Öppna kategorin

[Älgfoderodlare]

ons 21 jul 2021, 12:04#720379 Skulle vilja skicka ut en fråga fritt ang. trådens ämne o en del i den ev. nya skogsstrategin. Om det nu i den kommer att efterfrågas mer blandskogar med ökat lövinslag, så har ju jag både rel. gamla Björkskärmar med ung Gran som är etablerad under den. Medelålders skärmar med likåldrig Gran samt nyetablerade skärmar med små Granar. I de äldsta skärmarna är Björken grov, gles o välvuxen, ingen självgallring, stor självföryngring av Gran. I medelåldersskärmarna så har Björken lite klenare stam, tätare än den äldsta o med lika hög föryngring av Gran. I de nyetablerade så är Björken mer än dubbelt tätare, få o små Granar delvis markberett. Har läst en del om dessa alternativa beståndsblandningar i kollat på en hel del filmer. Jag stamkvistar båda arterna o röjer minimalt.
Frågor; Hur tät kan en skärm vara innan den börjar visa på självgallring, o Granen vuxit ikapp Björken ? Hur mycket behöver skärmen glesas ur för att ge Granen ett tillräckligt utrymme innan skärmen behöver avvecklas o vid vilken tid ? Då Granen verkligen verkar "trivas" under skärm, hur tät kan underväxten vara o hur länge. Mitt fokus i detta är sökande efter optimal tillväxt för båda arterna / areal över tid. Har kollat i några trådar också men undrar om det är någon som har gjort eller har samma typ av bestånd o hur gör ni ?
Det jag upplever mig se, är för Björkens utveckling, deras försprång i tid / höjd innan det kommer en etablering av Gran.

[Sjögården]

ons 21 jul 2021, 13:23#720387 Min erfarenhet är att man i det närmaste kan jobba med bägge skikten som egna bestånd.
Ställer man ut raka fina björkar med rejält avstånd kan få fina timmerbjörkar samtidigt som granen i det närmaste växer obehindrat.
Stamkvistar du dessutom blir det bara bättre.
Det svåra är om man måste bestämma sig för det ena eller andra.
Jag har satt av björkbestånden som lövdominerade bestånd i certifieringen och då måste man till slut hugga bort granen. 🙂 😢

[Älgfoderodlare]

ons 21 jul 2021, 13:42#720392

Min erfarenhet är att man i det närmaste kan jobba med bägge skikten som egna bestånd.
Ställer man ut raka fina björkar med rejält avstånd kan få fina timmerbjörkar samtidigt som granen i det närmaste växer obehindrat.
Stamkvistar du dessutom blir det bara bättre.
Det svåra är om man måste bestämma sig för det ena eller andra.
Jag har satt av björkbestånden som lövdominerade bestånd i certifieringen och då måste man till slut hugga bort granen. 🙂 😢

För att ta svaren i tur o ordning; - Ok, främst då om det är stor skillnad i ålder / höjdtillväxt ? För likåldrigt ? ? ? - Hmmm !
- Ja, via stamkvistningen även av Björken, så har jag fått en bra stamutveckling på den o har en mycket stor självföryngring av Gran som underväxt. När i tid har du märkt att det är dags att avveckla skärmen för att låta Granen komma sig som bäst ?
För mig är det inte ett val mellan antingen eller. Det är skötseln som avgör HUR man får dessa båda bestånd att utvecklas var för sig.
Tur man inte är Certifierad !
Men tack för svaren !

[Älgfoderodlare]

ons 21 jul 2021, 13:52#720393

Min erfarenhet är att man i det närmaste kan jobba med bägge skikten som egna bestånd.
Ställer man ut raka fina björkar med rejält avstånd kan få fina timmerbjörkar samtidigt som granen i det närmaste växer obehindrat.
Stamkvistar du dessutom blir det bara bättre.
Det svåra är om man måste bestämma sig för det ena eller andra.
Jag har satt av björkbestånden som lövdominerade bestånd i certifieringen och då måste man till slut hugga bort granen. 🙂 😢

En reflektion blir ju då att; Certifieringen kan ju hindra / minska effekten av strategins intentioner om ökad CO2 inlagring, om man ska minska mängden / antalet levande träd som KAN leva i välutvecklade blandbestånd o ha en hög volymtillväxt / areal.
Kanske dags för en revision / förändring av certifieringen ?

[Lars Lundqvist SLU]

ons 21 jul 2021, 16:46#720397 Blandskog är generellt svårare att studera eftersom det finns så mycket man kan variera.

För trädslagsrena bestånd kan vi i startläget variera stamantalet i kombination med olika ståndortsindex, och då hitta någorlunda enkla samband mellan produktion och stamantal. Men så fort man börjar gallra ökar variationsmöjligheterna otroligt mycket eftersom man kan variera både tidpunkt, gallringsstyrka, gallringsform, intervall mellan gallringar och antal gallringar.

För blandskog med två trädslag, exv björk och gran, kan man i startläget variera dels stamantalen för respektive trädslag, dels höjdförhållandena, dvs om alla är lika höga eller om ett trädslag är förväxande som en lågskärm. Bara med de faktorerna uppstår en otrolig massa kombinationsmöjligheter. När gallring tillkommer så får man ett nästan oändligt antal möjliga kombinationer av tidpunkt, gallringsstyrka och gallringsform på respektive trädslag. Så att hitta generella samband är väldigt svårt.

[skogshare]

ons 21 jul 2021, 19:00#720409

Skulle vilja skicka ut en fråga fritt ang. trådens ämne o en del i den ev. nya skogsstrategin. Om det nu i den kommer att efterfrågas mer blandskogar med ökat lövinslag, så har ju jag både rel. gamla Björkskärmar med ung Gran som är etablerad under den. Medelålders skärmar med likåldrig Gran samt nyetablerade skärmar med små Granar. I de äldsta skärmarna är Björken grov, gles o välvuxen, ingen självgallring, stor självföryngring av Gran. I medelåldersskärmarna så har Björken lite klenare stam, tätare än den äldsta o med lika hög föryngring av Gran. I de nyetablerade så är Björken mer än dubbelt tätare, få o små Granar delvis markberett. Har läst en del om dessa alternativa beståndsblandningar i kollat på en hel del filmer. Jag stamkvistar båda arterna o röjer minimalt.
Frågor; Hur tät kan en skärm vara innan den börjar visa på självgallring, o Granen vuxit ikapp Björken ? Hur mycket behöver skärmen glesas ur för att ge Granen ett tillräckligt utrymme innan skärmen behöver avvecklas o vid vilken tid ? Då Granen verkligen verkar "trivas" under skärm, hur tät kan underväxten vara o hur länge. Mitt fokus i detta är sökande efter optimal tillväxt för båda arterna / areal över tid. Har kollat i några trådar också men undrar om det är någon som har gjort eller har samma typ av bestånd o hur gör ni ?
Det jag upplever mig se, är för Björkens utveckling, deras försprång i tid / höjd innan det kommer en etablering av Gran.

@Älgfoderodlare, du målar verkligen hela tiden härliga och efterföljansvärda skogsbilder. Det påminner mig om när min far och hans bäste vän, en tysk passionerad, skogsförvaltare för länge sedan stod och betraktade en lyckad bokföryngring under skärm hos den gode vännen, som sa till min far : Björn, det här är mina barn allihop. och min far svarade: Men Hans, vad säger Hanne (hans hustru) om det?

Det är ett sådant engagemang, framsynthet, nyfikenhet, ödmjukhet, kunskap, mod och naturliga förankring i Moder Natur, som bäst kan leda vårt skogsbruk framåt.

[ulf 1]

ons 21 jul 2021, 19:53#720421 Det är bra att Älgfoderodlaren skriver, han har ju faktiskt funderingar som går på tvärs med vårt etablerade skogsbruk, men jag har aldrig sett någon blivit upprörd när han kritiserar det.
Han får sympatier och det gläder mig, ibland känns det som jag vs Älgfoderodlaren kör "bad cop godd cop", lite lustigt är det, skulle aldrig tro att han skulle bli kallad troll tex.
Men nu måste jag vara lite elak igen och dra in som den svenska vetenskapens högborg i UMEÅ kommer att bli arga på det är biobränsle köret som blir allt mer patetiskt, särskilt när det är en hög av professorer som driver tokerierna.
Lyssna på denna man, han är säkert ett troll som förmedlar fake news enligt produktionsforskarna, men givetvis har han helt rätt i allt han säger och det har ju alla fria forskare oxå, för de säger samma sak ..

The Guardians ledare sammanfattar läget (tex på detta forum) så här "Why can’t we agree on what’s true any more?
It’s not about foreign trolls, filter bubbles or fake news. Technology encourages us to believe we can all have first-hand access to the ‘real’ facts – and now we can’t stop fighting about it."
Det är tänkvärt, när man ser på vilka som slåss om tolkningsföreträdet, det är inte Jag, Älgfoderodlaren eller Lars, det är så otroligt mycket större, vi är bara restprodukt av ett krig mellan starka krafter där hundratals miljarder står på spel, men jag har gjort det lätt för mig, jag gör som vilken klok mordutredare som helst, hitta motivet och du har hittat mördaren.

[morco]

ons 21 jul 2021, 20:41#720433 Måste vara höjden av dåligt självinsikt när du jämför dig med älgfoderodlaren, vet inte om man ska skratta eller gråta….

[Älgfoderodlare]

ons 21 jul 2021, 20:55#720442

Blandskog är generellt svårare att studera eftersom det finns så mycket man kan variera.

För trädslagsrena bestånd kan vi i startläget variera stamantalet i kombination med olika ståndortsindex, och då hitta någorlunda enkla samband mellan produktion och stamantal. Men så fort man börjar gallra ökar variationsmöjligheterna otroligt mycket eftersom man kan variera både tidpunkt, gallringsstyrka, gallringsform, intervall mellan gallringar och antal gallringar.

För blandskog med två trädslag, exv björk och gran, kan man i startläget variera dels stamantalen för respektive trädslag, dels höjdförhållandena, dvs om alla är lika höga eller om ett trädslag är förväxande som en lågskärm. Bara med de faktorerna uppstår en otrolig massa kombinationsmöjligheter. När gallring tillkommer så får man ett nästan oändligt antal möjliga kombinationer av tidpunkt, gallringsstyrka och gallringsform på respektive trädslag. Så att hitta generella samband är väldigt svårt.

- Tack Lars, för den förklaringen / beskrivningen. För jag tänker ju också på de resultat som Oscar Nilsson har visat på när det gäller Tall / Gran blandskogar. Själv har jag ju inte så mycket av den komb. än. Men kommer nog att försöka utveckla även lite av likartade beståndstyper även med sådan blandning. För som jag upplever det idag, så borde man med olikåldriga blandbestånd kunna ha en ökad volymproduktion / areal över tid. Förlängd omloppstid men med klart högre produktion än som man oftast ser i trädslagsrena / likåldriga gallrade bestånd idag. Min egen tid kanske inte räcker till för att nå de resultat jag önskar, men en grund kan det nog bli.

[ulf 1]

ons 21 jul 2021, 21:28#720448 Plantagen ger svaga träd som inte överlever en normal livslängd på ett träd, men det är ju heller inte intressant för vi ska ju vara fiberleverantörer, allt går ut på det i Sverige.
Min videå här ovan har över 1000 kommentarer och alla går i samma spår, industrin talar om vad vi tycker, och många tror på det, men det är ju bara skämt för oss tänkande människor och vi har genomskådat alla lögner, nu återstår att en förmyndare träder in och vi får alla lida för vad lögnerna gjort med Svenska skogsägare, vi ses som ett hot mot allmänheten.
Men givetvis förtjänar alla som förmedlar fibermaffians lögner att bli misstrodda.
Så här låter det i kommentarerna och det är oxå vad de flesta människor tycker, var du än kommer i världen.
"Jag gjorde liknande kommentarer om den pseudokumentär som Michael Moore producerade. Jag vet inte hur regissören för det värdelösa slöseriet med hårddiskutrymme kunde hävda att han inte kunde hitta en enda miljöaktivist som var emot biomassa. Personligen känner jag inte en enda som låtsas att biomassa är grön av alla skäl som nämns här. " Vem tror man att man lurar egentligen, man skäms för att vara Svensk.

[Lars Lundqvist SLU]

ons 21 jul 2021, 21:54#720451

För som jag upplever det idag, så borde man med olikåldriga blandbestånd kunna ha en ökad volymproduktion / areal över tid.

Det finns många experiment där man testat detta men svaret är alltid nej, vilket är logiskt.

Om du har två träd av det bäst producerande trädslaget och jämför med alternativet där ena trädet ersatts av ett annat, med lägre tillväxt, så ger blandningen lägre produktion.

[Älgfoderodlare]

ons 21 jul 2021, 22:27#720455

För som jag upplever det idag, så borde man med olikåldriga blandbestånd kunna ha en ökad volymproduktion / areal över tid.

Det finns många experiment där man testat detta men svaret är alltid nej, vilket är logiskt.

Om du har två träd av det bäst producerande trädslaget och jämför med alternativet där ena trädet ersatts av ett annat, med lägre tillväxt, så ger blandningen lägre produktion.

Men är det försök som baserar sig på den gängse brukningsmetoden, d.v.s. att gallra ALLA typer av träd ? För om antalet i underväxten är högra än gallringsmallen under en skärm, oavsett om det är Björk eller Tallskärm. Kan inte den tot. volymen då öka, även om skärmen hålls på en för boniteten "normal" nivå" ? Granen är ju ändå rätt tacksam på det sättet då det gäller att komma som sekundär.

[Lars Lundqvist SLU]

ons 21 jul 2021, 22:39#720456 Enkelt exempel på blandskogseffekt:

Träd A producerar 100
Träd B producerar 80

Två träd A ger 200
Två träd B ger 160
Ett A och ett B ger 180

Men ibland får man ett slags blandskogseffekt, dvs A+B blir 185 eller 190. Ökningen i förhållande till 180 kallas då blandskogseffekt och beror på att A och/eller B producerar mer än i trädslagsrent bestånd. Men summan är likafullt mindre än 200.

Det här kan man naturligtvis skala upp så det är 1000 träd istället för 1, men principen förblir densamma.

Sen finns det studier där man jämför på ett annorlunda sätt. Då har man exv 2000 träd A och jämför det med 2000 A + 1000 B, vilket naturligtvis ger högre produktion. Men 2000 A + 1000 B ger fortfarande mindre än 3000 A.

Om man översätter detta till praktiska bestånd kan man ju tänka sig en plantering med 2000 tall där det också kommer björk. Får man då högre produktion om man sparar 1000 björkar utöver de 2000 tallarna? Ja självklart, eftersom det är fler träd. Sen kan det uppstå komplikationer som att björkarna skadar tallarna eller blir förväxande och hämmar tallarna, men det är en annan historia. Och… produktionen skulle bli ännu högre med 3000 tallar.

[Lars Lundqvist SLU]

ons 21 jul 2021, 22:45#720458 När du blandar in lågskärmar, exv gran som kommer under en björkskärm, så kompliceras det hela av att då måste du börja jämförelsen precis innan de första björkarna etablerar sig på hygget. Du måste ju först få upp björkbeståndet en bit, sen ska det komma gran under (eller planteras) och sen sköter du det därifrån på nåt sätt som fortsätter med att björkarna så småningom avvecklas och granen till slut slutavverkas. Då blir produktionen totalt sett lägre än om du fått igång granföryngringen direkt istället för björkföryngringen som skapade björkskärmen. Varför? Därför att gran producerar mer än björk.

[Älgfoderodlare]

ons 21 jul 2021, 23:00#720459

När du blandar in lågskärmar, exv gran som kommer under en björkskärm, så kompliceras det hela av att då måste du börja jämförelsen precis innan de första björkarna etablerar sig på hygget. Du måste ju först få upp björkbeståndet en bit, sen ska det komma gran under (eller planteras) och sen sköter du det därifrån på nåt sätt som fortsätter med att björkarna så småningom avvecklas och granen till slut slutavverkas. Då blir produktionen totalt sett lägre än om du fått igång granföryngringen direkt istället för björkföryngringen som skapade björkskärmen. Varför? Därför att gran producerar mer än björk.

- Ok, fast nu har vi ju en ev. ny EU strategi att förhålla oss till. Och när jag läser om Oscar's resultat, så lämnar ju de ändå en del frågeställningar. Och ställer man det i relation till de försök som bl.a. Urban Nilsson gjort i försök med ogallrade bestånd vs gallrade, där det inte framgår om det är blandbestånd eller trädslagsrena bestånd. Så kan jag tycka att dagens forskning inte riktigt ger svar på om det är möjligt eller inte, att öka den tot. volymproduktionen i blandskogar jämfört med trädslagsrena / monokulturers tillväxt. För om man, som jag kan anta, att strategin har som mål, att inte bara öka andelen gagnvirke utan även den tot. tillväxtvolymen / areal. Kan inte blandskogar med en förlängd omloppstid, gynna denna tillväxtökning i volym för att snarast nå de mål som strategin eftersträvar ?