tor 23 jan 2020, 22:22#620773
Enligt en geolog jag lyssnade till en gång, har landskapet ändrat sig ganska mycket dom sensta 1500 år, och isär när det angår öppet vatten. Smådammar har vuxit igen, och blivit myr, och bäckar har vuxit igen och gjort att marken omkring har blivit fuktigare. Det är naturligt, och betning med djur som har trampat sönder bäckarna har gjort processen snabbare. Om jag ansvarade för en beteshage idag, skulle jag sökt att hitta spår efter genvuxna bäckar och uppmuntrat vatnet genom att öppna dom igen. Ska inte mycket till där terrängen lutar lite innan vattnet samlar sig och ränner där det är naturligt. Jag tänker absolut inte på dikning, som ju är fy fy nu idag
, men bara på att man kan hjälpa vattensjuk mark lite genom att "trampa" upp naturliga "vattenvägar" där dom nån gång fantes.
Senn är det som "Vonoben" säger inte möjligt att ta tillbaka det kulturlandskapet som fanns då det fanns betesdjur utan just betesdjur. Man kan gå med röjsåg eller köra med betesputs, men plant och djurliv blir inte det samma som när djuren skötte landskapet, så när man på vestkusten av Norge kämpar på för att öppna det gamla kulturlandskapet genom offerter och mänskligt jobb, så blir det en kamp som man förlorar om man inte ska bränna av stora summar genom alla år
Jack of all trades, master of none!