Lars Lundqvist SLU skrev:Det finns flera vanliga tankefel i ledaren.
Det första är att storleken på de enskilda hyggena skulle ha någon som helst betydelse. Om vi ska slutavverka 190 000 ha per år, skulle det då vara bättre om det var 190 000 hyggen på 1 ha var, istället för exv 38 000 hyggen som är 5 ha var? Vad skulle fördelen vara med fler men mindre hyggen?
Det andra tankefelet är att skribenten indirekt tänker att den totala avverkningen ska minska, exempelvis att Sveaskog skulle minska sina avverkningar, och återigen är det "kortlivade produkter" gjorda av massaved som ses som det dåliga. Han glömmer då dels att alla delar av ett träd inte kan bli sågtimmer, och dels att allt det virke som avverkas idag faktiskt används till något som vi alla anser oss behöva. Om en svensk skogsägare slutar avverka så gör ju inte det att vi exempelvis skulle behöva färre förpackningar till matvaror. Så exakt vilka slutprodukter är det som inte längre ska tillverkas?
Det tredje tankefelet är att det vore bättre för miljön om man bara gallrade istället för att kalhugga. Han glömmer då att om samma mängd virke ska avverkas så skulle det innebära att 190 000 ha slutavverkning skulle ersättas av ca 650 000 ha gallring, varje år! Det skulle bli väldigt mycker mer terrängkörning och virkestransporter.
En debatt om skogsbruket måste inkludera även alla de slutprodukter som virket används till, och sett ur ett globalt perspektiv. På vilket sätt skulle det vara bättre att avverka nån annanstans än just här?
Lars Lundqvist SLU skrev:Det finns flera vanliga tankefel i ledaren.
Det första är att storleken på de enskilda hyggena skulle ha någon som helst betydelse. Om vi ska slutavverka 190 000 ha per år, skulle det då vara bättre om det var 190 000 hyggen på 1 ha var, istället för exv 38 000 hyggen som är 5 ha var? Vad skulle fördelen vara med fler men mindre hyggen?
Det andra tankefelet är att skribenten indirekt tänker att den totala avverkningen ska minska, exempelvis att Sveaskog skulle minska sina avverkningar, och återigen är det "kortlivade produkter" gjorda av massaved som ses som det dåliga. Han glömmer då dels att alla delar av ett träd inte kan bli sågtimmer, och dels att allt det virke som avverkas idag faktiskt används till något som vi alla anser oss behöva. Om en svensk skogsägare slutar avverka så gör ju inte det att vi exempelvis skulle behöva färre förpackningar till matvaror. Så exakt vilka slutprodukter är det som inte längre ska tillverkas?
Det tredje tankefelet är att det vore bättre för miljön om man bara gallrade istället för att kalhugga. Han glömmer då att om samma mängd virke ska avverkas så skulle det innebära att 190 000 ha slutavverkning skulle ersättas av ca 650 000 ha gallring, varje år! Det skulle bli väldigt mycker mer terrängkörning och virkestransporter.
En debatt om skogsbruket måste inkludera även alla de slutprodukter som virket används till, och sett ur ett globalt perspektiv. På vilket sätt skulle det vara bättre att avverka nån annanstans än just här?
Älgfoderodlare skrev:För om man ser till hur strategin ÖNSKAR få till stånd en bättre utveckling av skogsbestånden, så är ju just gallring en av de sämsta sätten att bygga skogsvolym/ areal ! För om nu Götaland har ett överuttag på 114 % vid gallring ? ! Vad hade inte dessa skogar kunnat bidra med / utvecklats till om de fått växa till full ålder ?
Lars Lundqvist SLU skrev:Älgfoderodlare skrev:För om man ser till hur strategin ÖNSKAR få till stånd en bättre utveckling av skogsbestånden, så är ju just gallring en av de sämsta sätten att bygga skogsvolym/ areal ! För om nu Götaland har ett överuttag på 114 % vid gallring ? ! Vad hade inte dessa skogar kunnat bidra med / utvecklats till om de fått växa till full ålder ?
Var har du fått siffran 114% ifrån? Och hur definierar du överuttag vid gallring? En gallringsstyrka på 114% skulle innebära att man kalhugger plus lite till, men jag antar att det inte är det du menar.
Syftet med gallring är aldrig att bygga volym utan att minimera självgallring och oftast också att minska dimensionsspridningen.
Lars Lundqvist SLU skrev:Om du tar ut 75% av grundytan hamnar du under kurvan för 10§, dvs otillåten gallring. Så hårt tror jag inte någon gallrar.
Och om du med gallringsmallen menar Skogsstyrelsens gallringsmall så är den ju inget facit på hur man alltid bör gallra.
Sjögården skrev:Vad jag kan se är röjningarna för dåliga ,gallringarna för sena men när de väl blir av, för hårda.
Blir dåliga kronor och känsliga stammar med risk för toppbrott.
Där är faktiskt bolagsmarkerna bättre skötta i mitt område.
Inget att klaga på utseendemässigt heller.
Vi som som går och blir hemmablinda hinner inte förrän det är försent… 😉
isteskog skrev:Kanske klokare att inte gallra såna skogar. Låt dom självgallra sig, den mesta volymen, om än klen, 😎 kommer att finnas kvar till avverkningen.