Framtiden - Himmel eller helvete för svenska sågverk?
Vinstmaskinen Södra i otakt med timmerskogen
Danske bank konstaterar att "Sågverken är skogens motor":
Sågverken är avgörande för skogsägarnas intäkter och värdet på skogen. Det är sågverken som betalar bäst och är nyckeln för att driva virke till massaindustrin och vidare till annan förädling. Ska Sverige utveckla nya gröna industrier – biodiesel, kemikalier och material – bygger det på att det finns storskaliga virkesflöden med sågverken i grunden.
Banken spekulerar i orsakerna bakom den dåliga lönsamheten men det finns inga tydliga svar. Dock några olika teorier:
En hypotes är att det beror på att många integrerade pappers- och massaföretag använder sina sågverk mera som ett sätt att få tag på virke och inte för att vinstmaximera i sågverken.
Eller:
En annan anledning kan vara att bristande integration framåt i värdekedjan för många sågverksföretag. Istället överlåter man åt fristående hyvlerier, bygghandlare eller byggföretag att anpassa produkterna för exempelvis byggindustrin.
Flera av de mest lönsamma sågverksföretagen skulle kunna bekräfta de här teserna. T ex Derome och Karl Hedin som integrerat sin verksamhet framåt i kedjan med egen bygghandel och därmed en större del av den kaka som slutkunden betalar.
Jag roade mig för något år sedan att jämföra några sågverksbolag och hur många personer i bolagen som jobbade med råvaruinköp respektive färdigvaruförsäljning. Det var svårt att hitta helt jämförbara uppgifter men det var ganska tydligt att det avlönades fler personer för att köpa in stock än personer som sålde färdiga produkter. Det kanske borde vara tvärt om? Det finns ju ett talessätt sedan lång tid tillbaka att "Driva sågverk, det är att kriga om en bristråvara och sedan förädla den till en överskottsprodukt."
Frågan är vad som krävs för att öka lönsamheten för svenska sågverk? Vad tror du?
Är CLT och byggsystem som säljs direkt till byggindustrin utan mellanhänder frälsningen? Eller varför inte några "startup-förertag" som kan bygga en träproduktion som tar fasta på slutkundernas (ökande!) intresse för trä och som har fokus på värde och inte på volym? Eller är vi dömda att fortleva som bulkindustri som bara kan hoppas på att klimat- och miljötrender driver fram en efterlängtad underskottssituation?
Här kan du läsa hela Danske Banks senaste nyhetsbrev.