Dagens skattesystem härrör från en stor omläggning i början av 90-talet. Därefter har det lappats och lagats med allehanda tillägg och undantag vilket skapat en mängd både önskade och oönskade effekter. Utredaren anger i utredningen att dagens skattesystem (tillsammans med den låga räntenivån) omfördelar pengar från låg- & medelinkomsttagare till höginkomsttagare. Framför allt via boendeekonomin. De som köper dyra bostäder i storstäderna har gynnats kraftigt i och med avskaffad proportionell fastighetsskatt samt fortsatta möjligheten till ränteavdrag. Så här skriver man i ett pressmeddelande om utredningen:
Sverige behöver ett skattesystem som långsiktigt främjar tillväxt och välfärd.
Sedan den förra skattereformen genomfördes på 1990-talet har både digitaliseringen och globaliseringen tilltagit. I den nya rapporten till ESO beskriver Klas Eklund problem och brister i det nuvarande skattesystemet och lägger fram ett förslag på en genomgripande skattereform. Resultatet är ett enklare och mer transparent system med färre särregleringar.
– En viktig poäng är att medborgarna kommer att behandlas mer lika. De får behålla mer av sina inkomster samtidigt som skatterna i mindre utsträckning kommer styra sådant som val av boende och konsumtion. Det tror jag ökar skattesystemets legitimitet, framhåller Klas Eklund.
Utredningsförslaget är "skatteneutralt" i den mening att förslaget avses dra in lika mycket pengar till kommuner och stat som idag men uttaget föreslås att bli annorlunda fördelat. Kärnan i utredarens förslag är att försöka uppnå ett mer jämlikt skattetryck på arbete, kapital och företagande. Idag är skattetrycket betydligt högre på arbete där vi har ett av Världens högsta skattetryck. Dessutom är skalan progressiv vilket enligt utredaren minskar drivkrafter för t ex utbildning.
Utredningsförslaget innebär kraftigt sänkt skatt på arbete. Ingen skatt alls på inkomster upp till 95 000 kr per år (samt större grundavdrag för pensionsinkomster) och därefter en lägre skatt än idag. Brytpunkten för när statlig skatt tas ut höjs. Arbetsgivaravgifterna sänks generellt och alla undantag tas bort. Folk får helt enkelt behålla mer i plånboken och trösklarna ska sänkas för att anställa.
I gengäld minskas olika typer av skatterabatter eller skattesubventioner. Som t ex RUT och ROT-avdrag. Ränteavdragen för bolån reduceras osv. Enligt utredaren styr dagens skatteregler över hur vi konsumerar. Vi blir t ex skattemässigt gynnade om vi renoverar vårt hus eller köper städhjälp. Eller om vi köper en riktigt dyr villa. Om man istället får behålla större del av lönen kan var och en bestämma hur man vill använda sina pengar och ingen gynnas eller missgynnas skattemässigt.
Skatteredovisningen föreslås bli mer transparent så att man ser vad man betalar och vad det går till. Arbetsgivaravgiften bör redovisas på lönebeskedet och skattsedel. Den del av arbetsgivaravgiften som avser den s k allmänna arbetsgivaravgiften bör döpas om till "allmän löneskatt" eftersom det är en skatt och inget annat.
Sammanlagt ger minskade skatter på tjänsteinkomster ett minskat skatteuttag på 65 miljarder kronor per år. Något som istället framför allt ska tas in på kapitalskatter.
Utredningen föreslår en enhetlig men något sänkt kapitalskatt om 25%. Ränteavdrag för bostäder sänks från 30% till 25%. Stämpelskatten tas bort. Fastighetsavgiften bör reformeras. När fastighetsskatten togs bort och kommunala fastighetsavgifter infördes så införde även ett tak. Det innebär en relativt sett hög skatt för billiga bostäder men väldigt låg proportionell avgift för de dyraste villorna. Utredaren föreslår att avgiften sänks till 0,5% men att taket tas bort så att skatten blir proportionell. Det sägs egentligen inget i utredningen om fastighetsskatt på jord- & skogsfastigheter mer än att "en ev breddning av skatteunderlaget tarvar en egen utredning".
När det gäller företag vill utredaren skapa enhetligare skatteuttag med mindre behov av specialregler. De s k 3:12-reglerna för fåmansbolag bör ses över och såväl tjänste- som företagsbeskattningen ska i princip vara så gynnsam så att de blir ointressanta. Bolagsskatten behöver fortsätta att sänkas medan ränteavdragen minskas. Utredaren vill gynna investeringar med eget kapital framför lånade pengar (motsatt situation idag med högre bolagsskatt och låga räntor).
När det gäller miljöskatter anser utredaren att de kan vara viktiga styrmedel men att de inte ska vara "fiskala", d v s att staten inte ska förvänta sig stor finansiering till det offentliga via miljöskatter. Det är ju paradoxalt nog så att om en miljöskatt blir framgånsrik så försvinner skattebasen för denna skatt.
Enhetlig moms på 25% är ett annat förslag i utredningen. Det kommer att höja matpriset men i gengäld har skatten på inkomst sänkts så folk i allmänhet har mer kvar i plånboken. Pensionärer och barnfamiljer kan dock behöva höjda bidrag för att minska negativa effekter av ökade matpriser.
Lotteriverksamhet får betala full moms och bankerna beläggs med "aktivitetsskatt". Fastighetssektorn föreslås också belastas med moms fullt ut.
Vi snackar revolutionerande förändringar om det här skulle bli verklighet men det kommer nog att bli heta diskussioner och hårda partsinlagor från olika "särintressen". Men som jag uppfattar det så är steg i den här riktningen troligtvis något som skulle gynna en absolut majoritet av alla som är verksamma inom skogsbruket. Det som förvånar mig är att det inte varit någon diskussion om den här utredningen.
Här hittar ni en sammanfattning:
https://eso.expertgrupp.se/wp-content/u ... ttning.pdf
Presmeddelandet
https://eso.expertgrupp.se/wp-content/u ... 201106.pdf
och utredningen/ESO-rapporten:
https://eso.expertgrupp.se/wp-content/u ... m-webb.pdf
Vad tror ni om förslagen?
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto