tor 26 aug 2021, 08:45#724889
Skogsägareföreningarna har nog lärt sig av historien men försöker att använda sig av den kunskapen för Skogsgårdens bästa.
Södra med sina stora satsningar i massabruken har definitivt blivit en viktig faktor för skogsbruket i södra Sverige oavsett om man är medlem eller inte.
Utan en effektiv industri och en bra balansräkning hade inte Södra klarat att ta ansvaret för Gudrun och Per stormarna och heller inte för att ta vara på det stora mängd barkborreskadat timmer som medlemmarna har fått skapligt betalt för i sortimentet 1600.
Några saker har nog visat sig vara viktiga.
- Den egna industrin måste vara effektiv och kundorienterad. Framförallt massabruken ligger bra till när det gäller forskning och utveckling.
- Man måste prioritera vad man skall satsa på. Skogsägarnas virke skall ha avsättning på ett bra sätt, detta var orsaken till att man ökade kapaciteten på massabruken istället för att satsa på pappersbruk.
- Det krävs en bra balansräkning och mycket eget kapital för att kunna driva utvecklingen framåt. En stor del av detta måste vara generationslöst, dvs finnas kvar när medlemmen lämnar.
- Medlemmarna måste ha en direkt avkastning på sitt insatskapital för att det skall vara intressant att behålla kapitalet i föreningen.
- Virkespriset måste vara i nivå med vad marknaden i övrigt är beredd att betala
- Vinsten i bokslutet skall delas på efterlikvid, kapitalavkastning till medlemmarna och vara kvar i föreningen som eget kapital ,individuellt och gemensamt.
Det mesta av detta verkar fungera rätt bra över en längre tid. Medlemmarna verkar vara rätt nöjda som ägare, som leverantörer och virkessäljare är det mera blandat. Rätt många är kvar som medlemmar och drar avkastning av gamla leveranser men säljer sitt virke till annan köpare som betalar bättre framförallt på timmer.
Direkt missnöjda har lämnat Södra både som medlemmar och leverantörer och det väl OK.
Södra verkar trots allt få in det virket man behöver till sina industrier även om man köper in framförallt massaved från icke medlemmar och byter med andra skogsföretag.
Tycker nog att trots allt är Södra ett stort plus för min skogsgård då jag ser skillnaden i prisnivå på både virke och skogsfastigheter på vardera sidan gränsen.
Insatskapitalet,både det emitterade och inbetalda har gett bra avkastning över tid med måttlig risk.
Kritisk är man till och från som medlem både i små och stora frågor , just nu är oviljan att betala för timmersortimenten det hetaste i våra led.
Man får ha respekt för att styrelse och ledning har mer insikt i frågorna och fattar besluten därefter men diskussionen är het och levande.
Ett litet bidrag i diskussionen på denna tråd, hoppas den leder vidare… 😉