tor 02 sep 2021, 10:32#725819
Hej på er!
Jag är ung, väldigt skogsintresserad och går och grubblar på hur jag i framtiden ska skapa så hög avkastning i min skog som möjligt. Med avkastning menar jag intäkter i skogsbruker - skogsbrukets kostnader under en omloppstid.
Det jag funderat mycket på är hur många träd som är mest otimalt att ha per hektar vid plantering, och vid slutavverkning. Markerna jag brukar har boniteter på cirka 8 och SI på vanligen G26-G30. Har också några enstaka G32 och G34.
De traditionella "skogsbruksmallarna" för plantering och gallring säger ofta att jag ska ha mellan 2300-2500 stammar/hektar vid plantering, och efter 1a och 2a gallring ska där stå cirka 600-800 stammar per hektar vid slutavverkning.
Det jag funderat mycket på är om dessa mallar ofta skattar ett för hårt uttag ur skogen. Blir verkligen avkastningen så maximal som möjligt vid endast 700 stammar per hektar? Målet är förstås att man genom gallring ska koncentrera tillväxten på några få utvalda stammar. Stammarna får stora grönkronor som genom fotosyntesen skapar grov medeldiameter i beståndet.
Sparar jag istället fler stammar till slutavverkning, låt oss säga 1100, tänker jag mig att jag borde få en högre volym/hektar. Medeldiametern blir lägre, men nettot på avverkningen större eftersom den ökade volymen/antalen träd att hugga leder till ett högre netto, även om man potentiellt sett kan såga färre stockar/träd. Artikeln:
Gallringsförsök i gran - se hur 25 - 70% uttag slår säger dessutom att i SLUs försök, så är det små skillnader i antal grova träd i ogallrade respektive gallrade bestånd. Detta talar för att nettot i ett bestånd med fler träd än vad mallarna säger, borde vara högre.
Nu till gallringarna. I mitt område, ger sällan lejda 1a gallringar något netto alls. 2a gallringarna ger ett litet netto men det är framförallt slutavverkningen som ger netto. Risken för röt-och stormskador ökar i ett gallrat bestånd. Beståndet är som känsligast för stormskador åren efter en gallring. Tankarna går i banorna att gallring kanske endast är ett påhitt från industrin för att få tillgång till massaved....
Nu när jag delat mina tankar i ovanstående text så skulle jag vilja ställa tre frågor till er:
1. Kan det vara en klok idé, att man för framtiden endast planterar de träd jag ämnar att slutavverka i slutet av omloppstiden? D.v.s. jag planterar 1100 stammar per hektar direkt. Röjer beståndet så att annan vegetation hålls borta. På så vis borde jag kunna få en snabb diamtertillväxt, låg rötrisk och ett stormfast bestånd eftersom aldrig någon maskin går in och gallrar träd som uppnått en hög höjd. Nackdelar med detta jag själv funderar över:
- Vi vet inte vad biomassan är värd i framtiden. Kanske kalkylen i gallringar ändrar sig när skogens produkter används till annat?
- Stammarna kan bli grovkvistiga på grund av att de står glest mellan varandra. Något som borde ändra sig ju äldre trädet blir.
2. På mina befintliga bestånd. Är det någon idé att endast göra en hård 1a gallring? På så vis borde beståndet med tiden bli stormfast, jag rör inte mer i skogen förens det är dags för slutavverkning och nettot borde bli högre eftersom stammarna snabbare får en större diametertillväxt.
3. Om vi pratar G28or. Vad anser ni är det mest optimala stamantalet sett ur avkastningssynpunkt?
Hoppas ni förstår hur jag resonerar och att texten ovan inte är alls för rörig.
Som ung skogsentusiast, är det tusen frågor som snurrar i huvudet. Jag vill så gärna göra "rätt" under den tiden jag får chans att sköta vår skog.
Tacksam för alla svar!