Nu jämför man med 2018 som var ett rekordår för skogsskydd i och med att Skogsstyrelsen då tillfördes stora medel för s k biotopskyddsområden. Sett över tid så var det framför allt tecknade naturvårdsavtal som minskade 2019. Där beslutades endast om 290 hektar nya naturvårdsavtal under året att jämföra med 1000 hektar per år som är genomsnittet sedan 2010.
När det gäller den andra skyddsformen där Skogsstyrelsen kan fatta beslut om skydd med ersättning, s k biotopskydd, skedde en 40-procentig minskning 2019 jämfört med 2018 men här ligger man inte så långt från 10-årssnittet om 1200 hektar per år.
Totalt sett så har det från 1983 till 2019 tecknats naturvårdsavtal för 39 000 hektar skyddsvärd skog och det har beslutats om 31 900 hektar biotopskyddsområden sedan 1994.
Definitioner
Biotopskydd är ett lagstadgat sätt att skydda små områden med stor betydelse för växt- och djurarter. Ersättningen till markägaren för ett biotopskyddsområde motsvarar 125 procent av områdets marknadsvärdeminskning till följd av beslutet.
Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt och tidsbegränsat avtal. Ersättningen varierar beroende på hur lång tid som avtalet gäller. Tiden kan variera mellan ett till femtio år. För ett 50-årigt avtal får markägaren 60 procent av områdets rotnetto i ersättning.
Det är dessa två skyddsformer som Skogsstyrelsen kan fatta beslut om.
Vad säger ni som är skogsägare: Är det bättre att tillföra pengar till Skogsstyrelsens "skyddsystem" så att skogsägare som har skyddsvärd skog kan ersättas? Eller ska naturhänsynen hellre ske på frivillig väg utan varken myndighetsbeslut eller stödpengar?
Läs hela pressmeddelandet från Skogsstyrelsen här.