Mangan skrev:Om jag lämnar min 50-åriga granskog åt sitt öde och kommer tillbaka om 300 år, är det en fullskiktad skog då? Eller krävs det vissa omständigheter som man inte vet om det funkar?
Lars Lundqvist SLU skrev:Vill du ha ett ärligt svar? Nej, det går inte.
Att omvandla ett "normalt" granbestånd till nåt som liknar fullskiktat tar åtminstone 100 år, och det är väl inte så troligt att du lyckas genomföra det på ett kontrollerat sätt.
Mangan skrev:Om jag lämnar min 50-åriga granskog åt sitt öde och kommer tillbaka om 300 år, är det en fullskiktad skog då? Eller krävs det vissa omständigheter som man inte vet om det funkar?
Hmm, vad vet man egentligen om stormar/brädner/klimat de närmaste 300 åren...
Torleif skrev:det finns faktiskt förvånansvärt mycket "vanskött" granskog som även om den inte är fullskiktad är på god väg ditåt.
Miljömålsrådets årsrapport 2021 inklusive förslag till regeringen skrev:1. ”Skogens kvalitativa livsmiljöer för hotade arter ska öka och en större bredd av ekosystemtjänster gynnas i virkesproducerande bestånd, genom att till år 2023 öka andelen hyggesfritt skogsbruk och på så vis stärka den gröna infrastrukturen.”
Målet uttrycks som en önskvärd riktning och inte som en fast areal eller procentuell ökning. År 2023 bör ett nytt etappmål beslutas där ökningen kvantifieras. Hyggesfritt skogsbruk har potential att lösa flera mål- eller intressekonflikter som kan uppstå mellan virkesproduktion och andra samhällsmål/intressen och är en åtgärd som är positivt för biologisk mångfald, bredden av ekosystemtjänster och för grön infrastruktur i landskapet. Hyggesfria metoder har möjlighet att gynna friluftsliv, rekreation, biologisk mångfald, renskötsel och kulturmiljövärden. Många arter en större möjlighet att finnas kvar jämfört med vid trakthyggesbruk. Exempel på organismgrupper som gynnas kan vara marksvampar, hänglavar, mossor och fåglar.
De viktigaste konsekvenserna: Hyggesfria metoder innebär i de flesta fall lägre produktion och lönsamhet, maskiner och metoder kan behöva anpassas. Andelen sågtimmer bedöms öka medan massaveden minskar. Förslaget i sin nuvarande form beräknas endast få marginella negativa effekter.
Lars Lundqvist SLU skrev:Även i det finska programmet underskattar man tiden det tar för små plantor att bli stora träd inne i den stora skogen. Att glesa ut lite för mycket hjälper inte plantorna och småträden så mycket men sänker den totala volymtillväxten rejält.
Den bild som programledaren skissar på papper i början stämmer någorlunda med hur blädningsbruk fungerar, men då krävs en fullskiktad granskog. Annars funkar det inte alls.
Och återigen upprepas att "det har forskats mycket om trakthyggesbruk men finns nästan ingen kunskap om hyggesfritt". Jodå, det finns kunskap och forskningsresultat, men det vi vet stämmer inte med hur förespråkarna av hyggesfritt vill att det ska vara. Därför bortser man nästan konsekvent från den kunskap som finns och säger att det behövs mer forskning. Det finns en hel del bra forskning i Finland, men det är samma sak där som här. Resultaten säger inte att hyggesfritt funkar hur bra som helst och överallt med alla trädslag, och då vill hyggesfritt-förespråkarna inte bry sig om resultaten.
Det är som när dåvarande utbildningsministern Jan Björklund konfronterades med forskningsresultat som visade att betyg inte höjer elevers kunskapsnivå, och han svarade "jag delar inte den åsikten". Som om forskningsresultat är åsikter...
Lars Lundqvist SLU skrev:Torleif skrev:det finns faktiskt förvånansvärt mycket "vanskött" granskog som även om den inte är fullskiktad är på god väg ditåt.
Frågan gällde normalt skött granskog. Skog som vanskötts i nästan ett sekel ser inte ut som normal skött skog.
Det du beskriver är lättare att ställa om.
Lars Lundqvist SLU skrev:Och återigen upprepas att "det har forskats mycket om trakthyggesbruk men finns nästan ingen kunskap om hyggesfritt". Jodå, det finns kunskap och forskningsresultat, men det vi vet stämmer inte med hur förespråkarna av hyggesfritt vill att det ska vara. Därför bortser man nästan konsekvent från den kunskap som finns och säger att det behövs mer forskning. Det finns en hel del bra forskning i Finland, men det är samma sak där som här. Resultaten säger inte att hyggesfritt funkar hur bra som helst och överallt med alla trädslag, och då vill hyggesfritt-förespråkarna inte bry sig om resultaten.
Lars Lundqvist SLU skrev:Det är ont om bra litteratur.
Börja med kapitlet Blädningsbruk i Skogsskötselserien:
https://www.skogsstyrelsen.se/mer-om-sk ... ningsbruk/
Och sen min översiktsartikel:
https://www.sciencedirect.com/science/a ... 2716310271