mån 06 jan 2020, 09:49#605027
Larssa skrev:Det krävs alltid tillstånd för upplag av virke och skogsbränsle. Vem som ska kontaktas beror på om upplaget placeras inom eller utanför vägområdet,
Allt inom 12m från vägen så ska ansökan in till Trafikverket. Ansökan kostar 2900kr med start 20200101.
Gå in på Trafikverket och läs själva.
Det är inom vägområdet Trafikverket ansvarar, vad som är vägområde beror på hur vägen ser ut. Det är 12 m UTANFÖR vägområdet som Länsstyrelsen ska kontaktas (inte Trafikverket). Vägområde verkar minst sagt oklart. En tolkning görs ju i länkade ATL i tidigare inlägg. Alla entreprenörer och tjänstemän på Trafikverket verkar inte göra samma tolkning.
Skogsola skrev:Tolkar det som att varje virkesköpande företag betalar en avgift för ett tillstånd som gäller alla vägar i länet under två år. Byråkratiskt men ingen ekonomiskt stor sak. Ska man hårklyva så gäller i så fall inte tillståndet för markägarens hemved.
För leveransvirke ska man söka själv. Det verkar som att bolagen också får betala för varje upplag och inte en gång för ett generellt tillstånd.
Robertberg skrev:Hur många här i tråden är det som har sökt tillstånd för virkesupplag utefter Trafikverket vägar de senaste fem åren?
Här märktes att åtminstone Södra började kampanja för att man skulle söka tillstånd förra året. Som tack för att många fler sökt tillstånd så får vi förstås en avgift då det blir för mycket byråkratiskt jobb helt plötsligt.
jannee skrev:För ett tiotal år sedan var en åkare jag då körde för med på ett möte med trafikverket (lokalt).
Redan då togs det upp detta med vinterväghållning (snöröjning och halkbekämpning) men även ordinarie underhåll.
Från vägverkets representant framhölls det då att spårbildning men även smärre ojämnheter (hål) ej påverkade trafiksäkerheten negativt, samma gällde minskad snöröjning och halkbekämpningen.
Representanten påstod att de hade underlag för hans påstående.
Det var tvärtom säkerhetsbefrämjande för bilister körde försiktigare när vägbanan eller väglaget var i "sämre" standard.
Mätningar som var gjorda både innan och efter asfaltering visade att genomsnittshastigheten ökade radikalt efter en utfört arbete vilket också innebar att olycksrisken (dödsolyckor) ökade.
Samma statistik visade också att vägar som varit effektivt halkbekämpade hade högre olycksstatistik men även högre snitthastigheter, jämfört med vägar med minskad snöröjning och halkbekämpning.
M.a.o. nu borde även de intelligensbefriade förstå hur vägverket resonerar.
Nu har väl ditt inlägg inte så mycket med tråden att göra egentligen, men det är helt naturligt att du har rätt. Detta handlar dock om bilar i första hand. För arbetsfordon handlar det mer om att det blir problem att utföra arbetet. Är det halt är det inte säkert att man kommer upp på vägen, upp för en backe eller kanske man glider av vägen när man får möte (gäller både lastbil och traktor). Det störande är att man kan lägga pengar på att asfaltera småvägar men inte lägga småpengar på att fylla igen potthål på grusvägen.
Borde inte en virkestrave också ge minskad risk för olyckor? Bedömer man som förare att den ligger farligt så minskar man farten nästa gång man åker förbi. Jag ser inte hur faran med en virkestrave kan vara ens jämförbar med fordonen som färdas på vägen. Ta en fullastad lastbil, den möter man och då gäller det att kunna bromsa där det inte går att mötas. Varför ska man kunna köra av i full fart på alla småvägar där ingen kör i full fart. Folk måste inse att det inte går att göra motorvägar av alla mil väg i landet.
Har exempel på en liten allmän väg där asfalteringen har gjort att vägen har blivit smalare så man inte kan mötas på långa sträckor. Vägen har blivit högre så det är svårt att komma upp med traktor där man inte gjorde små infarter vid asfalteringen (där det var hyggen behövdes ju inga infarter än
). Det går inte att använda skotare med band längre för då kan man inte ens korsa vägen. Skulle man göra skogsvägar/backstick så behövs alltså dubbelt så många i och med att man inte kan korsa vägen.
På detta kommer att bilar kör fortare (mer olyckor), utsläpp från den miljöfarliga beläggningen och förstås kostnaden med att asfaltera. Det fanns egentliga inga samhällsekonomiska, miljömässiga eller säkerhetsrelaterade vinster med att belägga denna vägen. Nu blir den dessutom fullt obrukbar för markägarna utmed vägen. Detta på en väg som vintertid har mycket lite trafik.