Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Hyggesfritt affärsmodell?

124 inlägg 45656 visningar 17 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Hyggesfritt affärsmodell?

Seb macahan  
#639313
Tåndemåla skrev:Oavsett hur vi ser på denna tråd måste vi hålla koll på två saker. Skogsskötsel metod och virkes kvalitet.
Oavsett vilka sågar vi säljer till sågar de det som just då ger mest. Själv har jag ett eget råspont index. När man får kvistfri råspont är det lågkonjunktur. När det är blått åh spår av randig vedborre är det högkonjunktur.
Vill trådskaparen få det virket han vill ha till sina byggen får han köpa det. Byggvaruhusen är inte intresserad av att köpa in den kvaliteten då det får en viss del av detta virket ändå till det lägre priset. Vill de har sådant virke och betala för det så får det sådant virke. Nu lönar det sig inte att sortera ut det så det faller ut med resten av kvaliteterna. Det finns ju Japan kvalitet som är en helt annan men svenska byggare vill inte ha det och betala för det.

Om vi sedan ser till företaget i fråga kommer de inte såga en ända pinne med deras skötselmetod på 70-90 år från och med nu. Plockhugget kan inte redogöra hur de ska få upp ny skog på tallmark men vill ha virke där ifrån. Hur funkar det?
Svaret är över hållen skog utan föryngring. Det behövs inte tänka så många varv att just dessa gynnare kan leva i 50 år utan att stå för något annat än sina ord. Detta funkar.
Och för de andra trädslagen är det vi markägare som inte vill ha gran in på knuten som står för det virket.
Med det sagt
Skulle jag ha 15-20 ha 130-150 årig gran/tall skog. 70/30 Typ G26-G30 så är det ju bara bra. Då riskerar man inget under lång tid. Ingen risk eller låg risk.


Nja, med all respekt för din kunskap Tånde, men tyvärr är det inte vad vi byggare vill se på hyllorna i brädgården som styr. Det är vad privatpersonerna vill betala som styr utbudet. Vilket vi gång på gång får bekräftat av diverse olika handlare och kedjor. När de flesta ska försöka mäta sig med lågprismarknaden så blir kvalitén därefter. Detta är ett förhållandevis nytt problem enl. mig. För 10år sedan såg det inte riktigt ut som det gör nu (ni kan lika gärna läsa: innan Byggmax, K-rauta, Bauhaus etc).
Byggarna är mer än villiga att "betala" för bättre kvalitet men var finns den att finna? Bättre kvalitet för vår del är lika med mindre diskussion med kund, mindre reklamationer, mindre handpåläggning. Lätt ekvation.
Det blir alltid lätt o generalisera frågor. Skanska Peab Ncc med flera bryr sig inte om kvalitet på samma vis, för det första bygger man fortfarande mycket i betong, för det andra bygger man väldigt lite åt privatperson (inte lika kritisk slutkund). Så byggvaruhandeln har 3 kunder storbyggare, småskruttar som en annan och privatperson.
Tyvärr hamnar våra önskningar lägst i listan.
För några år sedan lanserade en stor kedja en "bättre" trall (om vi nu ska drista oss med o kalla den bra). Byggare köpte endast denna trall och "svenssons" köpte den billiga. På lite sikt så blev den "bra" trallen sämre och dyrare och den dåliga billiga blev ännu sämre.
Jag hade lätt kunnat sälja in tex panel och finsågat för 30-60% mer i kostnad med en bättre kvalitet.
Har tom kunder som själva köper in "premium" panel från små Norrlandssågar för upp till 3-4ggr priset (samma dimension samma trädslag).
Det är lätt o säga att det är som det är för att det är det, men med den inställningen blir det ingen ändring på något, eller?
Likadant med de "nya aktörernas" affärsmodell.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Hyggesfritt affärsmodell?

Tåndemåla  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#639324 Du bekräftar ju bara det jag säger. Byggvaruhusen får det virket som de vill ha och betalar för. Sågverken får in och sågar även bra kvalitet och det vill inte byggvaruhusen betala för. Skogen finns och japaner får det virket de vill ha. Även med dagens sågar och skogsbruk.
Men utveckla gärna hur det skulle bli bättre med det skogsbruket du fått presenterat. Och hänför det med vanlig bonnahuggning och bysåg.

Användarvisningsbild

Re: Hyggesfritt affärsmodell?

Lars Lundqvist SLU  
#639350
Seb macahan skrev:tyvärr är det inte vad vi byggare vill se på hyllorna i brädgården som styr. Det är vad privatpersonerna vill betala som styr utbudet. Vilket vi gång på gång får bekräftat av diverse olika handlare och kedjor. När de flesta ska försöka mäta sig med lågprismarknaden så blir kvalitén därefter.

Det finns två stora frågor som jag ser det om den affärsmodell du fått presenterad:

1) Vad menar den/de du pratat med när de säger "hyggesfritt"? Räknas all gallring som hyggesfri eller bara en del? Eller omvänt, vilken gallring räknas inte som hyggesfri och varför?

2) Skogen ser ut som den gör, så hur menar de att det avverkade virkets kvalitet skulle påverkas av hur man avverkar?

De resonemang jag har hört handlar nästan uteslutande om att man tänker sig att virkets kvalitet ska bli bättre på sikt, dvs om flera decennier, inte idag. Dessutom, om man (som Ulf) hävdar att det mesta virket från slutavverkningar idag kommer från skogar som inte vuxit upp från planteringar på hyggen utan som naturlig föryngring under en äldre gammal skog, hur kan det då komma sig att virkeskvalitén är dålig idag? Den helt överväldigande volymen sågtimmer kommer ju idag från slutavverkning av skog som är 100 år eller äldre.

Resonemangen och argumenten hänger inte ihop rent logiskt.

Användarvisningsbild

Re: Hyggesfritt affärsmodell?

Seb macahan  
#639586
Lars Lundqvist SLU skrev:
Seb macahan skrev:tyvärr är det inte vad vi byggare vill se på hyllorna i brädgården som styr. Det är vad privatpersonerna vill betala som styr utbudet. Vilket vi gång på gång får bekräftat av diverse olika handlare och kedjor. När de flesta ska försöka mäta sig med lågprismarknaden så blir kvalitén därefter.

Det finns två stora frågor som jag ser det om den affärsmodell du fått presenterad:

1) Vad menar den/de du pratat med när de säger "hyggesfritt"? Räknas all gallring som hyggesfri eller bara en del? Eller omvänt, vilken gallring räknas inte som hyggesfri och varför?

2) Skogen ser ut som den gör, så hur menar de att det avverkade virkets kvalitet skulle påverkas av hur man avverkar?

De resonemang jag har hört handlar nästan uteslutande om att man tänker sig att virkets kvalitet ska bli bättre på sikt, dvs om flera decennier, inte idag. Dessutom, om man (som Ulf) hävdar att det mesta virket från slutavverkningar idag kommer från skogar som inte vuxit upp från planteringar på hyggen utan som naturlig föryngring under en äldre gammal skog, hur kan det då komma sig att virkeskvalitén är dålig idag? Den helt överväldigande volymen sågtimmer kommer ju idag från slutavverkning av skog som är 100 år eller äldre.

Resonemangen och argumenten hänger inte ihop rent logiskt.


1. Just hyggesfritt är inte ett "ord" som företaget använde. Man pratade om uttag. Max 25% av det totala virkesförrådet i vald avdelning på 10år. Kalla det vad man vill.
2. Som jag tolkade det är att kvaliteten ska inte "gå till spillo". Dvs det virke som efterfrågas (för stunden) ska huggas och säljas till de som verkligen behöver det. Tex inte skicka undertryckt klen gran till massaved bara för att det slinker med i avverkningen. På sikt ska väl skogen forma sig själv och lämpliga trädslag kommer o "välja" sin växtplats själva. Detta ska ge en varierad skog med mer motståndskraft mot tex röta, barkborrar, storm. Kvalitetsvinsten ska komma med lägre rötandel, mindre skador. Givetvis mindre volym av ett enstaka trädslag men detta ska kompenseras av den stora variationen och att inte alltid volym är det med lönsamma.
Vi använder idag en hel del trävaror med stor efterfrågan men det är nästan uteslutande import.

Jag vill poängtera att jag har inte alla svaren, är långt ifrån kunnig, har väldigt lite fakta och data. Men, jag gillar o vända och vrida på resonemang och "köper" inte alltid den av majoriteten valda sanningen. Det betyder inte heller att jag alltid gör eller resonerar tvärtom. Syftet med tråden är just o vrida på resonemang och diskutera valda eller belagd sanning.
Varför skulle vi inte kunnat vara bättre på att vara självförsörjande på annat virke än bulk (massa, sågtimmer).
Hur man paketerar idén och vad man kallar sin metod och om tillvägagångssätt är det rätta är väl egentligen inte det väsentliga?
Lite mer varierad skog och lite förändringar på syn på vad som är värdefullt virke?

   TS
Användarvisningsbild

Re: Hyggesfritt affärsmodell?

Fredrik Reuter  
#639615 Denna tråd är nu rensad från ovidkommande inlägg och åter "på banan".

Fortsatta diskussioner måste hålla sig till ämnet, är du osäker så läs Sebs första inlägg i denna tråd, görs inte detta så blir det varningar och fortsätter det så stängs man av.

Avatar Fallback

Re: Hyggesfritt affärsmodell?

jannee  
#639624 Hyggesfritt är väl egentligen upp till var och en. Avgörande till stor del beror väl på marken och dess förmåga till självföryngring.
Hugger JAG luckor eller blädar kommer jag inte inom överskådlig framtid att få någon föryngring att räkna med, detta är på minst 80 % av fastigheten.
Däremot har jag några ställen där det sprutar upp plantor (ämnen till ny skog).
Håller man SJÄLV på med hyggesfritt och inte räknar på tidsåtgången kan det kanske finnas en viss lönsamhet men någon god affärsverksamhet om man ska räkna ALL tidsåtgång och merarbete kan det ändå inte vara.
För vissa kan det vara trevligt att äga, gå och se en flerskiktad blandskog medan andra räknar effektivitet och ekonomi.
I slutänden måste det ändå var upp till var och en, risken finns dock att skogen till slut blir biotopskyddad och då faller hela resonemanget eller som det går för Öjesten på Värnanäs.
Det beror också på vilket eller vilka trädslag jag vill premiera. Bok drivs bäst fram med hyggesfri metod.
En jämn och fin monokultur kan vara vacker och ekonomiskt försvarbart men å andra sidan finns det numera fler och större risker med detta än på den s.k. gamla goda tiden (barkborrem, förändrat klimat med stora oväder titt som tätt).

Avatar Fallback

Re: Hyggesfritt affärsmodell?

morco  
#639634 Om man pratar om ett uttag på 25% på vald avdelning på under en tioårsperiod är det ju en nivå som motsvarar ett skapligt gallringsuttag? Är det då inte en helt vanlig höggallring?

Användarvisningsbild

Re: Hyggesfritt affärsmodell?

Lars Lundqvist SLU  
#639635 Finns det nåt i avtalet som säger att det måste vara en höggallring?

Användarvisningsbild

Re: Hyggesfritt affärsmodell?

Tåndemåla  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#639637 Detta finns på deras hemsida. Vet inte om de uppdaterat avtalet sedan jag skaffade länken.

https://uploads.strikinglycdn.com/files ... 202019.pdf

Användarvisningsbild

Re: Hyggesfritt affärsmodell?

Lars Lundqvist SLU  
#639642 Ett märkligt avtal, utan möjlighet för skogsägaren att bryta om Plockhugget inte fullgör sina åtaganden.

Det står alltså inget om att man måste höggallra utan bara att "luckor" inte får vara större än 0,25 ha per ha och att gallringsstyrkan inte får vara större än 25% av grundytan vart 10:e år. Det innebär rent praktiskt att all gallring skulle kunna räknas in i avtalet så länge man håller nere gallringsstyrkan.
Sen framgår det inte riktigt hur man ska beräkna det som kallas "avverkningsintensitet", dvs om det gäller hela arealen eller enskilda små bestånd, men som jag tolkar det så gäller det hela den areal som man skriver in i kontraktet. På det viset kan man alltså fortsätta gallra som vanligt med 30-40% uttag i enskilda bestånd förutsatt att det finns andra bestånd som inte gallras under 10-årsperioden, och planerade slutavverkningar ligger inom de 50% som man inte skriver in i avtalet.

Och man förbinder sig tydligen bara att leverera virke, och inte att anlita Plockhugget AB för stämpling, avverkning eller nåt annat?

Avatar Fallback

Re: Hyggesfritt affärsmodell?

morco  
#639660 Lars, det var slarvigt av mig att skriva höggallring, det jag menade var att ett uttag på 25% över 10 år är ett skapligt gallringsuttag generellt. När man hör plockhuggning, hyggesfritt osv går i alla fall mina tankar till att man vill undvika trakthyggesbruk och då är det ju de fullvuxna härskande träden som tas ut.

Kul att Seb är öppen för annat men skulle jag plocka ut 25% på någon av mina avdelningar skulle det aldrig vara aktuellt att plocka av det grövre skiktet utan bara plocka bort skadat, fult och trädslag på fel ståndort (alltid gran i mitt fall) och då är det en vanlig gallring.

Användarvisningsbild

Re: Hyggesfritt affärsmodell?

Seb macahan  
#639698 Öppen för andra tankar ja. Jag har inget avtal och har inte heller direkt någon ambition om att skaffa. Men ser nog på det hela med intresse mer än förkastligt och omöjligt.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Hyggesfritt affärsmodell?

Lars Lundqvist SLU  
#639806
morco skrev:När man hör plockhuggning, hyggesfritt osv går i alla fall mina tankar till att man vill undvika trakthyggesbruk och då är det ju de fullvuxna härskande träden som tas ut.

Ja, och jag förstår precis hur dom tänker. Felet är att dom dels inte förstår vilka tidsaspekter det handlar om och sen har en ganska romantisk och ganska naiv syn på hur skogsekosystem fungerar.

I en video på deras webb, som beskriver detas idéer, säger dom bland annat:

"Träden hjälper varandra att ta för sig av ljus och näring genom olika samarbeten."

"När träden själva får avgöra var dom vill växa tillåts dom mest lämpade individerna dominerani tillväxtdynamiken."

Videon är full av den här typen av konstiga påståenden.

Användarvisningsbild

Re: Hyggesfritt affärsmodell?

Mellberg  
#639830 Men vem betalar denna affärsmodell =)) =)) =))

Användarvisningsbild

Re: Hyggesfritt affärsmodell?

Seb macahan  
#639839 Spännande avtal.... Har inte sett avtalet innan.
Jag kan nämna anledningen att tråden är skapad.
En bekant har nyligen köpt en fastighet, vi har diskuterat mycket ang. skog och jag har varit ganska konsekvent i min pessimism om den "alternativa" metoden eller rättare sagt avsaknad av metod kanske är mer korrekt uttryckt.
Jag blev förfrågad om jag ville vara med som åskådare på en konsultation vilket jag gärna var.
En del tankar köper jag en del inte. Det som var intressant var att just nu i dagsläget hade de bara köpare på ek. Det är inte supersvårt att hitta köpare på sågbar ek, men visst någonstans ska ju allt börja. Men frågan är lite hur stort är bolaget, hur finansierar man sig, och hur ska man överleva?
Det är nog lätt att "fånga" upp nyblivna skogsägare med lite ideologisk uppfattning, likaså de som endast förvärvat för egen rekreation. För egen del så är det tyvärr inte så gynnsamt :smile:
Men jag är inte heller den som måste förvandla varje kvadratmeter till en gran åker, och för tillfället så känns det lite motigt med gran. När man tror att man ska ut och röja och lägga fokus på etablering så får man gång efter annan lägga fokus på storm, torka och skadeinsekter. Det är ju ingen aha upplevelse, vi har blivit varnade i många år.
Alternativen, nja inte helt enkelt o röna ut. Att se på skog med lite andra ögon än vad massa industrin önskar är nog klokt. Det behöver inte betyda att man är en "miljömupp" eller något annat valt ord för vad vi alla vet vilka vi menar.
Jag kanske är naiv, men någon annan alternativ väg för o prova (experimentera) är lite intressant.
Provade o lägga frågan till en inspektor häromdagen. Har en plantering som gått dåligt. Det som överlevt ser tråkigt ut och började fundera lite på vad som ska göras med luckorna. Gissa svaret, plantera gran.
Så i ett granbestånd som höggs lite för tidigt (58år G32) pga det såg "visset" ut, dåligt med grönkrona, och avtagande diameter tillväxt, ofta angripet av borrar och med hög rötandel planterades återigen gran (på flera "lärdas" inrådan). Som nämnts blev utfallet dåligt, och lösningen åter igen gran.
Det känns fel men är kanske rätt.
Jag vet att planteringar kan se lite tråkiga ut 1:a, 2:a och ibland 3:e året. Riktigt "kul" brukar det inte bli förrän 4-5år och sedan exploderar det.
Men detta är något annat än vad jag sett här hemma.
Nu har jag i alla fall fläckmarkberett i luckorna (där jag kommer åt) och beställt gran. I resterande luckor får det växa vad det vill (utan avtal :wink: ).
Nu hade det ju varit frid och fröjd om man kunnat trösta sig med att vi haft 2 torra somrar vilket inte gynnar ny planteringar av gran och därav lite grus i maskineriet, men det är ju en ständig jakt på "brandsläckning" borrar, snytbagge, vilt, vind i nästan alla bestånd. Och då börjar i alla fall jag fundera på om man kan göra något åt det. Lite med tankarna i en dokumentär jag såg: https://www.svtplay.se/video/25356591/varan-lilla-bondgard
Oavsett vad man tycker om mitt resonemang kan jag ändå rekommendera denna film på 1h 28min. Handlar inte alls om skog, eller kanske är det så att den gör det......

   TS
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).