Torbjörn Johnsen skrev:[En viktig faktor är att mallarna avser beståndets grundyta före eller efter gallring. Vid första gallring tas en stor del av uttaget ut i stickvägarna och om man då dessutom gallrar mellan vägarna som man ska gallra i ”beståndet” så hamnar man i ett för högt uttag. Ju större stickvägsareal desto minde kan man gallra mellan vägarna.
Det här är en central punkt. Alla data och modeller vi har rör hela beståndet, inklusive stickvägar och andra öppningar. Om man först gör stickvägar som tar 20-25% av grundytan och sen gallrar 30-40% mellan stickvägarna så är man nere på halva grundytan jämfört med före gallring om man tittar på hela beståndet, vilket är väldigt hårt.
Det man också måste komma ihåg är att gallring påverkar diametertillväxten hos stammarna, men mest nertill. Stammarna blir mer koniska, får större avsmalning, sämre form. Men träden blir inte högre. Tvärtom kan riktigt hårda gallringar göra att man får något sänkt höjdtillväxt. Ju hårdare man gallrar, desto längre tid tar det för beståndet att komma igång och få full volymtillväxt. Så en av konsekvenserna är att man bör förlänga omloppstiden om man gallrar hårt.