SKOGSFORUM ARTIKEL

Hög produktion av björk - några exempel

32 inlägg 5133 visningar 13 följer aktivt Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Hög produktion av björk - några exempel  ARTIKEL

Torbjörn Johnsen  
#651869 Förra veckan var jag i Värmland och då passade Fredrik och undertecknad på att titta på ett björkbestånd som jag har bra historisk data för. Anledningen är att björken växer i en skog som jag själv ägde och skötte under en tid. Björken är helt spontanföryngrad (främst vårtbjörk) och således av lokal proviniens. Växtplatsen är f d åkermark och jag vet exakt när skogen började växa. Vi tittade på två olika områden varav det på det ena, låt oss kalla det område 1, togs en sista höskörd 1974 och på det andra (område 2) var betesmark åt en häst fram till hösten 1976. Så självföryngringen satte fart 1975 resp 1977. Det innebär en beståndsålder på 45 år (inkl årets växtsäsong) för det ena och 43 år för det andra.

1593074354_skärmavbild_2020-06-25_kl._10.38.19.png


1593074354_skärmavbild_2020-06-25_kl._10.38.10.png


Området ligger i direkt anslutning till Vänern och område 1 ligger i en flack nordsluttning med bra vattentillgång. När vi övrehöjdsboniterade för björk hamnade vi på ett ståndortsindex på B30 och hade det varit gran hade det säkert varit en G32-G34. Område 2 är mer flackt och har ett något lägre SI, typ B28 (eller kanske G30-32 om det varit gran). I hela den här regionen finns bra och välväxande björk men granen växer också bra mellan bergknallarna.

Jag köpte den här marken 1988 och då fanns ett tätt björkhav på båda de här områdena. Under björken fanns en tät matta av självsådd gran så det hade varit enkelt att röja fram en skärm av björk och successivt omvandla till ett rent granbestånd. Skogsskötsel "By the book". Men det gjorde inte jag. 1989 började jag röja/hugga ved i område 2. Där fanns mycket björkvirke och jag delade området i två delar: en där jag tog bort all gran och sparade ett fint björkbestånd och ett område där jag sparade en ganska tät björkskärm samt röjde i granen så att jag hade ca 3000 st/ha kvar.

Området där all gran röjdes bort blev väldigt vackert och eftersom det var nära en gårdsmiljö så passade det bra. Inspirerad av detta, samt att det i början av 90-talet också fanns ett tydligt ökande intresse för löv och björk, gav jag mig på område 1.

Djärvt eller galet beslut?
I område 1 fattade jag beslutet att röja bort all gran. Väl medveten om att det hade gått lätt att omvandla beståndet till en välväxande granskog med hög produktion. Men jag hade jämfört mitt björkbestånd med höjdutvecklingskurvor i Björkboken som var flitigt läst under den här perioden. Där såg jag att mitt bestånd verkade toppa tabellen och att det troligen var väldigt bra växt på den här björken. Så med hjälp av röjsågen röjde jag ner all gran samt glesade ut björken något genom att ta bort de klenaste. På några ställen fanns fin asp som jag också prioriterade.

1593074891_b8f1ee75-dd8e-49b3-b3c9-d5b90eac280c.jpeg


Växte som förädlad björk
Journalisten Sven-Olov Larsson på dåtida Skogs-Land hörde talas om galningen i Värmland som röjde ner gran och sparade björk så han bokade in ett besök. Jag lägger in några bilder där ni kan se hur björkarna (och undertecknad) såg ut på den tiden. På bilden inne i tidningen har jag kommit halvvägs och man kan se en gammal körväg som går mellan röjt och oröjt. Den går att se även på bilden som Fredrik tog nu 28 år senare. Då, 1992, var björken ca 18-19 meter hög vid 18 års ålder. En meter per år. En höjdtillväxt som ligger i linje med förädlat björkmaterial? Enligt artikeln i Skogs-Land uppskattade jag då volymen till ca 170 m3sk/ha.

1593074867_66054f44-c0ae-4399-8474-48a6ee4f304a_1_201_a.jpeg


Förstagallring
Några år senare, 1997 när område 1 hade en beståndsålder på 22 år och område 2 var 20 år, gjordes en gallring. Jag hade ett s k beredskapslag som gallrade motormanuellt och det skotades sedan med en liten 10-tonsskotare. Virkesvolymen var då uppskattningsvis en bit över 200 m3sk i område 1 och uttaget ca 50 - 60 m3sk/ha. Resultatet såg mycket fint ut efteråt och jag fick t o m ett skapligt netto tack vare att rensorterad björmassaved hade skapligt pris och att avverkningen var billig.

Stamantalet vet jag inte riktigt var det hamnade men kanske något högt. Det skulle nog egentligen ha gallrats något år tidigare för optimal diameterutveckling. Sedan skulle det här beståndet ha gallrats en gång till efter ytterligare ca 5-6 år. Men livet tog sig nya vändningar där jobb- och familjesituation gjorde att jag sålde den här marken vid millenieskiftet. Därefter tror jag inte det är gjort någon åtgärd i de här bestånden.

Hur har det gått - 2020?
Fredrik och jag stövlade runt i de här bestånden med höjdmätare och relaskop och försökte ta in och uppskatta hur mycket skogen har producerat så här långt. Jag sammanfattar för varje område och delområde här nedan:

1593074400_912dda4c-b44e-48d1-9e0c-1751155e1c3a.jpeg


Område 1:
Idag är det en 45-årig pelarsal med björk av bra kvalité. Dock är den för klen. Vi klavade inga träd men det borde ha varit fler björkar som ger timmerdimension än vad det är idag. Det är helt enkelt för många stammar per hektar och det märks att de klenare björkarna börjar dö och självgallra. Toppen dör av och det kommer vattskott en bit ner på stammen. De större, dominanta björkarna har fin timmerkvalité och är kvistfria högt upp på stammen. Hela marken var täckt av frodig gräs- och örtvegetation. Övre höjden mättes till 28 meter och vi fick grundytor mellan 32 och 41 m2. Vi uppskattade den stående volymen till ca 450 m3sk/ha. Lägger man till de utgallrade 50-60 m3sk så ger det en produktion på 500 m3sk på 45 år vilket motsvarar 11,1 m3sk/ha och år i medeltillväxt. Inte så illa produktion för att vara naturligt föryngrad björk men som sagt, hade det varit gallrat en andra gång och kanske lite tidigare den första gången så hade dimensionerna varit grövre och det hade gett mer timmer. Hursomhelst så är beståndet slutavverkningsklart på 45 år på den här marken.

Asparna som fanns i beståndet hade vuxit fantastiskt bra och var både högre (ca 30m) och men framför allt betydligt grövre.

1593074400_f20703ae-9291-40ed-a44a-2f03bbbf7600.jpeg


1593074400_fa75665a-ffd3-410a-bb80-aaa860f14149.jpeg


Område 2:
Det här området var som sagt uppdelat i två områden men tyvärr har jag inga bilder härifrån. Jag ska dock försöka göra en ny tur under sommaren och plåta och kanske filma lite.

I området här där all gran togs bort står björkarna lite glesare än i område 1. Dels så röjgallrade jag tidigare (typ 12-14 års ålder) och det gallrades hårdare eftersom det ligger intill en gårdsbild. Här är björkarna betydligt grövre än i område 1 även om de är något kortare. Dels så är det här beståndet 2 år yngre och dels så är det non något lägre SI. Vi mätte ÖH till 25 m och grundytorna hamnade strax över 30 m2. Volymen uppskattade vi till ca 350 m3sk/ha. Lägger vi till ca 70 m3sk som huggits ur i två gallringar så blir det en total produktion om ca 420 m3sk på 43 år eller knappt 10 m3sk/ha och år. Lite lägre volym men högre virkesväerde då de flesta björkarna håller timmerdimension.

I området där jag sparade både björk och gran var det "tätt som en djungel". Jag har inga stamantal men björkskärmen var nog nästan lika tät som i fallet ovan. Under denna finns ett granbestånd som jag röjde till 3000 st 1989 och som sedan röjdes ner ytterligare i samband med gallringen 1997. Det kanske hamnade på 2000 stammar/ha då? Trots att granarna står tätt och många är klena så kan man knappt se en enda som håller på att dö av självgallring. En del granar har fått lite mer utrymme och fått skapliga dimensioner och höjd. Andra kämpar på i skuggan av björkarna. Granarna är ca 20 m höga i snitt och är på väg upp genom björkarnas koronor. Björkarna är som i exemplet ovan. Lite klenare men kanske t o m något högre? Björkarna här ser nästan fräschare ut än de som vuxit själva men det kan bero på att björkarna som växer utan granunderväxt är mycket mer lavbevuxna och därför ser ädre och "ovitalare" ut? Så ser de ut i område 1 också som ni kan se på bilderna.

Vi uppskattade att björken hade en grundyta runt 30 och granen runt 20. Totalt Gy 50 kvm. Det ger ca 550 m3sk i stående volym + de ca 70 m3sk som gallrats ur vid två tillfällen. Totalt 620 m3sk på 43 år vilket ger en medeltillväxt per år om 14,4 m3sk.

För den händige och självverksamme skulle det gå bra att hugga ner björken och ta ut ett rejält virkesuttag. Granen skulle då säkert se lite skamfilad ut men jag är övertygad om att den skulle repa sig och bilda ett växtligt gransbestånd över tid. Om beståndet får stå kommer granen att ta över helt på sikt och de flesta björkar kommer att gå under i ett paradis av död ved.

Vad blir då kontentan av det här?
1. Björk behöver gallring och utrymme. om vi gallrar för hårt i barrskogen så gäller nog ofta det motsatta i björkbestånd. Så snart träden har kvistrensat tillräckligt (15-20 år beroende på bonitet) så ska björken gallras så att de finaste huvudstammarna alltid har fritt utrymme att växa.

2. Det är stor skillnad på björkens produktionsförmåga i olika delar av landet. Om förädlad björk bara växer 30% av vad granskogen gör i Halland och kustnära Västra Götaland så gäller det inte i t ex Värmland eller delar av Mellansverige. Här visar naturligt föryngrad björk att den kan producera 11 m3sk/ha och år på en bra mark farm till 45 års ålder. Granen producerar säkert mer på sådan här mark men skulle vi räkna torrdensitet eller kolbindning blir skillnaden mot gran ännu mindre.

3. Aspen är i en division för sig. Klart underskattad!

4. Kombinationen med björk och gran är högproduktiv (men skötselsvår). För en självverksam skogsägare är det en metod att öka virkesproduktionen på samma yta förutsatt att det är skaplig mark.

Det skulle vara intressant att höra från fler som har sin skog i "björkbältet" om hur ni upplever den självföryngrade björkens produktion. Jag tror att den är underskattad.

En sak som vi funderade öven när vi var och tittade nu är vilka björkar som verkligen är vårtbjörk och vilka som är glasbjörk. Björkar som såg ut som vårtbjörkar på bilderna från 1992 ser mer ut som glasbjörkar idag. Finns det hybrider mellan vårt- och glasbjörk eller är det inte alla vårtbjörkar som får så skrovlig bark´?



   TS
Malwa skogsmaskiner för gallring
Avatar Fallback

Re: Hög produktion av björk - några exempel

isteskog  
#651881 Intressant reportage! 👍

Användarvisningsbild

Re: Hög produktion av björk - några exempel

Bibliofilus  
#651898 Klart beundransvärt för de som vågar göra detta, men är nog riskabelt. Att riskera att tappa brukanderätten på marken om man gör ett för bra jobb?

Användarvisningsbild

Re: Hög produktion av björk - några exempel

Älgfoderodlare  
#651912 Helt klart en väl beskriven o intressant tråd ! Har ju själv planer på att etablera fler Björkskärmar med Granunderväxt för att försöka öka tillväxten totalt / areal. Inga stora arealer men flera mindre områden som ser lämpliga ut där Björken redan har blivit dominerande.

Användarvisningsbild

Re: Hög produktion av björk - några exempel

Uvskogen  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#651921 Ska nog ut och fota min björk bestånd också för framtida inlägg! Dessutom fundera på om granen ska röjas bort hos mig med.

Användarvisningsbild

Re: Hög produktion av björk - några exempel

Älgfoderodlare  
#651925
Uvskogen skrev:Ska nog ut och fota min björk bestånd också för framtida inlägg! Dessutom fundera på om granen ska röjas bort hos mig med.


Ang. Granen: - Menar du att du ska röja bort den eller låta den stå kvar ? För som jag förstår redovisningen, så är det helt Ok om man låter Granen komma som underväxt o bli en "Ny" skog i skogen av Björk. Vitsen blir att man avvecklar Björkskärmen i tid o får sen en ny fin Granskog under den. Stamkvistar man dessutom Björken, så underhåller man tillväxten på Granen under tiden. Ev. så kan Björkstammarna hinna bli timmerkvalitet innan avveckling. Man kan ju dessutom ha ett högre stamantal av Gran under tillväxttiden, vilket gör att det kan bli en del fint gallringsvirke i samband med avvecklingen av Björkskärmen. Så skulle jag i alla fall gjort med en Björkskärm med självföryngrad Gran. Låga anläggningskostnader o hög produktion ! Men vi gör ju som vi vill ! För mig är varje träd en tillgång !

Användarvisningsbild

Re: Hög produktion av björk - några exempel

Torbjörn Johnsen  
#651938
Bibliofilus skrev:Klart beundransvärt för de som vågar göra detta, men är nog riskabelt. Att riskera att tappa brukanderätten på marken om man gör ett för bra jobb?


Det är nog inte så stor risk att man missar brukanderätten för 45-årig björkskog på f d åkermark. Eller för en björkskärm med granunderväxt. Men låter man den senare stå 50 år till kan det bli höga naturvärden med mycket död ved.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Hög produktion av björk - några exempel

Älgfoderodlare  
#651951
Torbjörn Johnsen skrev:
Bibliofilus skrev:Klart beundransvärt för de som vågar göra detta, men är nog riskabelt. Att riskera att tappa brukanderätten på marken om man gör ett för bra jobb?


Det är nog inte så stor risk att man missar brukanderätten för 45-årig björkskog på f d åkermark. Eller för en björkskärm med granunderväxt. Men låter man den senare stå 50 år till kan det bli höga naturvärden med mycket död ved.


Ju större anledning då att avveckla skärmen i tid. Då mina nuvarande "skärmar " ligger mer än 25 år i tid i förhåll, så ges man gott om tid att skapa ökade värden hos de båda bestånden.

Användarvisningsbild

Re: Hög produktion av björk - några exempel

HannuRöj  
#651976
Älgfoderodlare skrev:Helt klart en väl beskriven o intressant tråd ! Har ju själv planer på att etablera fler Björkskärmar med Granunderväxt för att försöka öka tillväxten totalt / areal. Inga stora arealer men flera mindre områden som ser lämpliga ut där Björken redan har blivit dominerande.


Absolut bra metod, man vinner tid jämfört mot slutavverkning plus plantering. 👍

Den här åkern odlads sist i början av 70 - talet, sen vedhuggning lite här och där i 90 -talet, men hela tiden har beståndet varit alldeles för tätt.
Vi köpte fastigheten 2003, röjde och gallrade försiktigt i 2008. Nu andra gallring i vintern.
Rensade diken och lägg jorden på planteringshögorna och planterade gran. Björkarna går att fälla mot väg, tallbestånd och stickvägen mitt i beståndet.

Jag brukar gallra självyngrad granpaltorna väldig tidigt, de får vara tätt men inte en grön matta. Minst halvmeter mellan småplantorna.
Håller man underväxt granerna bort, är alla nyplantorna bra med kvalite.

Användarvisningsbild

Re: Hög produktion av björk - några exempel

HannuRöj  
#651981 Björkbestånd video.

Avatar Fallback

Re: Hög produktion av björk - några exempel

alias  
#651987 Jag drar slutsatsen att aktiv björkodling är klart intressantare i det s.k. "Mellansvenska björkbältet", jämfört med t.ex. det södra delarna av landet.

Varför:

-Mindre skillnad i volymtillväxt jämfört med granproduktion på samma mark.

-Bättre genetik/kvalitet vilket borde ge relativt sett möjlighet till en högre andel sågråvara.

-Viss industri som sågar eller svarvar björk redan i dagsläget.

-Lågt massavedspris, vilket ger en större intäktsskillnad för såg- eller svarvbara sortiment gentemot massavedssortimentet vid samma såg- eller svarvtimmerpris uttryckt i kr/m3fub.

Bara mina fem ören...

MVH
Alias

Användarvisningsbild

Re: Hög produktion av björk - några exempel

Älgfoderodlare  
#651989
HannuRöj skrev:Björkbestånd video.


Riktigt fint med den skärmen ! Stamtätheten med Björk har jag nog lika men betydligt mer underväxt av Gran i mina redan etablerade skärmar. I de nya ser det snarlika ut . Där ska ju även en hel del Björk kvistas för bättre tillväxt ! Hoppas på det bästa för dig !

Avatar Fallback

Re: Hög produktion av björk - några exempel

Storgransodlaren  
#652366 Nu är vi ju verksamma i olika delar av landet med olika ekonomiska förutsättningar de klimatmässiga oräknade.
Så betalar tex Södra 325 för barrmassa, 345 för björkmassa och 345 för aspmassa.
Norras listpriser är 320, 260 samt bara 182 för aspmassa.
Jag har skog inom Södra och satsar där på att med kortast möjliga omloppstid producera björkmassa. Släpper timmersortimentet.
Räknar dessutom med att björkmassan kommer att stiga kraftigt i pris framöver.

Avatar Fallback

Re: Hög produktion av björk - några exempel

Sörlänningen  
#652394 Skogen ser så otroligt trevlig ut också! Jag, liksom de flesta skogsbönder, har nästan ingen ren lövskog. I tallskog har man ju ändå något fältskikt, men granen är ju fenomenal på att slå ut allt annat att man känner sig lite omoralisk ibland när man planterar gran över stora områden.

Användarvisningsbild

Re: Hög produktion av björk - några exempel

Älgfoderodlare  
#652421
Storgransodlaren skrev:Nu är vi ju verksamma i olika delar av landet med olika ekonomiska förutsättningar de klimatmässiga oräknade.
Så betalar tex Södra 325 för barrmassa, 345 för björkmassa och 345 för aspmassa.
Norras listpriser är 320, 260 samt bara 182 för aspmassa.
Jag har skog inom Södra och satsar där på att med kortast möjliga omloppstid producera björkmassa. Släpper timmersortimentet.
Räknar dessutom med att björkmassan kommer att stiga kraftigt i pris framöver.


Planterar du Björkarna eller låter du den komma som självföryngring ?

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).