vatten skrev:Man får nog sätta intresset i första rummet med sitt ägande av skogsfastigheter och få det fysiska arbetet på köpet. Trots positiva signaler om användning av virke till det ena och andra så kommer nog priserna fortsätta ner, på -50 talet fick man 52-57 kr lösmetern för massaveden motsvarar det 3, 4, 5000 kr nu ?. 1986 sålde jag min första rotpost för 364 kr m3 timpengen var 45-50 kr, nu får man ca 500 kr för rotposten och timpengen har 3 eller 4 dubblat sig. Jämförelsen med -50 talet är väl lite svår att göra så klart när man högg för hand och körde med häst osv. Jag har efter nära 40 års ägande fortfarande ej positiv räntefördelning och kommer nog inte dit heller (den infördes början på -90 talet) så det blir att fortsätta betala ca 65 % i skatt.
generationsskifte skrev:Någon som har koll på vilket land i vår närhet som det är mest lönsamt att vara skogsbonde? i så fall borde vi kanske snegla lite på hur dom gör 😉
Sörlänningen skrev:Vill verkligen trycka på det här med räntefördelning. Det är verkligen grundläggande för de flesta skogsägare som alls tänker på det ekonomiska!
Min far drev vår skog från helt utan att ta ut någon vinst från 70-talet fram till räntefördelning infördes. Hans tanke - och det låter lite absurt, men det är sant - var att en så absurd skattesituation som det var då inte kunde bestå i evighet, utan viss rimlighet var tvungen att segra. Han köpte på sig så mycket skog det var möjligt att göra som vanlig folkskolelärare. Sen infördes ju räntefördelning på 90-talet och plötsligt kunde han dryga ut lönen med skogsinkomster på ett rimligt sätt.
Om man skall utgå efter hur skattelagarna är just nu så är att sätta sig in hur räntefördelning fungerar är åtminstone lika viktigt som röjning. Betydligt viktigare än gallring. Hur man planerar för den beror ju på ens egen situation. Har man köpt skog med vissa insatser behöver man kanske inte tänka så mycket på det. Har man fått skog som gåva eller arv har man ju väldigt litet fördelningsunderlag från själva skogen och då (så är det i mitt fall) måste man se till att behålla pengar på skogslikvidkonton (räknas till 100%) och kanske skogskonto (räknas till 50%). Man skall också tänka på att sparad räntefördelning i sig räknas som underlag. Själv tog jag ett par år med mindre inkomster för att bygga upp min räntefördelning, så att jag fick upp mitt underlag.
Jag räknar med att pengar på skogslikvidskonto för mig ger ungefär 4% i ränta, om man slår samman den faktiska räntan (runt 0.8%) med förtjänsten man gör på sparad skatt genom räntefördelning. Sämre än aktier ett normalår, men ändå bättre än någon möjlig ränta. Plus att man har kvar pengarna som buffert.
(Det här resonemanget förutsätter ju en hel del olika saker som jag låter vara onämnda här. Det är olika för varje individs situation.)
Det finns ju dock en del som tyder på att hela det här systemet med räntefördelning kommer försvinna, så det kan vara så att jag har planerat lite för mycket längs det här spåret.