sön 09 maj 2021, 16:48#712428
r93 skrev:alias skrev:Beträffande "förvaltningen" av rådjursstammen så ska man som jägare nog akta sig för att sätta sig på några höga hästar. Rimligen borde avskjutningen fördelas så att minst 50 % är kid och en jämn avskjutning mellan könen bland de vuxna djuren, likt älgförvaltningens mål.
Här omkring verkar det som att många pyrchar bock och sedan tycker man att man inte hinner jaga rådjur under hundjaktstiden för att älg- gris- & hjortjakten tar "all" tid.
MVH
Alias
Jag håller med dig, men på vilket sätt löser vårjakt på bock detta?
Ska stammen ner så är det getter som ska bort.
Sedan är det dumt att generalisera, det gjorde ju jag dock med danskar, men ”att som jägare ska man akta sig att sätta sig på höga hästar” ?
Det blir ju lite konstigt, du har ju själv skjutit rådjur som jag förstår det?
Eller är du ingen jägare? Bara en skytt?
Skjuta ner rådjurstammen är ju väldigt lätt anser jag, eller så är det så att vi har väldigt tama rådjur?
Får kanske på förhand be om ursäkt för vad som nog blir ett tämligen långt inlägg.
Jag är själv uppvuxen med jakt och hundar och har egna vapen sedan ungefär 15 år, så jag kommer nog inte undan att kalla mig för jägare. Jag skjuter gärna rådjur (helst drivna av strävhåriga taxar) men tror mig inte nämnvärt kunna påverka stammens "kvalitet" mer än marginellt. Jag är däremot tämligen säker på att jag medverkar till att begränsa rådjurens numrär.
Som jägare på jakt är det naturligtvis roligt om man får se vilt när man jagar, men som skogsägare så är det ännu tråkigare under resten av året att konstatera när viltstammarnas täthet och födoresursen inte är i balans.
Jag bör kanske förtydliga att jag inte anser att vårbocksjakten löser problemet med förvaltningen (om man menar allvar med försök till detta), men jag ser inte att den försämrar situationen nämnvärt heller. Om man upplever att man har svårt att skjuta det önskvärda antalet rådjur under hösten-vintern så ges det ytterligare ett tidsfönster på våren.
Det jag främst avsåg med formuleringen om förvaltningen är att jag tror att det är få "vardagsjägare" som har sån koll på djuren på sin mark att man vet vad som är bra eller dåliga gener bland råbockarna (vet vi dessutom huruvida ett par horn av vad människan bedömer som guldklass per automatik är ett kvitto på att bocken har bra gener för något väsentligt för individen?). Utöver gener så spelar ju föda och ålder in vad det gäller hornuppsättningen - som ju ofta är den parameter som diskuteras i jägarkretsar.
Därtill så har jag svårt att förstå varför det skulle finnas ett "behov" av "urvalsjakt" på just vuxna bockar, men inte på getter/smaldjur eller kid (visst kiden är lovliga i slutet av purschen, men många verkar tycka att de inte ska skjutas då).
Tycker att allt för många jägare jag talat med gärna aktivt sparar hondjur, oavsett viltslag (även då de inte åtföljs av ungar) och att det är något av ett heligt mantra att inte ta av kapitalet utan endast hela eller en del av räntan. Så länge man inte har väldigt låga vilttätheter så anser jag att detta snarare är att förvalta framtida skottchanser än viltstammen ifråga (den enskilda individen av en viltart får sannolikt inte en lättare tillvaro varken av ökad inomartskonkurrens eller mellanartskonkurrens). Enligt min mening så innebär riktig viltförvaltning att man emellanåt överväger att sänka kapitalet när t.ex. födotillgången kräver det.
Tack och lov finns här i grannskapet ett antal hundjaktsintresserade jord- & skogsbrukare som jag aktivt jagar tillsammans med. I detta sällskap vill de flesta belöna hundarna om en bra skottchans dyker upp.
MVH
Alias
"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain