Skogsröjning

Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

93 inlägg 13767 visningar 12 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Lars Lundqvist SLU  
#670061
Hanatorp skrev:Innebär det att det är bördigheten i backen enkom som påverkar höjdtillväxten?

Det innebär att det ståndort och genetik som styr höjdtillväxten, inte skötseln, "vid de vanligen använda röjningsmetoderna och förbanden" som det står i Skötselserien.

Stihl Motorsågar och Röjsågar
Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Lars Lundqvist SLU  
#670073
Torbjörn Johnsen skrev:jag hittade ett intressant examensarbete från Linnéuniversitetet

Jag upprepar det jag brukar svara Ulf1 när han hänvisar till studentarbeten:
Det du hittat är ett kandidatarbete med syfte att träna studenten i att genomföra och redovisa ett projekt. Det är formen som är det viktiga, inte resultaten.

I just detta arbete har mätningarna gjorts i helt olika bestånd som ligger i helt olika områden. Studien bygger därmed på antagandet att man har lyckats hitta bestånd som är helt jämförbara i alla avseenden förutom hur de röjts, och det är väldigt osannolikt.

Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Älgfoderodlare  
#670113
Torbjörn Johnsen skrev:Det verkar finnas en omfattande serie röjningsförsök utförda av Sven-Olof Andersson under 50-talet. Går det att hitta information eller publicerade resultat från dessa?


- Ja, det enda jag kan säga är väl att; - Så mycket tid jag nu kommer att spara på att INTE göra en massa onödiga mätförsök i mina Tallungskogar, som jag kan lägga på annat istället, som att stamkvista ex. För som svar på trådrubriken så är det nu hugget i sten; " Höjdtillväxten påverkas INTE " ! ! ! Forskningen är otvetydig ! Skönt att man slapp ge sig in på något som ändå bara skulle ha varit fullständigt meningslöst. Jag får be om ursäkt Torbjörn att jag ledde in dig på ett sånt skogligt villospår ! Naturligtvis skulle jag ju ha kollat med aktuell forskning först, innan man uttalar sig.

Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

machonisti  
#670116 Att stamkvista ger en skog som är en fröjd för ögat. Man kan ligga på soffan eller stamkvista.
Är ni riktigt säker på att det forskats tillräckligt.
Är det möjligt att höjdtillväxt kan påverkas inom vissa åldersintervall.

Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Knagge  
#670198 Jag tror på din teori älgfoderodlare .
Praktiker har oftast rätt i sina teorier men de är sämre på att bevisa dom för folk som inte begriper . Teoretiker begriper främst teori och och gör tester för att bevisa deras teoretiska förträfflighet .

Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Skoginorden  
#670200
Knagge skrev:Jag tror på din teori älgfoderodlare .
Praktiker har oftast rätt i sina teorier men de är sämre på att bevisa dom för folk som inte begriper . Teoretiker begriper främst teori och och gör tester för att bevisa deras teoretiska förträfflighet .

Amen på det 👍

Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

machonisti  
#670223 Jag har länge ansett att man kan boosta upp höjdtillväxten. Enligt Lars stöds det inte utav forskningen. Så tydligen lever jag i en illusion men har mycket svårt att släppa den. Jag har haft fel förr och kan mycket väl ha det igen. Har inte stamkvistat aktivt däremot lämnat tätare röjningar.
- Är det så att toppskottet verkar längre på en kvistfri mager tall jämfört med en kvistvarg.

Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

machonisti  
#670227
1601495318_20190322_154656.jpg

Ett självsått bestånd som röjts innan jag köpte skiftet, ca 15 år sedan.
Gallrat manuellt vintern 2018 - 2019.
Ingen stamkvistning, ingen forskning eller mätning men tycker det ser fint ut jämfört med planterat.
Senast redigerad av machonisti ons 30 sep 2020, 20:53, redigerad totalt 1 gång.

Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Torbjörn Johnsen  
#670228
Lars Lundqvist SLU skrev:
Hanatorp skrev:Innebär det att det är bördigheten i backen enkom som påverkar höjdtillväxten?

Det innebär att det ståndort och genetik som styr höjdtillväxten, inte skötseln, "vid de vanligen använda röjningsmetoderna och förbanden" som det står i Skötselserien.


Ja, men om man använder ett mer ”ovanligt” röjningsförband. Typ 5000 st/ha eller oröjt (som Älgfoderodlare)? Gäller samma sak då att höjdtillväxten blir densamma (som om man röjer till mer normala förband)?

   TS
Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Tåndemåla  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#670230 Höjden känns svår att påverka. Utan mängden skott. Och i älg sammanhang är det intressant. Ett toppskott som ett rådjur betar är katastrof. (1) år 20 skott som betas av rå eller älg inget bra. (4) år. 150 skott där hälften betas okej (8)år
Så efter 8-10 år kan man göra nästan vad som helst. Och ändå få en tillväxt. Men betningen första åren har påverkat talken med ca en meter.
Vi kolkade på detta under min skogsdag i Stavsjö.

Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Tåndemåla  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#670232
Torbjörn Johnsen skrev:
Lars Lundqvist SLU skrev:
Hanatorp skrev:Innebär det att det är bördigheten i backen enkom som påverkar höjdtillväxten?

Det innebär att det ståndort och genetik som styr höjdtillväxten, inte skötseln, "vid de vanligen använda röjningsmetoderna och förbanden" som det står i Skötselserien.


Ja, men om man använder ett mer ”ovanligt” röjningsförband. Typ 5000 st/ha eller oröjt (som Älgfoderodlare)? Gäller samma sak då att höjdtillväxten blir densamma (som om man röjer till mer normala förband)?

Finns försök på siljasfors med självföryngring och upp mot 20000 stammar och 10 m höjd. Ingen större skillnad i höjd men mer skador. Men nu var detta 15 år sedan

Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Skoginorden  
#670236
Torbjörn Johnsen skrev:
Lars Lundqvist SLU skrev:
Hanatorp skrev:Innebär det att det är bördigheten i backen enkom som påverkar höjdtillväxten?

Det innebär att det ståndort och genetik som styr höjdtillväxten, inte skötseln, "vid de vanligen använda röjningsmetoderna och förbanden" som det står i Skötselserien.


Ja, men om man använder ett mer ”ovanligt” röjningsförband. Typ 5000 st/ha eller oröjt (som Älgfoderodlare)? Gäller samma sak då att höjdtillväxten blir densamma (som om man röjer till mer normala förband)?


Till helgen ska jag ta en bild på en tall i granungskog och sedan såga ner den å en gran , å dokumentera det ja kan å lägga in som ett sidospår här när tid finns

Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Lars Lundqvist SLU  
#670251
Torbjörn Johnsen skrev:Ja, men om man använder ett mer ”ovanligt” röjningsförband. Typ 5000 st/ha eller oröjt (som Älgfoderodlare)? Gäller samma sak då att höjdtillväxten blir densamma (som om man röjer till mer normala förband)?

Extremt täta bestånd kan ibland drabbas av att det låser sig. Stavagranbestånd är ett exempel. Finns motsvarande i exv contorta i Nordamerika.
Extremt glesa bestånd kan också få nedsatt höjdtillväxt.

Men jag har aldrig hört talas om några fältförsök där man fått högre höjdtillväxt genom att sköta annorlunda. Enda undantaget är om man gödslar.

Avatar Fallback

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

sveakatten  
#670311 Lars, känner du till några försök som är gjorda på samma sätt som hon hade gjort fast på "rätt" sätt?
Sedan tycker jag att det är underligt att inte styra ex jobben så dom blir rätt, jag tror ju att eleverna lägger ner mycket tid och kraft på dessa för att få ett bra resultat, och sedan att läsa att jobbet inte är värt något tycker jag är fel, mina tankar.

Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Lars Lundqvist SLU  
#670326 Jag vet att det pysslades en del med detta på 1990-talet men sen har det varit ganska tyst. Det man tittade på då var framförallt om detta vore ett effektivare (billigare) sätt att lövröja.

Exjobb finns av två olika typer och de flesta universitet anger tydligt vilken sort det handlar om: kandidatarbete eller magisterarbete. Kandidatarbeten skrivs under halva vårterminen år 3, alltså efter 2,5 års studier, och hela jobbet ska rymmas inom 10 veckor. Magisterarbeten är mer omfattande, 20 eller 40 veckor Dvs en eller två terminer under det femte och sista året av utbildningen.

Kandidatarbetets 10 veckor ska rymma inledande föreläsningar om hur man skriver, hur man söker litteratur, lite om hur man lägger upp en studie, osv. Det tar ca dn vecka. På slutet går det bort tid för muntlig redovisning och opposition på andras arbeten, totalt ca en vecka inklusive förberedelsetid. Då återstår 8 veckor. Om studenterna ska få ihop det på den tiden så får allt det som rör uppstart av jobbet samt insamling och bearbetning av data ta max 3 veckor så att de får åtminstone 5 veckor på sig att skriva ihop allting.

På de inledande tre veckorna för ska de hinna söka och läsa litteratur om det ämne de valt, formulera ett mål med jobbet, hitta lämpliga bestånd, lägga upp fältarbetet så det blir någorlunda korrekt, ut och mäta i fält samt bearbeta de data de samlat in. Sen återstår fem veckor för att söka och läsa mer litteratur och att skriva en korrekt rapport, och det brukar de flesta uppleva som väldigt ont om tid.

Syftet med hela kandidatarbetet är att studenterna ska lära sig hur man gör, inte att de ska utföra banbrytande arbeten i forskningsfronten. På nästa nivå, där de har dubbelt så mycket tid, håller exjobben oftast en helt annan klass. Då är de ibland pilotstudier på den absoluta forskningsfronten.

"15 hp Grundnivå" betyder kandidatarbete. "30 hp Avancerad nivå" betyder magisterarbete (Master).

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).