SKOGSFORUM ARTIKEL 

  Gallring

Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

311 inlägg 111322 visningar 52 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Lars Lundqvist SLU  
#603801
Torbjörn Johnsen skrev:[En viktig faktor är att mallarna avser beståndets grundyta före eller efter gallring. Vid första gallring tas en stor del av uttaget ut i stickvägarna och om man då dessutom gallrar mellan vägarna som man ska gallra i ”beståndet” så hamnar man i ett för högt uttag. Ju större stickvägsareal desto minde kan man gallra mellan vägarna.
(min fetstil)

Det här är en central punkt. Alla data och modeller vi har rör hela beståndet, inklusive stickvägar och andra öppningar. Om man först gör stickvägar som tar 20-25% av grundytan och sen gallrar 30-40% mellan stickvägarna så är man nere på halva grundytan jämfört med före gallring om man tittar på hela beståndet, vilket är väldigt hårt.

Det man också måste komma ihåg är att gallring påverkar diametertillväxten hos stammarna, men mest nertill. Stammarna blir mer koniska, får större avsmalning, sämre form. Men träden blir inte högre. Tvärtom kan riktigt hårda gallringar göra att man får något sänkt höjdtillväxt. Ju hårdare man gallrar, desto längre tid tar det för beståndet att komma igång och få full volymtillväxt. Så en av konsekvenserna är att man bör förlänga omloppstiden om man gallrar hårt.

Malwa
Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

halvproffs  
#603802
Torbjörn Johnsen skrev:
Hugin skrev:Varför inte vidareutveckla gallringsmallarna, så de blir "rätt", med hänsyn till bonitet, grundyta m. fl flera ingående värden för det unika beståndet? Om en gallring blir för hård, trots att man följt det som mallen anger, så måste väl något vara fel i de mallar som används ... eller?


Jag tror inte att det är så stort fel på gallringsmallarna egentligen. I de fall man gör för stora gallringsuttag så hamnar man då säkert för lågt i mallen. En viktig faktor är att mallarna avser beståndets grundyta före eller efter gallring. Vid första gallring tas en stor del av uttaget ut i stickvägarna och om man då dessutom gallrar mellan vägarna som man ska gallra i ”beståndet” så hamnar man i ett för högt uttag. Ju större stickvägsareal desto minde kan man gallra mellan vägarna.


Jo, så är det. Jag har ju för 1-a gallring manuellgallrat och kört fram det mesta med jordbrukstraktor. Från början med drögar(kälkar på 70talet) efter och använt så lite mark som möjligt för körvägar.
Senare blev det med huggarvagn med vagnsstyrning efter traktorn och jag är väldigt nöjd med dom bestånden. Den oinvigde får verkligen leta efter körvägarna som knappt syns.
Jag ligger klart över mallarna i gy och vill ha det så.

Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

röjar kalle  
#603803
halvproffs skrev:
Torbjörn Johnsen skrev:
Hugin skrev:Varför inte vidareutveckla gallringsmallarna, så de blir "rätt", med hänsyn till bonitet, grundyta m. fl flera ingående värden för det unika beståndet? Om en gallring blir för hård, trots att man följt det som mallen anger, så måste väl något vara fel i de mallar som används ... eller?


Jag tror inte att det är så stort fel på gallringsmallarna egentligen. I de fall man gör för stora gallringsuttag så hamnar man då säkert för lågt i mallen. En viktig faktor är att mallarna avser beståndets grundyta före eller efter gallring. Vid första gallring tas en stor del av uttaget ut i stickvägarna och om man då dessutom gallrar mellan vägarna som man ska gallra i ”beståndet” så hamnar man i ett för högt uttag. Ju större stickvägsareal desto minde kan man gallra mellan vägarna.


Jo, så är det. Jag har ju för 1-a gallring manuellgallrat och kört fram det mesta med jordbrukstraktor. Från början med drögar(kälkar på 70talet) efter och använt så lite mark som möjligt för körvägar.
Senare blev det med huggarvagn med vagnsstyrning efter traktorn och jag är väldigt nöjd med dom bestånden. Den oinvigde får verkligen leta efter körvägarna som knappt syns.
Jag ligger klart över mallarna i gy och vill ha det så.

Amatörer behöver mallar vi går på känsla. :-bd

Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

isteskog  
#603817 Här är det en amatör som går på känsla utan gallringsmallar ..... 😉

Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#603826 Det här är bland det intressantaste som Fredrik och Torbjörn tagit upp. Fast lite dramatiskt att säga katastrof. Räkneexemplet i tidningen Skogen bygger på att slutavverkningsnettot i den svagt gallrade respektive hårt gallrade skogen är lika. Bör inte den hårt gallrade skogen ge högre netto per m3 tack vare högre medeldiameter och kvalite?
Värdet av pengar nu istället för pengar om väldigt länge är inte att förakta. Ett typexempel är skogsägaren som stegvis gallrar ur sitt tallbestånd till en timmerställning som blir en fröträdställning som han slutligen avvecklar. Slutavverkningsvolymen blir "katastrofalt" låg men under tiden har han haft det både trevligt och lönsamt.

Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

isteskog  
#603832
Skogsola skrev:Det här är bland det intressantaste som Fredrik och Torbjörn tagit upp. Fast lite dramatiskt att säga katastrof. Räkneexemplet i tidningen Skogen bygger på att slutavverkningsnettot i den svagt gallrade respektive hårt gallrade skogen är lika. Bör inte den hårt gallrade skogen ge högre netto per m3 tack vare högre medeldiameter och kvalite?
Värdet av pengar nu istället för pengar om väldigt länge är inte att förakta. Ett typexempel är skogsägaren som stegvis gallrar ur sitt tallbestånd till en timmerställning som blir en fröträdställning som han slutligen avvecklar. Slutavverkningsvolymen blir "katastrofalt" låg men under tiden har han haft det både trevligt och lönsamt.

Och så får han en fin föryngring på "köpet" :smile:

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Fredrik Reuter  
#603836
Skogsola skrev:Det här är bland det intressantaste som Fredrik och Torbjörn tagit upp. Fast lite dramatiskt att säga katastrof. Räkneexemplet i tidningen Skogen bygger på att slutavverkningsnettot i den svagt gallrade respektive hårt gallrade skogen är lika. Bör inte den hårt gallrade skogen ge högre netto per m3 tack vare högre medeldiameter och kvalite?
Värdet av pengar nu istället för pengar om väldigt länge är inte att förakta. Ett typexempel är skogsägaren som stegvis gallrar ur sitt tallbestånd till en timmerställning som blir en fröträdställning som han slutligen avvecklar. Slutavverkningsvolymen blir "katastrofalt" låg men under tiden har han haft det både trevligt och lönsamt.


Tack!

Tidningen Skogens exempel baseras på den uträkning som vi gjorde i första inlägget i denna tråd. Exemplet då, som var för Götaland gav 20% lägre intäkt vid dagens uttag i gallringarna mot det antagande om gallringsuttagen legat som de låg på i början av 90-talet.

Jag är med på tallbeståndet som är intressant om man är en aktiv skogsägare, problemet är bara att inte ens en tredjedel är tallskog i Götaland och inte ens hälften i Svealand. Det blir relevant i Norrland dock. Och exemplet ovan gällde Götaland.

Man ska nog inte underskatta de lagkrav och de statliga uppföljningar som gjordes i gallringsskogen fram till ~1995. Dels så litade skogsägarna på att gallringen utfördes enligt kraven och dels så hade virkesköparna ögonen på sig då just deras gallringsbestånd kunde bli taxerat i efterhand.

Med nya skogsvårdslagen 1993 så togs tumskruvarna bort på virkesköparna och kanske fanns en tro från skogsägarna (generellt då) att ingen större förändring skulle ske i gallringsskogen. Detta i kombination med att det togs fram gallringsmallar och instruktioner där varannan räknade med stickvägsuttag och varannan utan stickvägsuttag.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Älgfoderodlare  
#603837 ...
Senast redigerad av Älgfoderodlare lör 17 dec 2022, 01:18, redigerad totalt 1 gång.

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Lars Lundqvist SLU  
#603842 Rikstaxens volymberäkningar bygger inte på mallar utan på ytor där alla träd klavas och höjd och ålder mäts på provträd. Med det som grund kan man beräkna volym med ganska stor noggrannhet på ytnivå.

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Fredrik Reuter  
#603848
Älgfoderodlare skrev:Summering blir väl då också att det svenska skogsbruket skulle kunna ha haft så mycket högre stående volym idag än vad det egentligen är, då det bör vara en relativt stor andel gallringsskogar med tanke på 60 o 70-talets enorma avverkningar. Där den återplanterade skogen inte har uppnått slut avverkningsålder än. Skulle det kunna innebära att om nu Riksskogstax. räknar den stående volymen mer efter mallarna och dessa inte stämmer. Finns det risk att det då också sker en högre avverkningstakt idag i förhållande till tillväxten än vad som borde få ske ?


Ang avverkningstakten så finns det en risk för att vi redan idag avverkar över tillväxten. Se bilderna i första inlägget i denna tråd som visar på detta. EU:s karta visar att 100% avverkas i hela Götaland och även i Gävleborg med omnejd. Södras staplar med kaffefläckar på visar också att de avverkar upp till tillväxten.

Enligt SKA15 så finns det en liten buffert i norra Sverige men den består mest av lövskog, referens: Grovskogen sinar i Sverige

Vi kan också titta på vår granne i öst, Finland. Finland har 14% lägre virkesförråd per hektar jämfört med Sverige men betänk då att Finlands skogar bara finns norr om Uppsala. Vi har lägre virkesförråd än Finland på jämförbara breddgrader trots att Finland med hög sannolikhet har högre intensitet i sina gallringar (och definitivt röjningar).

Vill man spetsa till det så kan det vara lite som att vi ställer timmerställning i förstagallringen, i gran.

Som referens till stavves inlägg här i tråden så handlar inte denna artikel om att vi ska sluta gallra, snarare att vi ska gallra sundare och kanske på mer areal än idag.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Fredrik Reuter  
#603855 För skylla på att det snart är nytt år, jag refererade till fel tråd ovan i svaret till Skogsola, räkneexemplet ska refereras till tråden Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverkning?

   TS
Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Avslutat-02  
#603856 Aj aj Fredrik bara lukta på korken fram till 23.59 slaget...... :lol: :mrgreen:

Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Cat554  
#603995
Skogsola skrev:Det här är bland det intressantaste som Fredrik och Torbjörn tagit upp. Fast lite dramatiskt att säga katastrof. Räkneexemplet i tidningen Skogen bygger på att slutavverkningsnettot i den svagt gallrade respektive hårt gallrade skogen är lika. Bör inte den hårt gallrade skogen ge högre netto per m3 tack vare högre medeldiameter och kvalite?.


Min datter gjorde bacheloroppgave av dette, og gikk gjennom det meste av gran som ble avvirket i distriktet i en vintersesong.
Man skal kunne øke stammevolum med opptil 44% (20% diameter) ved å ta ut halve grundytan i gallringen.
Resultatet ble en økad pris pr. kubikkmeter på ca 2% ved 44% økt stammevolum. Altså langt mindre enn feilmarginen man i praksis har grunnet kvalitetsforskjeller.
Eftersom man har skaderisk og nedsatt volumtilvekst ved hardt gallringsuttag er nå min gallring bara halften så intens.
OH

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Torbjörn Johnsen  
#603999 Intressant att det var så liten skillnad i pris.
Sen måste man ju ha med sig att den största anledningen till att stamvolymens medeltal ökar är att man hugger bort de klenare träden. Inte att de kvarvarande träden växer så extremt mycket bättre efter gallring.

Ungefär som om man har 10 laxar i en damm. 5 st väger 8 kg och 5 st väger 4 kg. Medelvikten är då 6 kg/lax. Om man plockar upp alla fyrakilos laxar så stiger ju medelvikten till 8 kg/lax. Men det finns ju inte fler kg eller antal stor lax för det. Lite så är det med gallringsskogen. De största träden växer ungefär lika grovt oavsett om det gallras eller ej men det är färre träd som drar ner medelvolymen i det gallrade.

(Anledningen att jag valde laxar i exemplet var inte att du skrev på norska Cat554 utan jag tänkte ta gäddor först men kom på att de större skulle ju äta upp de mindre och växa av bara det. Riktigt så funkar ju inte granarna :d )

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Mellberg  
#604003 I stort sett alla gallringsförsök saknar drivningsvägar. I praktisk gallring har vi stickvägar, ofta 5 m stickväg och 20 m gallrad skog. Alltså är i princip 20 % kalmark till fromma för den biologiska mångfalden.

Beståndet har 1500 träd/ha, vi vill ha 1000 stam/ ha kvar efter gallring. Vi hugger stickvägarna först 20% och vi hugger bort 300 träd.

Hur många träd skall vi nu hugga bort mellan stickvägarna och hur påverkar det i så fall tillväxten och virkesförrådet?

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).