virkesmätning och Matrisfub

Apteringskurser

30 inlägg 27718 visningar 7 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Apteringskurser

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#75980 För er som håller på med leveransvirke vill jag påminna om att det finns apteringskurser här och var. Själv har jag anmält mig till en endagarskurs på Sparresäter de 21 januari http://www.naturbruk.nu/PageFiles/305/k ... er2010.pdf
/Niklas



   TS
Avatar Fallback

Re: Apteringskurser

Famag  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#75995 Mellanskog har lokala kurser i sbo:na ofta med någon från VMF

Avatar Fallback

Re: Apteringskurser

Robertberg  
#76027 Det var ju inga kompispriser direkt :surp:

Motorsågskort A+B = 5500:-
Jag gav 2750 :- för mitt, sen ´kan man som privatperson söka EU-pengar på 2000, så det skiljer ju endel..

Användarvisningsbild

Re: Apteringskurser

Fredrik Reuter  
#79996
Niking skrev:För er som håller på med leveransvirke vill jag påminna om att det finns apteringskurser här och var. Själv har jag anmält mig till en endagarskurs på Sparresäter de 21 januari http://www.naturbruk.nu/PageFiles/305/k ... er2010.pdf
/Niklas


Tjena,
Tänkte höra med dig hur kursen var, vill du recensera lite?

Vi hörs!

Användarvisningsbild

Re: Apteringskurser

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#80034 Jodå, det kan jag göra.

Deltagarna var väl ungefär hälften egna skogsägare, knappt hälften hobbyhuggare och en kvinnlig skördarförare.

På förmiddagen var det teoripass, där vi främst gick igenom timmerklassningen med olika krav för respektive kvalitetsklass, måttenheter, försäljningssätt, aktörer i vårt område, uppbyggnaden av VMF och VMR m.m.

Efter lunch fick vi komma ut i verkligheten och dels pröva klassning av redan apterade stockar, dels på fällda men icke apterade träd. På de sistnämnda fick vi också bedöma var vi skulle lägga kapen för att få en så bra klassning (betalning) som möjligt, vilket inte var helt enkelt för oss som inte var proffs.

För oss som inte var proffs, så var det naturligtvis alldeles för kort med en dags apteringskurs, en hel vecka vore bättre. Men jag fick ändå en hel del tips och lärdomar att ta med mig hem:

Klassning och betalning
1 Jämför noga prislistor från olika köpare. Se noga upp med premier, längdkorrigeringar för oönskade längder och inte minst måttslag (sektionsfub, matrisfub och toppmätt).

2 Bolagens prislistor har procentuella längdkorrigeringar och skogsägarföreningarna har alla tillägg och avdrag direkt i kronor. Bolagens alla tilläggspremier läggs till grundpriset innan en eventuell procentuell längdkorrigering beräknas.

3 Det vanligaste timmersortimentet i den senaste timmerklassningen är klass 3 på tall och klass 1 på gran. Klass 2 och klass 3 på tall ger som regel exakt samma betalning och brukar därför slås samman till klass 2-3. Enbart bottenstocken (på tall) kan komma ifråga för klass 1 (liksom för stamblock och knivfura).

4 Köparnas önskade längder kan ändras mycket snabbt, varför alla prislistor numera bara gäller tills vidare. Det händer ibland att virkesköparen/inspektorn ringer till sina skördarförare mitt under ett arbetspass och säger "Tyvärr förlorade vi just kund NN, så nu blir det tvärstopp på alla 43 dm, ta därför bara 37 dm, 49 dm och 55 dm". Vad då göra med alla 43 dm stockar som redan är apterade? Hur mycket betalas för dessa 43 dm stockar sedan virkesköparen förlorat sin kund?

5 Ska du sälja leveransvirke, var då noga med att bestäm köpare och läs noga in exakt vad just din virkesköpare vill ha och inte vill ha innan du börjar såga. Se också noga till att gardera dig i kontraktet för föregående punkt.


Måttband och aptering
6 Kolla måttbandet noga, med avseende på både eventuella skarvar och den exakta längden på den omarkerade delen av måttbandet (egentligen är det ett jävla ofog att köra med en omarkerad del i början 😡 ). Ett bra kontrollsätt är att dra ut måttbandet till styvt 2 meter, vika det dubbelt vid 1,00 meter och se exakt var krokens infästning till måttbandet hamnar. Hamnar kroken kortare än 2,00 meter gäller det att se upp. Hamnar kroken längre än 2 meter är det ganska lugnt.

7 Sikta på ca 5 centimeters övermål. Ska du såga en 49 dm stock bör du alltså såga stocken 49,5 dm för att vara på den säkra sidan. Att såga många något för korta timmerstockar kan bli mycket dyrbart, då timmerstockarna betalas en kortare längd. En 48,8 dm stock betalas ofta som en 48 dm lång stock - enligt prislistan för 46 dm stock! Alla betalningsgrundande längder mäts på den kortaste sidan.

Kvalitetsnedsättande egenskaper
8 Krökar, bulor, rotveck m.m. ska så långt det är möjligt hamna i ena ändan av stocken och då helst i stockens bottenända inom 20 cm från bottenändan. Hamnar de mitt på stocken blir det vanligtvis vrak (knappt ingen betalning) eller möjligtvis lägsta klass (sämst timmerbetalning).

9 Hur vida det lönar sig ekonomiskt att kapa bort krökar, bulor, rotveck m.m. för att få en kortare bit men med högre timmerklassning går inte att säga generellt utan varierar från fall till fall - och aktuell prislista! Det är bara att sätta sig ner räkna. Exempel för tall: får jag mer betalt för en 37 dm klass 3 stock än en 43 dm klass 4 stock? Skördarförarna brukar aldrig kapa bort småbitar.

Vrak
10 Vid avverkningsuppdrag och leveransrotköp bör tillredningsvraken ligga på ca 2%. Vid en lägre procentsats har förmodligen skotarföraren fegat ut och lagt en del timmer i massavedshögen. Alla timmervrak beror till sist och syvene på att skotarföraren har sorterat fel (åtminstone enligt den kvinnliga skördarföraren i kursen :lol:)
/Niklas

   TS
Användarvisningsbild

Re: Apteringskurser

Fredrik Reuter  
#80385 Hej,
Spännande, tack för rapporten!

Jag förstår hur du menar, frågan är om det ens skulle räcka med en veckas utbildning i detta minst sagt snåriga ämne!?

Hur är det med prognos för sortimentsgränser nuförtiden (mellan ex timmer och massa), finns detta med som en parameter eller är det förlegat?

Återigen tack niking!

Användarvisningsbild

Re: Apteringskurser

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#80407 Tyvärr hann vi inte diskutera några prognoser för sortimentsgränser under den korta kursen.
/Niklas

   TS
Avatar Fallback

Re: Apteringskurser

Bertilsson  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#80424 Bra beskrivning av kursdagen.
Berätta hur krökar bedömdes/mättes och vilken tyngd problemet hade i kursen.

Bertilsson

Avatar Fallback

Re: Apteringskurser

Bertilsson  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#80426 I punkt 10 nämns synpunkter på lämplig vrakandel. Varför skall vrakandelen tillåtas vara så hög? 1% ansågs vara gränsen då man började studera kunskap och utfört arbete i maskingruppen.
0.5% var inte ovanlig nivå på virke med kunnig personal.

Är det de nya "optimistiska" synsätten på krök och röta som ger "nya" vrakmängden?
Varje procent vrak är ca 5 kr/m3 på timmer. En kunnig skotarförare kan/skall göra god kontroll på rötan. Översatt mot skotningskostnad så är 5 kr ca 1/6 av skotningskostnaden. Att låta en rötstock ligga kvar till massavedskörningen eller läggas i "massavedskanten" på lasset tar liten tid i förhållande till värdet som räddas.
I vilken grad skall skotarföraren sortera bort vrakbitar?

Bertilsson

Användarvisningsbild

Re: Apteringskurser

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#80445 Kursledaren och den skördarföraren ansåg att det optimala vrakprocenten låg på ca 2%. De avverkningslag som hade en lägre vrakandel lades alla gränsfall i massavedshögen istället för timmerhögen, vilket resulterade i en sämre totalbetalning för skogsägaren. Tyvärr räckte inte tiden för någon djupare ekonomisk analys av problemet.

Skotarföraren skall givetvis sortera virket så noggrant som möjligt - med hänsyn till både timmervärdet och skotarens egna timkostnad! Tyvärr är det väl som så att en perfekt sortering kostar mer än det smakar.

Fokuset på kursen låg på barrtimret, lövtimret och massaveden hanns dessvärre inte med. Beträffande mängden tillåten röta i massaveden så är ju barrmassaveden ganska generös, medan granmassaveden är betydligt strängare. Dessutom finns ju numera energiveden att tillgå, som funkar så länge stocken hänger i hop. Prisskillnaden mellan barrmmassaved, granmassaved och energived är ju inte särskilt stor idag.

Krökar mättes medelst klave och ett måttband. Måttbandet låg längs stockens mitt (såglinjen).
/Niklas

   TS
Avatar Fallback

Re: Apteringskurser

Bertilsson  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#80453
7 Sikta på ca 5 centimeters övermål. Ska du såga en 49 dm stock bör du alltså såga stocken 49,5 dm för att vara på den säkra sidan. Att såga många något för korta timmerstockar kan bli mycket dyrbart, då timmerstockarna betalas en kortare längd. En 48,8 dm stock betalas ofta som en 48 dm lång stock - enligt prislistan för 46 dm stock! Alla betalningsgrundande längder mäts på den kortaste sidan.

Detta skrevs tidigare. Eftersom längden formellt mäts mellan ändcentrum så bör den rätta uppfattningen vara känd.
Många utbildare "skrämmer" fram mer övermål med det gamla hederliga synsättet att stocken skall ha längden på kortaste del.
Se även bifogad text.

5 cm övermål är i mesta laget för övermål som läggs till.

Bertilsson

Användarvisningsbild

Re: Apteringskurser

Elias  
#80458 Var ska man söka riktigt för att hitta apteringskurser i västerbotten?
Har kollat runt en del men inte hittat någon som anordnar sådana här uppe.

Avatar Fallback

Re: Apteringskurser

Fredde73  
#80460 Bra fråga..har sökt detsamma men inte heller hittat så mycket..

Men det finns väl inte underlag för att köra kurserna hela tiden. Får hålla ögonen öppna och se vad skogsägarna, skogsstyrelsen m.fl. kan tänkas erbjuda framåt våren. Skulle inte skada med en uppdatering så här 20 år efter skolan..

Speciellt stolpar vore intressant att lära sej lite mer om..

Avatar Fallback

Re: Apteringskurser

Bertilsson  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#80462
Tyvärr är det väl som så att en perfekt sortering kostar mer än det smakar.

Detta är tidigare skrivet.
Är kunskap och iakttagelse vid aptering och sortering så kostsamt så dessa nämnda vrakmängder skall vara ”målsättning”?
En skördareförare med kunskap avgör på 3 sekunder extra på ett och annat problemträd vad som bör vara rätt aptering. Detta jobb måste vara betalt redan och då en skyldighet att göra.

Vad som sen kan hända är problem som är på osynlig del av trädet eller kommer fram senare vid kap. Dessa kan en kompetent skotarförare till betydande del upptäcka och lägga i annat betalt sortiment . Denna typ av flyttningskostnad måste redan vara med i ersättningen.

Kvar blir då sådant som inte syns p.g.a. snö, mörker, dolt av annat virke, svårt att uppmärksamma/värdera etc.
Det finns skotarförare som vänder vissa av virkesgriparna när ex. röta misstänks. (de kan se toppröta i närmaste ända och misstänker att ”bitkompisen” också blivit fel.)
Ibland får de bättre viktfördelning på lasset och vänder då lämpliga gripar ”med dubbel nytta” för sej och markägaren. (Får dock inte störa sortering med färgmärkning.)

Jakten på kostnader får inte bli att spara och låta det kosta vad det vill på annat plan.
100-150 kr/stock är väl inte oväsentligt?
Ge inte näring åt synsättet att det drabbar bara skogsägaren som oftast inte ser detta eller bryr sej.

Bertilsson

Användarvisningsbild

Re: Apteringskurser

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#80518 Elias och Fredde73: Kolla även med lokala skogsbrukskolor. Hör skogsbruksskolorna att de finns en efterfrågan så kan de nog skaka fram en kurs. Annars får ni väl pröjsa flygbiljett eller tågbiljett åt Bertilsson...
/Niklas

   TS
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).