Skogsnyheter

[Kalhagge]

tor 04 mar 2021, 11:34#703605 Det tillkommer inga nya argument nu.
Jag har alla emot mig här men hoppas ändå att jag väckt några tankar precis som jag tagit emot era aspekter. Jag fortsätter följa detta forum men avslutar nu mitt abbonemang.
Tack för den här gången.

[Lars Lundqvist SLU]

tor 04 mar 2021, 12:07#703609

Mitt förslag är att inkludera skogsbruket i utsläppsrättssystemet. Väljer man att låta skogen stå ska man kunna sälja sina utsläppsrätter. (Som jag skrev tidigare)

Och om skogen blåser ner sen man sålt utsläppsrätten?

[Torbjörn Johnsen]

tor 04 mar 2021, 12:23#703612

Det tillkommer inga nya argument nu.
Jag har alla emot mig här men hoppas ändå att jag väckt några tankar precis som jag tagit emot era aspekter. Jag fortsätter följa detta forum men avslutar nu mitt abbonemang.
Tack för den här gången.

OK, det var ett kort gästspel @Kalhagge. Varför inte stanna kvar och fortsätta diskutera? Det finns ju mycket att säga om dessa ämnen och jag skulle inte vilja säga att "du har alla emot dig" men alla håller inte med dig i sak. Istället för att bestämma sig för att "alla som inte tycker som jag är emot mig" kan man ju försöka förstå varför de tycker som de gör och kanske fundera över om det kan finnas nyanser i det hela. Jag gissar att du kom hit in till skogsforum i förhoppningen om att andra skulle lyssna på dina argument?

Personligen tycker jag att det finns ett intressant utvecklingsområde i den gråzon som befinner sig "mellan skyttegravarna". Jag håller med Lars L om att vår skog inte kan lösa Världens klimatproblem så länge vi gräver kol och pumpar olja men vi kan säkert hitta brukningsmetoder som lagrar ännu mer kol än vad vi gör idag. En lågt hängande frukt är t ex att återväta torvmarkerna. Jag tycker också att det ligger i skogsägarnas intresse att vi använder skogsråvaran till mer långlivade produkter. Att vi har fokus på timret, sågverken och träprodukterna så får annan industri ta hand om de sidoströmmar som kommer från avverkning och förädling (flis, spån, bark & Grot). Förhoppningsvis ger det högre virkespriser.

När det gäller omloppstiderna är det ett område där det valsas rejält från skogsindustrin och det vore värt att diskutera mer. Många skogsägare har gått på myten att det gäller att hugga ner skogen innan den slutar växa. Dagens LSÅ (Lägsta slutavverkningsålder) ligger en bit under den som gällde i gamla skogsvårdslagen. Men även den gamla LSÅ låg under tidpunkten för när tillväxten kulminerar vilken i regel ligger över 100 år på de flesta av Sveriges skogsmarker. Efter kulminationen blir det inget dramatiskt fall i tillväxt och det kan fortfarande vara så att värdetillväxten är högre i det gamla beståndet om det får stå kvar några år till. Speciellt i dagens lågräntevärld. Tyvärr får ju skogsindustrin god hjälp av miljöentusiaster som hittar höga naturvärden i de flesta "naturskogar" som passerar 100-årsstrecket. Det ger tvärt emot ambitionen ytterligare ett skäl för skogsägaren att avverka eftersom hen riskerar att annars tvingas låta värdefull skog stå utan ersättning.

Det finns intressanta diskussioner att föra om skillnaden mellan hur staten och bolagen brukar sin skog och hur de privata skogsägarna gör. Det finns diskussionsämnen i de viktiga och avgörande skillnader mellan nord och syd i svenskt skogsbruk. Olika markanvändningshistorik, produktionsbetingelser, ägarstruktur...

Det finns viktiga diskussioner att föra om ståndortsanpassning. Personligen tror jag inte på tillämpning av ett kalhyggesfritt skogsbruk på alla arealer inom våra störningspräglade boreala skogsmarker men vi kan mycket bättre än att plantera gran överallt (i söder). En bättre ståndortsanpassning kommer att påverka landskapsbilden och den bioligiska mångfalden positivt.

Det finns säkert många skogsägare som kan tänka sig att sätta av naturvärden om man får bestämma själv och får skäligt betalt. Diskussionen fortsätter här på skogsforum med eller utan dig Kalhagge men det är synd om du lämnar och inte tillför dina synpunkter och din kunskap till debatten. Att ha en öppen och saklig diskussion med skogsfolk här på Skogsforum är antagligen den bästa metod du kan använda om du vill åstadkomma förändring.

[r93]

tor 04 mar 2021, 13:56#703624

Brasilien ska hugga ner skog på en yta som är större än Frankrike, låt det sjunka in ett tag.

Sedan ska dom göra om det till jordbruksmark.

Sverige kalhugger varje år en yta stort som Öland. Brasilien har 25 gånger fler invånare än Sverige. Per person avverkar Sverige mångdubbelt mer än Brasilien. Självfallet återplanterar man även i andra länder, jordbruksproukter och trädprodukter. Ta till exempel oljepalmsindustrin. Denna använder frukterna från träden som har en omloppstid på 30 år. Dessa är egentligen klimatneutrala, till skillnad från svenskt skogsbruk pga av sin långa omloppstid.

Per capita spelar ju mindre roll, det handlar väl ändå om kvantiteten?

Jag hänger inte med i resonemanget?
Är det bättre att hugga ner skogen och sedan göra åkermark av det för att en åker har kortare omloppstid?

Synd att du försvinner, alltid intressant att höra alla åsikter.

Det jag saknar från dig är mer konkreta saker, vad behövs göras??

Det räcker inte med att ”minska konsumtion” etc..

Jag jobbar på ett sjukhus, det senaste året har vi gjort av med sinnessjuka mängder hygienartiklar, just nu kommer allt från kina, munskydd, förkläden, engångskläder, britsöverdrag... det enda som är samma är dasspapper och torky, någon måste ju tillverka detta?

Före pandemin så stod det made in eu på det mesta.

Är det bättre att ta dessa från kina? Eller närmre?

Sedan som Orsa skrev, varför gå på oss?
Detta gör att man känner sig påhoppad som landsbygdsbo, det är fult med skogsbruk, det är fult att jaga, det är fult att värma sitt hus med ved.

Men att vara en hipp innerstadsbo och äta quinoa & granatäpple, åka över världen och besöka exotiska platser, som man fotar med mobilen som givetvis är av senaste modell är helt i sin ordning?

Du skulle bli förvånad hur mycket frivillig miljövård vi småbrukare gör!

...

[Josephine]

tor 04 mar 2021, 18:32#703647 Kalhyggen: Lämnas det mindre och färre kantzoner idag än förr?

Onödig papperskonsumtion: pappersblöjor och bindor finns det alternativ till. Etterbeeks kommun ger t.o.m. ett ekonomiskt bidrag till de barnfamiljer som väljer att köpa och använda moderna tygblöjor istället för pappersvarianten. Det går åt el till att tvätta och torka (om man använder tumlare och bor i i-världen) men du sparar träden. Istället för bindor menskopp.
Andra hygienartiklar för bl.a. sjukvården - skyddsrockar satt ett stort antal frivilliga och sydde upp av tyg förra året när det plötsligt blev brist på det, några sitter nog fortfarande och syr. Ansiktsmaskerna har blivit en ny mode-grej.

och en fråga som nästan aldrig ställs - vad använder alla indier att torka sig med i baken som inte har toa-papper egentligen?

Kolkraftverk borde inte byggas, men de byggs (i Kina) för att det finns ett behov av mera el. Hur skulle det behovet dels kunna tillfredsställas på annat vis? dels minskas? Frågor som gäller överallt. Vi tar el för självklart, men delar av jordens befolkning kan bara drömma om att få en glödlampa uppkopplad, än mindre ett kylskåp.

Nyplantering av skog, greening of desert-projects, agro-forestry , kolla här vad Geoff Lawton lyckats fixa i ett område där det praktiskt taget inte faller något regn alls >
https://www.greeningthedesertproject.or ... ct-jordan/

"Warka-towers" för att få fram vatten där det är riktigt torrt: https://www.warkawater.org/ (fler smarta lösningar finns om du googlar litegrand)

Träd är fantastiska skapelser för att suga upp koldioxid och ge oss det syre vi behöver för att kunna andas och vissa arter verkar aldrig sluta att växa! (eller "peakar" otroligt sent?...) En Seqouia drygt 100 år gammal, den andra ett par tusen år gammal.

För att återgå till kalhyggen så är jag ingen större fan av dem, tycker det helt enkelt är trist när alla träd är borta efter att ha gått omkring i en fin pelarsal med 100åriga tallar, ekar eller andra sorter. Miljöpåverkan är också stor. Regnvattnet rinner obehindrat snabbt ut i vattendragen som lättare översvämmas. Lavarna som renarna äter försvinner. En het sommardag är luften ute på ett kalhygge som i en bakugn, medan under (bok)träden ligger den minst tio grader lägre.

Samtidigt är jag inte emot att träd sågas ner om de används vettigt.

If you want to be happy for a year, plant a garden; if you want to be happy for life, plant a tree. ~ English Proverb

[Mellberg]

tor 04 mar 2021, 19:14#703653 Du måste lära dig att tycka om den nya och unga skogen. Trakthyggesbrukets framgång beror på att den är i fas med den kraftiga störning som krävs för att de flesta av våra trädslag skall föryngras. Samtidigt måste vi förstå att skött skog har vi inte haft i mer än drygt 100 år. Det är i första hand hand föryngringsfasen som vi förkortat till i stort sett 0 år.

Många länder har ju avskogat sina skogar, vilket vi också gjorde ända fram till 1900 - talets början. Att sluta bruka skogen löser inte klimatkrisen. Lösningen är att låta kol och olja ligga kvar under marken orört. Kom ihåg att allt vi kan göra av olja kan vi göra av skog.

Tanka HVO så är du redan idag klimatneutral. Lite dyrare men vad gör man inte för klimatet. 😎

[r93]

tor 04 mar 2021, 19:14#703654

Kalhyggen: Lämnas det mindre och färre kantzoner idag än förr?

Onödig papperskonsumtion: pappersblöjor och bindor finns det alternativ till. Etterbeeks kommun ger t.o.m. ett ekonomiskt bidrag till de barnfamiljer som väljer att köpa och använda moderna tygblöjor istället för pappersvarianten. Det går åt el till att tvätta och torka (om man använder tumlare och bor i i-världen) men du sparar träden. Istället för bindor menskopp.
Andra hygienartiklar för bl.a. sjukvården - skyddsrockar satt ett stort antal frivilliga och sydde upp av tyg förra året när det plötsligt blev brist på det, några sitter nog fortfarande och syr. Ansiktsmaskerna har blivit en ny mode-grej.

Tygkläder fasas ut från sjukvården, av just miljöskäl, det går åt stora mängder vatten, energi, och transporter att tvätta alla kläder.

När det var som värst i våras så gick det åt 300 ombyten per dygn på en covid avd, tänk att transportera och tvätta 300 förkläden i tyg, per dygn på en avd, som dessutom är kontaminerade och måste hanteras därefter.

Frågan är vad som är sämst för miljön?

...

[hfab]

tor 04 mar 2021, 20:23#703672 @Josephine
Måste få fråga om du ofta tittar på renar som äter lav i bokskog?

Förargelsen över dålig kvalité varar längre än glädjen över ett lågt pris

[Badbollen]

tor 04 mar 2021, 20:46#703678

Kalhyggen: Lämnas det mindre och färre kantzoner idag än förr?

Onödig papperskonsumtion: pappersblöjor och bindor finns det alternativ till. Etterbeeks kommun ger t.o.m. ett ekonomiskt bidrag till de barnfamiljer som väljer att köpa och använda moderna tygblöjor istället för pappersvarianten. Det går åt el till att tvätta och torka (om man använder tumlare och bor i i-världen) men du sparar träden. Istället för bindor menskopp.
Andra hygienartiklar för bl.a. sjukvården - skyddsrockar satt ett stort antal frivilliga och sydde upp av tyg förra året när det plötsligt blev brist på det, några sitter nog fortfarande och syr. Ansiktsmaskerna har blivit en ny mode-grej.

Tygkläder fasas ut från sjukvården, av just miljöskäl, det går åt stora mängder vatten, energi, och transporter att tvätta alla kläder.

När det var som värst i våras så gick det åt 300 ombyten per dygn på en covid avd, tänk att transportera och tvätta 300 förkläden i tyg, per dygn på en avd, som dessutom är kontaminerade och måste hanteras därefter.

Frågan är vad som är sämst för miljön?

Jag kan fortsätta på ditt inlägg: I vilka länder produceras råvarorna till tyg? Är det i länder som Pakistan, där det råder vattenbrist och finns omfattande miljöproblem (t.ex. saknas reningsverk? Textilindustrier släpper i vissa fall orenat vatten rätt ut i vattendrag osv).

Googla gärna begreppet "virtuellt vatten".

1 kilo bomull = 7 000 – 29 000 liter vatten (Källa: https://wwwwwfse.cdn.triggerfish.cloud/ ... b-2008.pdf)

Tyger ska såklart tillverkas av trämaterial från ett hållbart skogsbruk, med råvaror från miljövänliga och naturresursrika länder som Sverige.

https://sydvatten.se/vattenfakta/virtuellt-vatten/:
"Törstig bomull sänker vattennivån
Ett exempel är Pakistans bomullsodling. Om man räknar med odlingen av bomullen, och det vatten som behövs i textilfabriken, går det åt 2 700 liter vatten för att tillverka en enda bomullsskjorta.

Eftersom bomull är en törstig gröda har odlingen påverkat vattennivån i Pakistan och bidragit till att Indusflodens mynning ofta saknar ett stabilt vattenflöde. När vattennivåerna sjunker påverkas både människor och djur som lever vid och i floden, till exempel den utrotningshotade floddelfinen. Enligt professor Allans resonemang bör bomull alltså inte odlas i ett land som Pakistan där befolkningen lider brist på rent vatten."

Det är ett otroligt resursslöseri att sy verkningslösa ansiktsmasker! Mode- och tygindustrin bidrar till en omfattande klimat- och miljöpåverkan. Här kan vårt hållbara skogsbruk bidra till att minska denna påverkan 😉

Sverige är ett vattenrikt land, och därför passar det också bra att ha pappersmassabruk här. Dessa bruk även utrustade med avancerade reningsverk till skillnad mot industrier i andra länder.

Övrigt:
Intressanta inslag av SR:

"1000 miljarder nya träd - en möjlig lösning på två kriser"
https://sverigesradio.se/avsnitt/1682274

"Pressade renägare drabbas dubbelt av klimatkrisen"
https://sverigesradio.se/avsnitt/1639183

Bra om vi utgår från fakta när vi skriver 👍

[Lars Lundqvist SLU]

tor 04 mar 2021, 21:25#703684 Att föryngra med bok kräver extremt kraftig markberedning för att ollonen ska komma ner i jorden ordentligt. Dessutom kräver bok näringsrika marker för att producera bra, och helst brunjord, inte podsol.

[Chainsaw Charlie]

tor 04 mar 2021, 22:18#703695 Nej, Trolle-Ljungby modellen fungerar ypperligt för bokföryngring utan markberedning. På bekostnad av en längre föryngringsfas med flera försiktiga ljushuggningar.

Here's to a logger who fills a need,
from houses to paper, from one little seed.
For those of you who wish to disagree,
try wiping your arse without felling a tree.

[Josephine]

tor 04 mar 2021, 22:32#703700

@Josephine
Måste få fråga om du ofta tittar på renar som äter lav i bokskog?

*lol*

If you want to be happy for a year, plant a garden; if you want to be happy for life, plant a tree. ~ English Proverb

[Lars Lundqvist SLU]

tor 04 mar 2021, 22:51#703711

Nej, Trolle-Ljungby modellen fungerar ypperligt för bokföryngring utan markberedning. På bekostnad av en längre föryngringsfas med flera försiktiga ljushuggningar.

Numera finns det väl tillräckligt med vildsvin där? Då sköter dom markberedningen.

[Chainsaw Charlie]

tor 04 mar 2021, 23:12#703722 Förvisso, men det brukar inte vara så uppbökat som man skulle kunna tro i en bokskog. Kanske maten ligger lättillgänglig på ytan?

Poängen är att föryngringsprocessen dras ut över 20 år och då räcker det med att en bråkdel av alla ollon som produceras gror för att det ska bli en lyckad föryngring.

Undrar om det finns statistik för vilket metod som är vanligast? Spontant skulle jag säga att Trolle-Ljungby modellen är vanligast i Blekinge, nordöstra Skåne och södra Småland. Konventionell bokföryngring med markberedning är vanligare i södra och mellersta Skåne. Hur det ser ut på västkusten har jag ingen aning om.

Here's to a logger who fills a need,
from houses to paper, from one little seed.
For those of you who wish to disagree,
try wiping your arse without felling a tree.

[isteskog]

tor 04 mar 2021, 23:29#703729 Här lite om Ryssberget som Trolle-Ljungbymodellen använts på: http://www.silvinformation.se/wp/wp-con ... 7-s6-7.pdf