Gallring

[welle1981]

lör 21 dec 2019, 12:00#601861 Här är ett exempel på hur det blir ifrån arborealskog appen vid försiktig gallring med bara motorsåg och traktor, planterat 1952 med säkerhet då farfar var noga med att göra skyltar med årtal

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[halvproffs]

lör 21 dec 2019, 13:25#601870 Bördig mark, växt bra och med försiktig motormanuell gallring blir det kubik på marken.
Bra uppföljning!

Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas

[Fredrik Reuter]

lör 21 dec 2019, 14:02#601876 Kontrar med en bild från våra gallringsinventeringar, också i detta fall, Arboreal.

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[Torbjörn Johnsen]

lör 21 dec 2019, 17:28#601902

Tycker siffrorna låter väl höga tycker de flesta förstagallringarna brukar landa kring 30-40m3/ha

Ja, men uttagssiffrorna kommer från Riksskogstaxen och är genomsnittet för varje landsdel. Det innebär ju att det finns många gallringar som har lägre uttag. Men även de som har ännu högre.

[Tåndemåla]

lör 21 dec 2019, 17:42#601904 Hur räknas uttaget av klena stammar? De som ung gått genom skördare. Utan röjts ner.

[bengt.a]

lör 21 dec 2019, 17:46#601905

F9 som lastade 9 ton ersattes av F 10 som lastade 10 ton som i sin tur ersätts av F11 som lastar 12 ton.

Tyckte väl att jag inte kände igen siffrorna på Rottne

[Tåndemåla]

lör 21 dec 2019, 17:52#601906 Det jag ser i mitt arbete så finns det två typer av gallrare. De som gallrar och de som ställer ut gran/tall med skördare. ( Björk/löv är inte ett träd utan plockas i alla lägen bort)
Fördelningen är ungefär 30/70. De som gallrar är oftast de som inte kör med maskinen mer än 8-12 h om dagen och som inte kör efter någon som redan planerat trakten. Dessa ser skillnader i skogen och tar höjd för detta.
Å andra sidan är de som bara kör på på redan snitslade vägar de kör på och tittar inte lika mycket upp utan ser att två träd står för nära och således tar ett av de som står för nära.
Det finns självklar olikheter mellan dessa olika grupper. Det finns de som gallrar för att de brinner för uppgiften och de finns de som gallrar för att få köra maskin.

[machonisti]

lör 21 dec 2019, 19:23#601925 Vid gallring med maskin tas trädet man slipper enklast åt. Ibland är det trädet av högsta kvalitet som står lämpligast till. Med motorsåg kan man trixa ut trädet bakom. Det är anledningen till att jag undviker att sätta in maskin på 1:gallring. Vid 2:gallring är de flesta av låg kvalitet bortgallrade. Då kan man sätta in maskin.

Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.

[Banuso]

lör 21 dec 2019, 19:58#601934 Folk som sitter i gallringsskördare enbart för å få ”köra maskin” ska inte va där. Dom ska hålla på med nått annat!
Brukar säga att om man inte blir förbannad på sej själv när man gör en skada på ett träd utan bara rycker på axlarna, ska inte va i gallringsskogen!

Å folk som tar hårt vid vägkant å inget mitt mellan vägarna me.
Man måste älska å vrida på huvudet å kika på de man gallrat, om man ska hålla på, å va stolt över de man lämnar kvar!

Det jag ser i mitt arbete så finns det två typer av gallrare. De som gallrar och de som ställer ut gran/tall med skördare. ( Björk/löv är inte ett träd utan plockas i alla lägen bort)
Fördelningen är ungefär 30/70. De som gallrar är oftast de som inte kör med maskinen mer än 8-12 h om dagen och som inte kör efter någon som redan planerat trakten. Dessa ser skillnader i skogen och tar höjd för detta.
Å andra sidan är de som bara kör på på redan snitslade vägar de kör på och tittar inte lika mycket upp utan ser att två träd står för nära och således tar ett av de som står för nära.
Det finns självklar olikheter mellan dessa olika grupper. Det finns de som gallrar för att de brinner för uppgiften och de finns de som gallrar för att få köra maskin.

[Johan$$on]

lör 21 dec 2019, 23:00#601969 Det borde inte vara några problem att få gallrat som man vill, anlita nån som inte har dåligt rykte, betala per timme och var tydlig med hur du vill ha det.

Har man några andra ambitioner med sina gallringar än att få ner avverkningskostnaden så mycket som möjligt(vilket givetvis blir på bekostnad av annat) finns ingen anledning att anlita någon som jobbar på ackord.

Nu är ju verkligheten den att nästan ingen har fokus på något annat än att pressa averkningskostnaden så mycket som det bara är möjligt.
Folk vill ha det bra gallrat men är inte beredda att betala 1 krona mer per m3 än billigaste aktören på marknaden erbjuder.

Det borde inte vara någon nyhet att skogen är som allt annat, man får vad man betalar för...

[Lars Lundqvist SLU]

sön 22 dec 2019, 11:50#602037 Skogsvårdslagen ändrades för 25 år sen. Den öppnades upp så att skogsbruket skulle detaljstyras mindre och skogsägarna istället skulle få större frihet att sköta skogen mer som man vill. När det gäller gallring la man in en vanhävdsgräns, 10 §, för att hindra att man fullständigt hugger sönder skogen. Men det finns inga krav i lagen på att maximera tillväxten eller att producera speciella sågtimmersortiment.

Syftet med gallring är historiskt att minska självgallringen och att skapa högre lönsamhet vid slutavverkning genom grövre medelstam och bättre kvalitet. I senare tid, när gallringsskördarna dök upp och radikalt sänkte avverkningskostnaden, tillkom syftet att få inkomst från alla gallringar. Gallringsstyrkan och antal gallringar påverkar skogens utveckling, men det finns inget som säger att hårda gallringar rent generellt är av ondo. Det finns både fördelar och nackdelar. På samma sätt finns det inget som säger att låggallring generellt är bättre än höggallring.

En inkomst vid gallring tas normalt från det man annars skulle fått vid slutavverkning, så i grund och botten handlar det om man vill få pengar idag eller senare. Och det beslutet bör rimligen varje skogsägare själv få ta.

Slutsats: Syftet med lagändringen på 1990-talet var att staten inte skulle detaljstyra skogsbruket utan låta skogsägare själva sköta sin skog som man vill. Då har jag svårt att förstå att man blir förvånad, oroad eller upprörd över att skogsbruket gör just det - sköter skogen som man själv vill.

[simon.91]

sön 22 dec 2019, 12:52#602042 En aspekt till som kan vara värd att titta lite på är ju att det klenare timret äter på sågverkens marginaler. Iom att detta bitvis (om än möjligen lokalt) är ett problem redan idag så kan det bli spännande när det är dax att slutaverka dessa hårda gallringar.

Även där har man på vissa håll hamnat i en rationaliseringssnurra som gör att man har färre mera välinvesterade verk som man stundtals måste mata med klentimmer 10:or för att fylla glappet upp till full produktion.

[Skogsola]

sön 22 dec 2019, 13:10#602046 Här i närområdet har vi två sågverk som är rena klentimmerverk och specialicerade på timmer 12-17 cm. Har svårt att tänka mig att de skulle hålla på med det om det inte gick ihop. Det är snarare det övergrova grantimmret som är trögt att få avsättning för.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[simon.91]

sön 22 dec 2019, 13:17#602049 Då är dom som sagt specialister och nischade. Det kan nog vara smart satsat. Hur som kan man lite förenklat säga att det är billigare att såga få träd för att nå en viss produktionsvolym jämfört med att behöva såga många

[Skogsola]

sön 22 dec 2019, 13:36#602053 Inte helt självklart. Den grövsta plankdimension som det är stor åtgång på är 2"8 (45X195 hyvlat). Det räcker att stocken är 25-26 för att få ut två såna. Det som är därutöver är mest bara besvärligt. Det är sällan själva sönderdelningen av stocken som är flaskhalsen vid sågverken. Mera då torkning, lagring och all annan hantering.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH