Skogshenke skrev:Sörlänningen skrev:Vill verkligen trycka på det här med räntefördelning. Det är verkligen grundläggande för de flesta skogsägare som alls tänker på det ekonomiska!
Min far drev vår skog från helt utan att ta ut någon vinst från 70-talet fram till räntefördelning infördes. Hans tanke - och det låter lite absurt, men det är sant - var att en så absurd skattesituation som det var då inte kunde bestå i evighet, utan viss rimlighet var tvungen att segra. Han köpte på sig så mycket skog det var möjligt att göra som vanlig folkskolelärare. Sen infördes ju räntefördelning på 90-talet och plötsligt kunde han dryga ut lönen med skogsinkomster på ett rimligt sätt.
Om man skall utgå efter hur skattelagarna är just nu så är att sätta sig in hur räntefördelning fungerar är åtminstone lika viktigt som röjning. Betydligt viktigare än gallring. Hur man planerar för den beror ju på ens egen situation. Har man köpt skog med vissa insatser behöver man kanske inte tänka så mycket på det. Har man fått skog som gåva eller arv har man ju väldigt litet fördelningsunderlag från själva skogen och då (så är det i mitt fall) måste man se till att behålla pengar på skogslikvidkonton (räknas till 100%) och kanske skogskonto (räknas till 50%). Man skall också tänka på att sparad räntefördelning i sig räknas som underlag. Själv tog jag ett par år med mindre inkomster för att bygga upp min räntefördelning, så att jag fick upp mitt underlag.
Jag räknar med att pengar på skogslikvidskonto för mig ger ungefär 4% i ränta, om man slår samman den faktiska räntan (runt 0.8%) med förtjänsten man gör på sparad skatt genom räntefördelning. Sämre än aktier ett normalår, men ändå bättre än någon möjlig ränta. Plus att man har kvar pengarna som buffert.
(Det här resonemanget förutsätter ju en hel del olika saker som jag låter vara onämnda här. Det är olika för varje individs situation.)
Det finns ju dock en del som tyder på att hela det här systemet med räntefördelning kommer försvinna, så det kan vara så att jag har planerat lite för mycket längs det här spåret.
Jag har en skogsfastighet som är en gåva mot vederlag, alltså en gåva, men vad är grundvärdet som tillgång för att beräkna räntefördelning? Förstår att om marken går i ägor långt tillbaka i tiden så gäller taxeringåret från 1993, men kan det aldrig bli ett nyare värde som tillgång?
Vad jag minns är att det finns två olika grundvärden man kan välja mellan. Ett är taxeringsåret, men det finns ett annat. Eftersom det inte är relevant för mig längre så har jag glömt det. Du får kolla vilket som är mest fördelaktigt för dig.
Men, nej det finns inget annat sätt att öka fördelningsunderlaget från själva skogen, däremot gäller ju alltid det jag sade med kontanter på skogskonton och skogslikvidkonton. Det viktiga att tänka på är ju att det är kumulativt. Om man inte använder räntefördelning, men har ett positivt underlag så ökar det ju kumulativt år från år, till och med med ränta på ränta. Om du inte har skulder på skogsfastigheten så lär det ju bli ett meningsfullt belopp efter några år. Om man har missat att beräkna kan man gå tillbaka retroaktivt åtminstone några år. Kanske någon har mer detaljerad koll?
Notera att räntefördelningen specifkt är införd för att göra beskattningen för enskilda firmor att hamna i paritet med den för aktiebolag. AB har ju fördelar i vissa fall, men med korrekt planering är de inte jättestora.
Också: Det är jobbigt att få det rätt och jag låter min revisor räkna på det åt mig, jag kollar bara så att det landar ungefär rätt.