NIBIO har svårt att hitta exakt vad denna försämring beror på men pekar på att avskogningen kan ha påverkan. 6.000 hektar skog avskogas årligen i Norge enligt NIBIO och även om "påskogning" sker med ungefär motsvarande areal så kan det bli minus ändå. Detta då avskogningen sker på befolkade marker (nya vägar etc) som har bra bördighet medans påskogningen sker främst i fjällvärlden där klimatet flyttar trädgränsen. Denna miljö har klart sämre bördighet än låglandet.
Men Norge har också ändrat beräkningsmetoder och detta är något som också kan påverka utfallet. NIBIO tar också upp att avverkning ökat i Norge de senaste åren och att detta också skulle kunna vara en bidragande orsak. Även om skogen återplanteras efter avverkning så tar det flera år innan den yngre skogen binder tillräckligt med koldioxid.
Norges stora export av virke kan också påverka. Detta eftersom FN:s och EU:s klimatberäkningar stipulerar att man måste räkna en avverkning som ett direkt utsläpp och får senare i beräkning ex. tillgodogöra sig inlagring i ex. trävaror för husbyggnation etc. Har man en stor export så går man miste om den pluspost som i beräkningen kallas HWP eller "Harvested Wood Products".
I relation till Sverige så betyder det att Sverige kan lägga på extra kolsänka i träprodukter. 2019 så importerade Sverige ca 2,8 miljoner m3fub från Norge och totalt nettoimporterade Sverige 8,8 miljoner m3fub år 2019. Det motsvarar ca. 12 % av förbrukat virke.
Andra orsaker som NIBIO ser är att skogen avverkas för tidigt, troligtvis innan tillväxten kulminerar samt att man likt andra länder i närområdet sett en sämre tillväxt efter torksommaren 2018.