lör 15 jan 2022, 00:57#743674
Lite reflektioner frÄn mina erfarenheter och tankar, vissa delar Àr upprepning frÄn vad jag skrivit tidigare i andra trÄdar:
- Vi kan inte fastna i skyttegravarna KĂ€rnkraft vs Vindkraft, helt olika styrkor och fyller olika behov i elsystemet.
- Vindkraft Àr en framtidsteknik, jobbat till och frÄn med vindkraftsprojekt sedan 2007, ser att det diskuteras lite höjd pÄ verk. De turbiner som installerades i första omgÄngen runt 2010 till ca 2014 Àr ofta runt 2-3MW, ca 100 m tornhöjd till nacellen (Maskinhuset).
HÀr pratar vi produktionskostnad pÄ ca 50-100 öre/kwh. De landbaserade vindkraftverken som projekteras och byggs idag ligger runt 6 MW, tornhöjder till nacell pÄ runt 200m, sedan vÀxer Àven bladlÀngden för att öka svepomrÄdets m2, sÄ vi nÀrmar oss 300 m totalhöjd för vingspets i högsta lÀge, dessa projekt idag har produktionskostnad pÄ ca 25-35 öre/kWh.
Rent fysikaliskt för landbaserad vind i Sverige, ju högre desto bÀttre och stabila vindar.
GÄr vi över och pratar havsbaserad vind sÄ Àr de installationer med grunt bottendjup (Fundament som förankras i botten) billigast, dock sÄ Àr Àven opinionen och störningarna för kustboende ofta störst hÀr, hÀr ligger produktionskostnad pÄ ca 50-60 öre/kWh i de bÀsta lÀgena.
DÀr den absolut största potentialen för vindkraft finns Àr flytande vindkraft offshore, (Endast detta segment som har möjlighet att producera de volymer el som kommer behövas för omstÀllningen), HÀr hoppar och far prognoserna för produktionskostnad, mycket subventioner och tax credits, subventioner med elanslutningar och kostnader som inte riktigt redovisas transparent, lÄnegarantier osv, sÄ hÀr ska man ta pressmeddelanden med stor nypa salt. Diskussionen inom branschen Àr att man hoppas nÄ produktionskostnad pÄ ca 80 öre/kWh runt 2030 för en komplett park inkl nÀtanslutning till land.
UtifrÄn ovan sÄ Àr landbaserad vindkraft den produktionsform som har lÀgst kostnad per kWh i dagslÀget, nackdelen Àr dess oplanerbarhet. För tex projekt som Hybrit, Liquidwind, petrokemin i vÀstsverige, gödseltillverkning osv som har vÀtgasbehov och kan bygga egna vÀtgaslager för att hantera produktionssvÀngningarna kommer den billiga vindkraftselen vara en nyckel för Sveriges konkurrenskraft och ekonomiskt rationell.
Diskuterar vi Sveriges övriga elförsörjning har vindkraften Àven hÀr en viktig roll i lagom mÀngd, sÄ lÀnge vi har kapacitet i vattenkraften att parera vindkraftsproduktionen och anvÀnda vattenkraften som reglerkraft ihop med kÀrnkraftens baskraft samt kraftvÀrmen(Inkl fjÀrrvÀrmen) vid vintermÄnaderna fÄr vi ett vÀldigt konkurrenskraftigt system. Problemet i dagens situation Àr att man inte tar ett helt systemperspektiv.
- SÄg lite diskussioner om att vi kan anvÀnda vattenkraften som energilager, detta stÀmmer, dock bör det tillÀggas att alla vattenkraftverk i Sverige ligger lokaliserade i Àlvar, varje kraftverk har en bestÀmd dÀmnings- och sÀnkningsgrÀns för uppströms vattenivÄ, detta faktum ger att lagringsmöjligheterna Àr begrÀnsade för merparten av kraftverken, vi pratar om att förskjuta produktion till tex dag istÀllet för natt alternativt nÄgra dagar för merparten av verken, inte mer flexibilitet Àn sÄ, sedan har vi nÄgra kraftverk som kan lÄngtidslagra lÀngre men inte sÄ det ger nÄgon större pÄverkan pÄ systemet.
- Vi Àr mitt uppe i ett teknikskifte nÀr det gÀller elbilar, dessa kommer Àven kunna nyttjas som energilager i framtiden(V2G), dock sÄ blir skalan ganska lÄg Àven om vi byter ut alla bilar i Sverige till elbil med 70kWh batterikapacitet per bil och Àven hÀr en ekonomisk frÄga.
Som ett tankexperiment: SÀg att du har en Tesla med 70kWh, bilindustrin nÀrmar sig en kostnad pÄ 1200sek/kWh batterisystem, detta Àr dimensionerat för klara 1500 laddcykler, sÀg att du vill vara del av elsystemet och erbjuda lagringsmöjlighet, kapitalkostnaden för detta blir 1200/1500=80 öre/kWh sedan tilkommer inköp el, sÀg att du köper billig vindkraftsel för 30 öre/kWh och laddar upp batteriet, dÄ behöver du sÀlja för minst 110 öre/kWh för att gÄ plus minus noll.
- NÀr vi diskuterar produktionskostnad vindkraftsel pÄ 25-30 öre/kWh Àr detta just produktionskostnaden som behövs. Jag ser sÄ mycket diskussioner om att man ska producera vÀtgas och lagra nÀr elen Àr nÀra noll eller vÀidgt mycket lÀgre Àn just dessa 25-30 öre, hÀr anser jag den största tankevurpan görs i debatten idag.
Fram tills idag Àr mer eller mindre alla vindkraftparker byggda efter 2015, finansiellt uppbyggda pÄ att ett annat företag (Tex Google osv) tecknat ett PPA kontrakt (
https://sv.wikipedia.org/wiki/Power_Purchase_Agreement ) som köper all produktion oavsett nÀr den produceras till fast pris, detta koncept fungerar sÄ lÀnge tekniken Àr en nischspelare i det totala systemet och man med sÀkerhet vet att man har elbehovet. Jag Àr ganska övertygad om att vi nÀrmar oss stadiet att vi fyllt efterfrÄgan för PPA kontrakt, (Undantaget Hybrit och liknande projekt som byggs kring elektrolys, vÀtgas och lagring dÀr vÀtgasen Àr det primÀra i processen).
Det finns ganska mÄnga vindstudier utförda dÀr man i stora drag ser att det blÄser ganska jÀmnt över Europa nÀr det vÀl blÄser, nÀr det inte blÄser Àr detta ocksÄ ganska lika för kontinenten. Vi nÀrmar oss ett stadie dÀr vindkraften kommer börja behöva "konkurrera" pÄ samma villkor som övriga produktionslag i elsystemet. Vindkraften kommer ha samma problem som paraplyförsÀljaren som bara fÄr sÀlja paraplyn pÄ torget nÀr det Àr klarblÄ himmel mitt i sommaren.
- Pratar vi kemisk verkningsgrad för lagring av el i större skala: El till vÀte till lagring till el: pratar vi verkningsgrad pÄ ca 30 procent, bara "kemiskt" kostar detta 1 - 3 kr/kWh, sedan tilkommer kapital för nÀt, vÀtelager, gasnÀt och produktionsanlÀggning (Handlar om gasturbiner för vÀte nÀr vi diskuterar denna skala).
- En annan spaning Àr att "Fastpris avtal" pÄ el i Sverige kommer reformeras, idag tar elhandelsbolaget all risk, vissa bolag kommer gÄ ordentligt back efter vinterns priser. Min gissning Àr att man i framtiden kanske kommer kunna lÄsa 60% av normalförbrukningen till fast pris, resten kommer gÄ som rörligt.
- Pratar vi kÀrnkraft ser jag diskussioner om att vissa reaktorer i Sverige har haft lÄg tillgÀnglighet som ett argument mot tillförlitligheten. Viktigt att komma ihÄg hÀr, var att dessa verk byggdes just för att tÀcka upp vinterförbrukningen i ett reglerat elsystem, Àven detta Àr ganska enkelt att förstÄ ekonomiskt, bÀttre att utnyttja gratis vatten under de varma perioderna med lÀgre förbrukning, sedan körde man de extra kÀrnkraftverken under den kalla perioden för leveranssÀkerhet och elbehov.
- Ytterligare diskussion om verkningsgrad pÄ kÀrnkraften, planen var att utnyttja spillvÀrmen till fjÀrrvÀrmenÀtet, detta utnyttjades dock inte pga. att opinionen var emot detta, tyvÀrr sÄ gör det ont i magen som ingenjör nÀr man ser vissa beslut och hur magkÀnslan styr beslut, men men. Kina kommer iallafall uttnytja denna resurs.
- Var Àven en frÄga om man ska satsa pÄ vedproduktion, detta tror jag verkligen kommer fÄ ett uppsving (Se kommentar om fastprisavtal), Sedan Àr det viktigt att inse att hela Europa ska stÀlla om till el i olika former, de har idag en elproduktion som bygger pÄ fossila brÀnslen, de har husuppvÀrmning med gas och olja, min uppfattning Àr att elbehovet kommer öka med faktor 3-5 om vi ser pÄ Europa, (Dagens debatt om energiwende och liknade handlar om att byta ut delar i produktionsmixen men fÄ diskuterar den extrema ökningen som kommer frÄn skiftet fossilt till el). Tror ved kommer bli bra businnes i framtiden, min tragiska kÀnsla Àr att melodin framÄt Àr "Rösta rött, jobba svart".
Försöker inte ta nÄgot parti i debatten hÀr utan vill bara lyfta lite tankar om att elsystemet Àr komplext.
Viktigt att Àven komma ihÄg, ett prisvÀrt och leveranssÀkert elsystem som Sverige Àr konkurrensmÀssigt var för nÄgra Är sedan en kostnad pÄ ca 20 - 30 öre/kWh
Senast redigerad av Robur Clivus lör 15 jan 2022, 01:20, redigerad totalt 1 gÄng.