SKOGSFORUM ARTIKEL 

  Skogsekonomi

Skogsforums årskrönika 2021

1 inlägg 1877 visningar Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Skogsforums årskrönika 2021  ARTIKEL

Fredrik Reuter  
#741454 Det börjar bli dags att summera året som gått samtidigt som vi spanar in i det nya året som kommer. Dags för Skogsforums årskrönika alltså.

2021 kommer generellt gå till historien som ett mycket speciellt år. Coronapandemin fortsatte att hålla sitt grepp om världen och våra riksbanker fortsatte att trycka nya pengar för att inte ekonomin skulle påverkas. I kombination med nollräntepolitiken i västvärlden så skulle man kunna sammanfatta det som att vi människor lärt oss leva med och i en pandemi samtidigt som stimulanserna i form av nytryckta pengar har gjort att börserna jublat och nått nya ATH samtidigt som vissa industrigrenar kunnat tälja guld med smörkniv. Skogsindustrin är en sådan gren.

Fenomenet ovan gjorde att det blev en trävaruboom av sällan skådat slag 2021. USA var, som vanligt, dragloket och för första gången i mannaminne så hade sågverken vinstmarginaler i spannet 25 - 50 %. Detta är helt klart disruptivt då sågverksbranschen i Sverige normalt sett försökt att hålla sig flytande med vinstmarginaler i spannet -5 - 5 %.

Med den nya varianten coronavirus i form av Omikron så ser läget ovan ut att hålla i sig även in i det nya året. Även om farhågor från skogsindustrin under hösten gjort gällande att “rallyt är över” så visar nu Nasdaqs index över träråvaror att det tar ny fart igen.

Skogsindustrin andra sortiment (eller förlåt, i deras ögon är det det första sortimentet) massa och papper så har även detta sortiment gynnats av coronan. Vi ser nu ATH-priser på NBSK-massa men eftersom “sågat stal showen” under 2021 så har rapporteringen varit lågmäld från detta sortiment.

In alles så kokar ovanstående ner till att råvaruproducenterna (skogsägarna) torde haft ett gyllene år 2021, eller? Nej. Här finns smolket i glädjebägaren då trävarupriserna ofta ökat med över 100 % samtidigt som rundvirkespriset sett en uppgång under samma period med modesta 1,5 %. Det är därför vi under året jobbat hårt med frågor som lönsamhet och vikten av att skogsägarna förstår sin råvaras rätta värde. Det är alltså så trist att vi i Sverige just nu kan ha Europas lägsta rundvirkespriser. Kanske inte konstigt att utländska skogsindustrikoncerner nu börjar köpa upp delar av den svenska skogsindustrin? Och att vi likt sk. utvecklingsländer nu exporterar helt oförädlade råvaror i form av sågtimmer.

Men! Mitt i all nävknytning och elände så har 2021 också inneburit nya horisonter som kan ge glädje åt skogsägaren. Kanske redan under 2022? Under 2021 har det pratats om ett systemskifte i skogen. Detta systemskifte, troligtvis bäst förklarat av Sten B Nilsson, kan bäst förklaras genom klimatfrågan. FN:s klimatrapport som släpptes under 2021 visade att det nu ställs utom allt tvivel att människan står som medansvarig till de klimatförändringar vi nu ser.

Något måste göras och även om årets COP26-möte visade att det går trögt så händer det saker. Konkret för skogsägare så har det ev. systemskifte som står för dörren kanske bäst förklarats av Markus Rummukainen i sin tes om “Skogsbruk 2.0” men också den nyligen släppta rapporten Konjunkturinstitutet (av alla). Unisont kan man sammanfatta att vi hittills inte prissatt alla tjänster som skogen kan erbjuda.

Med andra ord; när klimatet ska räddas så kommer det finnas både länder, företag och privatpersoner som är beredda att betala. Och det de flesta verkar vara villiga att betala för är biologisk mångfald och kolsänka. Och hur än mycket skogsindustrin väljer att baktala detta (man förstår dem, de har ju ensamrätt på prissättningen i skogen idag) så ser det ut som att detta inte är något “flum” som är dedikerat till miljövänner.

EU:s taxonomi som sjösätts i dagarna är ett av bevisen. Inom taxonomin ska nu EU-kommissionen ta fram ett förslag på ett system för betalning av kolsänka i växande skog. Kan du som skogsägare bevisa att du binder in mer koldioxid i din skog jämte om du fortsatt som idag så kommer du ges möjligheten att ta betalt för det.

Att ta betalt för biologisk mångfald kan ligga lite längre fram i tiden. Det som du som skogsägare bör ha med dig in i framtiden är ändå att du kommer få ett eller flera intäktsben till att stå på. Och med tanke på att fler då får valmöjligheter till olika typer av inkomster så kommer det med högsta möjliga sannolikhet att innebära att tillgången på virke till skogsindustrin kommer minska. Minskar tillgången så stiger priserna. Det är så det fungerar i en fungerande marknadsekonomi.

Man kan faktiskt undra varför det ändå verkar finnas en hel del skogsägare som inte inser detta. Alltså, även om du själv inte är intresserad av ex. att sälja kolsänka så kan din granne vara det. Grannen låser då sin råvara i x år och genom detta blir din råvara mer attraktiv för köparen. En sofflocksökning alltså.

På tal om fungerande marknader så drabbades vår nordiska massaindustri av en EU-räd under hösten. Misstanke om kartellbildning inom massaindustrin gjorde att EU-kommissionen gjorde oplanerade besök, bland annat hos Södra. Utfallet av denna räd kommer vi nog först se under 2022 och kommer, oavsett utfall, att slå ner som en bomb. Skulle det visa sig att skogsindustrin har bedrivit kartellverksamhet så kommer den drabbas hårt. Det handlar om anseende mer än de miljardböter respektive företag då blir fällda till.

Sker det omvända och det inte kan bevisas någon kartell så kommer EU-kommissionen att drabbas hårt. En ödesfråga alltså, vars utfall, när det väl kommer, med hög sannolikhet kommer forma skogsdebatten en lång tid framöver.

På sluttampen av 2021 kom också flera domslut om skogen. Det var främst “MÖD”, Mark och Miljööverdomstolen som fastslog att skogsägare ska ha rätt till ersättning om staten förhindrar en normal markanvändning. Givetvis är detta en förutsättning i en rättsstat som Sverige och det är bra att lagen nu testats fullt ut.

Även om ersättning i samma storleksordning som i domen ovan redan fallit ut så ger domen trots allt en bra framtida grund att stå på. Det borde nu bli mycket enklare för ex. Skogsstyrelsen att äska medel för ersättning. Samtidigt är domen så pass ny att den troligtvis kommer fortsätta att diskuteras även under 2022. Sista ordet är med andra ord troligtvis inte sagt.

Under 2021 fortsatte också granbarkborrarna sina härjningar i den svenska granskogen. Vi var nog många som trodde att det efter tre år med barkborre-plågan skulle avta. Men icke. Det värsta kan vara att vi inte ännu sett slutet av denna “pandemi”. Det vi kan önska oss är en riktig “skitsommar” 2022. För det är nog tyvärr så att det finns många övervintrande borrar i våra skogar som nu drömmer om att fortsätta härjningarna även nästa år.

Löken på laxen blir här att varken stat eller industri kraftsamlat tillräckligt för att få stopp på eländet. Med miljontals kubikmeter angripna granar fortfarande kvar i skogen så kan man fråga sig om det ens funnits “sök”. “Plock” verkar det definitivt inte funnits.

Vad tror vi då om 2022? Ur en skogsägares perspektiv måste vi ändå se ljust på framtiden. Klimatfrågan kan spela skogsägaren i händerna och erbjuda fler intäktsmöjligheter. Grädde på moset blir då att varje skogsägare som väljer att utnyttja detta kommer “låsa in” potentiellt virke från marknaden. Utbudet sjunker och rundvirkespriserna borde därigenom öka för de som vill fortsätta som vanligt.

Ersättningsfrågan för statligt intrång kan också ha blivit löst under 2021. Det skapar en trygghet genom att skogsägaren vet om att man blir ekonomiskt ersatt om staten hittar naturvärdiga områden i hens skog.

Problemen får nog ställas under klimatförändringarna. Torksommaren 2018 lever vi troligtvis med än i minskad tillväxt och angrepp av ex. granbarkborre och törskate. Att klimatanpassa sin skog kommer troligtvis bli kritiskt. Det kan alltså vara god idé att påbörja denna transformering redan nu.

Värre problem kan delar av skogsindustrin stå inför. Sågverken glider troligtvis på ett bananskal minst till år 2050. Det har ju att göra med att det är klimatsmart att bygga i trä och ingen förutom kanske betong-lobbyister säger emot. Det kommer alltså byggas ordentligt mycket mer i trä över en lång tid framöver. Här kan Sverige svara upp med sin skogsindustri men det är värre med plankans kusin, träskivan.

Vi har av olika anledningar ingen skivindustri kvar i Sverige. Sett till hur marknaden kan bli framgent är det nog synd. Istället har vi massaindustri och här ser det mer dystert ut. Kartongtillverkarna kommer troligtvis kunna hävda substitutionseffekt en god tid framöver. Hygienpapper är det värre för. Vi har skrivit flera gånger att massaveden är på tok för dåligt betald och det gäller ännu. Men det är även så att den är så pass dåligt betald att den inte kommer kunna väga upp även om den åter skulle nå “rekordnivåer” om 400 kr per kubikmeter.

Problemet för skogsägaren kan istället ligga i att vi inte har någon skivindustri. För det är ju så att stockar är runda och plank i bästa fall rektangulära. De smala dimensionerna kan man inte heller såga ut något av värde utan detta är helt enkelt “massaved”.

Massaveden å sin tur kan, på grund av “systemskiftet”, bli en knepig historia framöver. Det genererar helt enkelt inte ett tillräckligt “klimatsmarta” slutprodukter. Att sedan industrin börjar titta på alternativ till barrträd i massaprocessen (halm bland annat) ihop med att “monsterbruk” på södra halvan jordklotet nu säger att de kan börja konkurrera med NBSK med snabbväxande råvara gör att frågan måste ställas - borde vi ha en skivindustri för den del av trädet som inte blir sågade trävaror?



   TS
Landshypotek Bank
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).