fre 31 jan 2020, 18:00#622156
Det här med gallringsuttag verkar vara ett känsligt kapitel!
Sedan Fredrik la upp tråden
Gallringskatastrofen i den Svenska skogen? så är det ovanligt många personer som hört av sig direkt till oss. Både via telefonsamtal men även via mail och PM. Jag har inte varit med om ett liknande engagemang under mina nu drygt fyra år här på Skogsforum och Fredrik bekräftar att det är ovanligt högt tryck i denna fråga.
Om inte annat så visar ju det facto att tråden om "Gallringskatastrofen" har fått mer än 26 000 visningar vilket är ovanligt mycket för en tråd om skogsskötsel. Den har även inspirerat till artiklar i ämnet i såväl ATL som tidningen Skogen. Vi har också fått frågan från flera arrangörer av skogsdagar om vi vill vara med och berätta mer om "Gallringskatastrofen".
Kommentarerna är i stort sett samstämmiga och de kommer från både skogsägare men även några entreprenörer. Det gallras för hårt i vissa fall och det finns ett tryck från virkesköpare att ta ut mer, dra vägarna där det är mest virke osv. Det är självklart inte så att alla, eller ens majoriteten av de som köper gallringsobjekt eller utför gallring uppträder på det sättet men det är helt klart att det förekommer mer än vad det borde. Det handlar inte om enstaka "olycksfall i arbetet" vilket alltid kan inträffa av olika skäl utan det här är bredare än så.
Men jag vill även understryka från Fredriks tidigare inlägg att faktaunderlaget som använts i de här gallringsgranskningarna
inte kommer från "hörsägen" utan att de baseras på officiella och vedertagna datakällor. Framför allt data från Riksskogstaxeringen. Kommentarerna från frustrerade markägare (och i något fall entreprenörer) får väl ses som en bekräftelse på att det ändå finns någon substans i den beskrivning som Fredrik gör i tråden om
Gallringskatastrofen.
Jag vill även understryka att det i första hand inte handlar om maskinkoncept eller maskinstorlek. Skickliga förare kan gallra väl med såväl stora som små maskiner. Det handlar till största delen om uttagsvolymerna men de kan ju då ha en viss koppling till vägbredd och vägavstånd t ex.
Vi kan bekräfta tesen om för höga gallringsuttag via flera olika sätt att granska den svenska skogen:
-
En avstannande volymutveckling i avverkningsmogna bestånd-
Virkesförrådet i slutavverkningsskogen ligger långt under målet i gallringsmallarna-Förrådsuppbyggnaden i medelålders & äldre skog är lägre än förrådsuppbyggnaden generellt
-
Gallringsuttaget i förstagallring har ökat mer än virkesförråden i gallringsskogen-Gallringsuttagen i senare gallringar har också ökat mer än förrådsuppbyggnaden generellt
-Våra modesta gallringsuttag i Gallringsdagarna 2018s jämförelseytor (35%) visade att det ändå var sista gallringen i de flesta av ytorna (för att hamna i gallringsmallens målfält vid slutavverkning)
Härtill har gallringsexperterna på SLU i Alnarp sett liknande tendenser när de analyserat gallringsuppföljningar från både SLUs egna provytor och från företags gallringsuppföljningar. Alla indicier pekar i samma riktning: Vi gallrar för hårt och för sent.
Vi kan alltid spekulera i orsakerna till det här men det kanske är bättre att istället titta på åtgärder för att förändra situationen. Det är ju givetvis upp till varje skogsägare att sköta sin skog efter eget huvud men det finns en tydlig ekonomisk nersida i att gallra för hårt och för sent och den ska man vara medveten om. Det man gör är att man byter en intäkt i framtiden där virket är värt mer och avverkningen kostar mindre mot en betydligt mindre påse pengar idag. Pengar från en avverkning där virket är värt mindre och kostar mer att avverka. Tar man ut för mycket så tappar man dessutom tillväxt vilket är helt förlorade kubikmetrar till exakt 0 kr i värde.
Vad kan man då åtgärda? Några förslag:
1. Ta inte ut för stort uttag. Helst inte mer än 35% i hela beståndet (inkl. stickvägar) i förstagallring. Allt däröver ger tillväxtförluster. I andragallring ännu lägre uttag.
Uttaget i stickvägarna måste ingå den totala uttagsberäkningen. Om t ex 25% av arealen avverkas i för stickvägar så kan man inte ta ut mer än 13% av beståndsvolymen mellan vägarna. Tar man 35% mellan vägarna så hamnar det totala uttaget över 50% per hektar gallringsskog = stora tillväxtförluster och hög skaderisk.
2. Se till att ha ett tydligt avtal med virkesköparen när du säljer ett gallringsuppdrag. Beståndsdata (grundyta/stamantal/volym) före gallring ska vara tydligt angivet liksom motsvarande uppgifter för uttagets storlek och målet efter gallring. Beståndsdata bör komma från färska fältmätningar av beståndet och inte från skogsbruksplanen. Även accepterad skadenivå ska finnas med. Kräv en bra och tydlig uppföljning inkl virkesdata från skördaren direkt efter utfört arbete. Avtal som refererar till att "gallringen ska göras i enlighet med skogsvårdslagen" är inte vatten värt i det här fallet.
3. Fråga efter en maskin med "HPR-gallring" om det gallras med stickvägsgående skördare. Det är ett utmärkt uppföljningssystem utvecklat av Skogforsk och det finns i en hel del gallringsskördare idag. Det ger möjlighet till uppföljning i realtid. Med HPR-gallring uppskattass den faktiska beståndsvolymen innan gallringsuttaget (baserat på stamantal, grundyta och virkesvolym som huggs i stickvägen). Faktiskt uttag mäts, såväl i stickvägar som mellan vägarna och eftersom beståndsvolymen är känd så beräknas även uttaget i procent. Det ger en utmärkt dokumentation över utfört arbete och det går att följa i realtid.
Med detta önskar jag er alla en trevlig fredag!
Senast redigerad av Torbjörn Johnsen lör 01 feb 2020, 00:25, redigerad totalt 2 gånger.