Rivaren skrev:De sågar som visats upp tidigare i tråden förvarades i en lada, och när ladan tömdes så försvann sågarna. Inte försvann som i stals, utan följde med av bara farten. Tungt men lugnt, men mitt intresse för äkta manuellhuggning kom lite av sig i den vevan av den enkla orsaken att möjligheterna begränsades ytterligare. Sedan dess har jag jobbat på som trädfällare (varvat med alla andra pengagenererande göromål som verkar vara standard att trädfällare åker på för att det ska gå runt) och utvecklats i det på så vis att jag fällt fler träd, tagit körkort och blivit bilburen och med stort flit fortsatt hålla mig i form på fritiden. Så mina förutsättningar för att förkovra mig i den äkta manuellhuggningens ädla konst har ändå ökat. Ännu mer ökade de i lördags med tanke på detta:
Två sågar inköptes. Den här ovan är troligtvis oanvänd. Gissningsvis tillverkad på 50-talet. Skränkningen verkar okej, men det finns en liten risk att den är snål så bör skaffa skränkverktyg innan jag tar svansen i bruk. Vilket jag ska göra med det här exemplaret.
Annorlunda resonerar jag kring denna:
Tydliga bruksspår både vad gäller skränkningen och annat. Stämpeln på handtaget "ING3" visar att den varit i försvarets ägo och det känns inte helt drastiskt att tro att den gjorde sitt under krigsåren när våra soldater och huggare högg kastved för glatta livet. Det i en tid då det i hushållet fanns en diskbalja, slaskhink och potta mot dagens kranar med rinnande kall- och varmvatten. När karlarna låg ute på hyggena eller regementena så fick kvinnorna hugga ved för att värma huset, till skillnad från dagens färdigvärmda och rymliga bostäder. Det fick de göra vare sig de hade två eller tio ungar, aldrig fick de stanna för det gällde livet. I det tidevarvet utkämpade någon rena strider med just den här sågen, och han fick betalt efter prestation. Inte kan jag tro att det var avtalad månadslön som jag har förmånen att kvittera ut varje månad, för en inte alls jämförbar ansträngning. Att då använda samma såg som en leksak och på sin höjd få en aning om vad sågens tidigare ägare fått uppbringa i kärvare tider, det vore lite smaklöst. Den har istället fått en hedersplats på min vardagsrumsvägg:
Och senast jag var ute och fällde med gamla verktyg så hade jag en rent bedrövlig yxa med mig. Så kommer inte fallet vara nästa gång:
Utöver detta så har jag brytjärn med vändhake i min arbetsutrustning, tillsammans med kilar och lyftsax, så det är inte en fråga om utrustningsbrist.
Nu återstår bara att hitta skogar att härja i. En tomt har jag hittat där jag kan gå loss vid tillfälle. Tänkte att jag ska lära mig fälla så jag har någon slags säkerhet i det jag gör, sedan jaga upp ett träd på någon riktigt spektakulär plats. Någonting säger mig att trådens följare kommer få se hur det går...
Mange skrev:Med lite tekniker så kan man såga rätt mycket grövre träd än sågbladets längd.
Lite som med motorsåg när man har grövre diameter än svärdslängd, man sågar i olika steg.
Står du med stammen för dig börjar du såga lite upp till så du får riktning och positioner.
Sen bortre sida på stocken rätt så lodrätt ner så långt du kan. Återgå till övre skär och fortsätt.
Ev. vända stocken o ta sista tredjedelen mot mark.
Förr fik man göra vad man kunde med det man hade hellre än köpa en mängd prylar vilket skapade en kunskapsbas av lösningar.
Mycket av dessa kan man läsa sig till men ibland får man sätta sig, ta en kopp kaffe o komma på lösning på det själv. Det finns oftast flera olika bra lösningar mer eller mindre bra för olika situationer.
Mange skrev:Det är samma filning och skrönkning på en och två mans i samma tjocklek och tandtyp.
Man har sämre kraft att skjuta tvåmans eftersom skaftet är över rygg och svårare att styra. Man har inte längre drag med en tvåmans än en lång enmans men de är bara handtag ocvhstyrka som skiljer.
Jocke91 skrev:Vilken typ av tandning har du på stocksågen?
Tandning och höjden på sågryggen kan påverka lite hur lätt eller svår den är att såga med själv.
Mange skrev:Längden på svärdet bestämmer nödvändigtvis inte sågens slaglängd. Det gör du.
Jag tyckte inte det blev nån höjdare att ha enmans grepp på tvåmans svans men prova för all del.
Det finns en hel del enmans svansar som är längre men mer vanligt i tävlingskretsar. Ju längre drag och sjut man har i vart slag ju fler tänder far genom stocken om de är långa men det tar tid och kraft eftersom man är rätt svag i vissa rörelser.
Så för arbete är det bättre o lära sig använda de runt metern. Ska du såga nåt grövre än 1,5. kanske det inte går så bra annars är det bara o sno på.