Föryngring

Nytänk i återbeskogning / gallringsfritt

22 inlägg 7649 visningar 8 följer Svara, dela mm...   
Avatar Fallback

Nytänk i återbeskogning / gallringsfritt

hylander  
#725819 Hej på er!

Jag är ung, väldigt skogsintresserad och går och grubblar på hur jag i framtiden ska skapa så hög avkastning i min skog som möjligt. Med avkastning menar jag intäkter i skogsbruker - skogsbrukets kostnader under en omloppstid.

Det jag funderat mycket på är hur många träd som är mest otimalt att ha per hektar vid plantering, och vid slutavverkning. Markerna jag brukar har boniteter på cirka 8 och SI på vanligen G26-G30. Har också några enstaka G32 och G34.

De traditionella "skogsbruksmallarna" för plantering och gallring säger ofta att jag ska ha mellan 2300-2500 stammar/hektar vid plantering, och efter 1a och 2a gallring ska där stå cirka 600-800 stammar per hektar vid slutavverkning.
Det jag funderat mycket på är om dessa mallar ofta skattar ett för hårt uttag ur skogen. Blir verkligen avkastningen så maximal som möjligt vid endast 700 stammar per hektar? Målet är förstås att man genom gallring ska koncentrera tillväxten på några få utvalda stammar. Stammarna får stora grönkronor som genom fotosyntesen skapar grov medeldiameter i beståndet.

Sparar jag istället fler stammar till slutavverkning, låt oss säga 1100, tänker jag mig att jag borde få en högre volym/hektar. Medeldiametern blir lägre, men nettot på avverkningen större eftersom den ökade volymen/antalen träd att hugga leder till ett högre netto, även om man potentiellt sett kan såga färre stockar/träd. Artikeln: Gallringsförsök i gran - se hur 25 - 70% uttag slår säger dessutom att i SLUs försök, så är det små skillnader i antal grova träd i ogallrade respektive gallrade bestånd. Detta talar för att nettot i ett bestånd med fler träd än vad mallarna säger, borde vara högre.

Nu till gallringarna. I mitt område, ger sällan lejda 1a gallringar något netto alls. 2a gallringarna ger ett litet netto men det är framförallt slutavverkningen som ger netto. Risken för röt-och stormskador ökar i ett gallrat bestånd. Beståndet är som känsligast för stormskador åren efter en gallring. Tankarna går i banorna att gallring kanske endast är ett påhitt från industrin för att få tillgång till massaved....

Nu när jag delat mina tankar i ovanstående text så skulle jag vilja ställa tre frågor till er:

1. Kan det vara en klok idé, att man för framtiden endast planterar de träd jag ämnar att slutavverka i slutet av omloppstiden? D.v.s. jag planterar 1100 stammar per hektar direkt. Röjer beståndet så att annan vegetation hålls borta. På så vis borde jag kunna få en snabb diamtertillväxt, låg rötrisk och ett stormfast bestånd eftersom aldrig någon maskin går in och gallrar träd som uppnått en hög höjd. Nackdelar med detta jag själv funderar över:
- Vi vet inte vad biomassan är värd i framtiden. Kanske kalkylen i gallringar ändrar sig när skogens produkter används till annat?
- Stammarna kan bli grovkvistiga på grund av att de står glest mellan varandra. Något som borde ändra sig ju äldre trädet blir.

2. På mina befintliga bestånd. Är det någon idé att endast göra en hård 1a gallring? På så vis borde beståndet med tiden bli stormfast, jag rör inte mer i skogen förens det är dags för slutavverkning och nettot borde bli högre eftersom stammarna snabbare får en större diametertillväxt.

3. Om vi pratar G28or. Vad anser ni är det mest optimala stamantalet sett ur avkastningssynpunkt?



Hoppas ni förstår hur jag resonerar och att texten ovan inte är alls för rörig.

Som ung skogsentusiast, är det tusen frågor som snurrar i huvudet. Jag vill så gärna göra "rätt" under den tiden jag får chans att sköta vår skog.

Tacksam för alla svar!



   TS
Arevo
Användarvisningsbild

Re: Nytänk i återbeskogning / gallringsfritt

Fredrik Reuter  
#725822 Kul att du vädrar dina tankar, du är nog långt ifrån ensam med tanke på skogspolitiken just nu och klimatet.

Rent generellt så kan det vara så att plantering av ett trädslag (monokultur) blir ett högriskprojekt. Kanske svårt att göra ekonomiska kalkyler på med barkborreangreppen kan med tydlighet visa på detta. Experterna säger också att det handlar om när och inte om en ny torrsommar som vi hade 2018 kommer igen. Undantaget kan vara riktigt tallmark.

Användarvisningsbild

Re: Nytänk i återbeskogning / gallringsfritt

Sjögården  
#725828
hylander skrev:Hej på er!

Jag är ung, väldigt skogsintresserad och går och grubblar på hur jag i framtiden ska skapa så hög avkastning i min skog som möjligt. Med avkastning menar jag intäkter i skogsbruker - skogsbrukets kostnader under en omloppstid.

Det jag funderat mycket på är hur många träd som är mest otimalt att ha per hektar vid plantering, och vid slutavverkning. Markerna jag brukar har boniteter på cirka 8 och SI på vanligen G26-G30. Har också några enstaka G32 och G34.

De traditionella "skogsbruksmallarna" för plantering och gallring säger ofta att jag ska ha mellan 2300-2500 stammar/hektar vid plantering, och efter 1a och 2a gallring ska där stå cirka 600-800 stammar per hektar vid slutavverkning.
Det jag funderat mycket på är om dessa mallar ofta skattar ett för hårt uttag ur skogen. Blir verkligen avkastningen så maximal som möjligt vid endast 700 stammar per hektar? Målet är förstås att man genom gallring ska koncentrera tillväxten på några få utvalda stammar. Stammarna får stora grönkronor som genom fotosyntesen skapar grov medeldiameter i beståndet.

Sparar jag istället fler stammar till slutavverkning, låt oss säga 1100, tänker jag mig att jag borde få en högre volym/hektar. Medeldiametern blir lägre, men nettot på avverkningen större eftersom den ökade volymen/antalen träd att hugga leder till ett högre netto, även om man potentiellt sett kan såga färre stockar/träd. Artikeln: Gallringsförsök i gran - se hur 25 - 70% uttag slår säger dessutom att i SLUs försök, så är det små skillnader i antal grova träd i ogallrade respektive gallrade bestånd. Detta talar för att nettot i ett bestånd med fler träd än vad mallarna säger, borde vara högre.

Nu till gallringarna. I mitt område, ger sällan lejda 1a gallringar något netto alls. 2a gallringarna ger ett litet netto men det är framförallt slutavverkningen som ger netto. Risken för röt-och stormskador ökar i ett gallrat bestånd. Beståndet är som känsligast för stormskador åren efter en gallring. Tankarna går i banorna att gallring kanske endast är ett påhitt från industrin för att få tillgång till massaved....

Nu när jag delat mina tankar i ovanstående text så skulle jag vilja ställa tre frågor till er:

1. Kan det vara en klok idé, att man för framtiden endast planterar de träd jag ämnar att slutavverka i slutet av omloppstiden? D.v.s. jag planterar 1100 stammar per hektar direkt. Röjer beståndet så att annan vegetation hålls borta. På så vis borde jag kunna få en snabb diamtertillväxt, låg rötrisk och ett stormfast bestånd eftersom aldrig någon maskin går in och gallrar träd som uppnått en hög höjd. Nackdelar med detta jag själv funderar över:
- Vi vet inte vad biomassan är värd i framtiden. Kanske kalkylen i gallringar ändrar sig när skogens produkter används till annat?
- Stammarna kan bli grovkvistiga på grund av att de står glest mellan varandra. Något som borde ändra sig ju äldre trädet blir.

2. På mina befintliga bestånd. Är det någon idé att endast göra en hård 1a gallring? På så vis borde beståndet med tiden bli stormfast, jag rör inte mer i skogen förens det är dags för slutavverkning och nettot borde bli högre eftersom stammarna snabbare får en större diametertillväxt.

3. Om vi pratar G28or. Vad anser ni är det mest optimala stamantalet sett ur avkastningssynpunkt?



Hoppas ni förstår hur jag resonerar och att texten ovan inte är alls för rörig.

Som ung skogsentusiast, är det tusen frågor som snurrar i huvudet. Jag vill så gärna göra "rätt" under den tiden jag får chans att sköta vår skog.

Tacksam för alla svar!

På de boniteterna skulle jag tänka mig att glesplantera gran och röja fram självföryngrad björk till ungefär 1100 stam av varje.
Sen hålla efter björken i röjningar och gallringar så har du ett slutavverkningsbestånd av gran efter sista gallringen
Skulle du få bekymmer med skadegörare eller kronhjort kan du alltid ändra dig vid förstagallringen och göra tvärtom.
Då har du ett bra björkbestånd att avverka vid pensionen.. 😉

Användarvisningsbild

Re: Nytänk i återbeskogning / gallringsfritt

Älgfoderodlare  
#725832 Hur ser skogen ut där idag ? Är det något som är avverkat eller ska bli ? För dina tankegångar är ju sunda o det som kan avgöra en del, är väl vad som framkommer efter en avverkning. Har du övervägande Gran idag, så återstår det väl att se om du har ex. röta, hur utbredd den är etc. För då kan det ju bli som "Sjögården" säger, att sprid riskerna o gör blandbestånd. O med så pass höga SI så anser då jag, att det går att ha klart högre antal stammar / areal än vad som annars görs enligt mall.

Användarvisningsbild

Re: Nytänk i återbeskogning / gallringsfritt

Camaro1969  
#725834 har liknande tankar men mycket sämre marker här i hälsingland.

jag siktar på 1-2-3 röjningar och endast 1 gallring, iaf i tanken.

Avatar Fallback

Re: Nytänk i återbeskogning / gallringsfritt

hylander  
#725835 Tack för svar!!

Hugger faktiskt 3ha just nu, på ett lite sämre skifte (G26). Där står blandat tall och gran idag. Jag har en idé om att markbereda, glesplantera gran och prova lite sådd av tall. Reglerar stamantalet till ganska glest vid röjning (hoppas att tallen står tätt och sen reglerar jag ner den efter betesskador och uppkomst).

I övrigt så är det mest rena granmarker jag har att arbeta med.
Funderar så mycket över varför jag egentligen gallrar, om jag egentligen bara skulle kunna plantera beståndet jag vill slutavverka direkt (plantorna kostar ju ändå +5kr/st behandlade). Känns onödigt att gallra utan netto, öka riskerna samt betala en dyr föryngring.

Risken återstår ju dock att priserna för biomassa är högre 30 år framåt i tiden, och då grämer jag mig kanske att jag inte har något att gallra bort....

   TS
Användarvisningsbild

Re: Nytänk i återbeskogning / gallringsfritt

Älgfoderodlare  
#725837
hylander skrev:Tack för svar!!

Hugger faktiskt 3ha just nu, på ett lite sämre skifte (G26). Där står blandat tall och gran idag. Jag har en idé om att markbereda, glesplantera gran och prova lite sådd av tall. Reglerar stamantalet till ganska glest vid röjning (hoppas att tallen står tätt och sen reglerar jag ner den efter betesskador och uppkomst).

I övrigt så är det mest rena granmarker jag har att arbeta med.
Funderar så mycket över varför jag egentligen gallrar, om jag egentligen bara skulle kunna plantera beståndet jag vill slutavverka direkt (plantorna kostar ju ändå +5kr/st behandlade). Känns onödigt att gallra utan netto, öka riskerna samt betala en dyr föryngring.

Risken återstår ju dock att priserna för biomassa är högre 30 år framåt i tiden, och då grämer jag mig kanske att jag inte har något att gallra bort....


Du ser ingen möjlighet i att lämna ett fåtal Tallar som fröträd på en så pass liten areal ? För över tid så kommer det då självföryngrad Tall om du markbereder efter avverkning, vilket inte bara sparar in frökostnaden utan du får mer än du önskar. För enl. Oscar Nilsson så kan ju Tall även på medelgoda marker, klart överstiga Granen i tillväxt.

Användarvisningsbild

Re: Nytänk i återbeskogning / gallringsfritt

Fredrik Reuter  
#725923 Delade denna tråd då den drog iväg i ett annat ämne än TS frågor. Den tråden finns att läsa här: Om stamkvistning, övervallning och gallring

Ursäkta oss @hylander, det var inte meningen att dra iväg och ta bort fokus från din problemställning.

Vart i landet har du skogen?

Användarvisningsbild

Re: Nytänk i återbeskogning / gallringsfritt

Lars Lundqvist SLU  
#725927 Del ingen av tråden gjorde att hela mitt svar försvann, så jag upprepar det och fetmarkerar det som rör volymproduktion:

"Huvudsyftet med gallring är att ta tillvara träd som annars skulle ha självgallrats längre fram i tiden. Så maximal volym gagnvirke produceras med stort stamantal från början och tätt återkommande svaga gallringar.

Men gallring ger dessutom kvarvarande träd bättre möjlighet att övervalla kvistar, dvs ge bättre sågtimmer.

Med slutavverkningsstamantal från början kommer det ta lång tid innan beståndet sluter sig och kronorna börjar lyftas uppåt. Den totala produktionen blir lägre och stammarna kommer vara betydligt kvistigare vid slutavverkning. Men på gran spelar det väl mindre roll?"

Att plantera gran och sen så tall ger granarna ett försprång som det är tveksamt om tallarna klarar att ta igen.

Avatar Fallback

Re: Nytänk i återbeskogning / gallringsfritt

isteskog  
#725929 Per Jonasson som har en podd som heter det gröna guldet behandlar den frågeställningen.

Användarvisningsbild

Re: Nytänk i återbeskogning / gallringsfritt

Sjögården  
#725932
Lars Lundqvist SLU skrev:Del ingen av tråden gjorde att hela mitt svar försvann, så jag upprepar det och fetmarkerar det som rör volymproduktion:

"Huvudsyftet med gallring är att ta tillvara träd som annars skulle ha självgallrats längre fram i tiden. Så maximal volym gagnvirke produceras med stort stamantal från början och tätt återkommande svaga gallringar.

Men gallring ger dessutom kvarvarande träd bättre möjlighet att övervalla kvistar, dvs ge bättre sågtimmer.

Med slutavverkningsstamantal från början kommer det ta lång tid innan beståndet sluter sig och kronorna börjar lyftas uppåt. Den totala produktionen blir lägre och stammarna kommer vara betydligt kvistigare vid slutavverkning. Men på gran spelar det väl mindre roll?"

Att plantera gran och sen så tall ger granarna ett försprång som det är tveksamt om tallarna klarar att ta igen.

För egen del har jag röjt ner mycket planterad gran där självsådd tall gått till med bra resultat.
Gör man inte det tar granen över helt och hållet.Tyvärr gäller det även på ren tallmark då granen kan växa bra i ett tjugotal år.
Men har nog träffat många skogsägare som vägrar röja ner en planterad gran som är en halv meter högre än tallplantorna ikring.
Den har ju kostat 5 kr att få dit… 😉

Avatar Fallback

Re: Nytänk i återbeskogning / gallringsfritt

bengt.a  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#725960 Lite intressanta synpunkter

Avatar Fallback

Re: Nytänk i återbeskogning / gallringsfritt

bengt.a  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#725961 Kolla även alla delar av Skogspodden

Avatar Fallback

Re: Nytänk i återbeskogning / gallringsfritt

hylander  
#725966
Fredrik Reuter skrev:Delade denna tråd då den drog iväg i ett annat ämne än TS frågor. Den tråden finns att läsa här: Om stamkvistning, övervallning och gallring

Ursäkta oss @hylander, det var inte meningen att dra iväg och ta bort fokus från din problemställning.

Vart i landet har du skogen?



Ingen fara! Skogen ligger i södra Småland!

   TS
Avatar Fallback

Re: Nytänk i återbeskogning / gallringsfritt

hylander  
#725967
isteskog skrev:Per Jonasson som har en podd som heter det gröna guldet behandlar den frågeställningen.


Tack för svar! Detta ska jag kolla upp 👍

   TS
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).