SKOGSFORUM ARTIKEL 

  Sågtimmer

Stamkvistad tall, del 2 (Video)

18 inlägg 13274 visningar 9 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Stamkvistad tall, del 2 (Video)  ARTIKEL

Torbjörn Johnsen  
#592038 I första delen om stamkvistning tittade jag lite på själva arbetet med att kvista. Den här delen handlar om hur resultatet ser ut efter kvistning. Närmare bestämt 36 år efteråt och en bra bit på väg mot skörd.

Jag gjorde lite stamkvistning på föräldrahemmet i början av 1980-talet. Det var inga större sammanhängande områden som kvistades. Det fanns inte så mycket tallungskog att kvista på den tiden helt enkelt, mest planteringar. Nu letade jag upp ett sådant område igen på markerna som idag brukas av min bror. Jag kom inte ihåg exakt när det kvistades men hade en svag aning om att träden kanske var lite i äldsta laget.

1571751772_stamkvistning3.jpg


Svårt att se vad som är kvistat
Det är svårt att se vad som är stamkvistat eller ej även om det gått 36 år efter insatsen. Stammen har kvar tydliga kvistmärken i symmetriska kvistvarv. En kvistad och en okvistad tall ser ganska exakt likadana ut. Men jag visste ganska väl var jag hade varit så jag tog med motorsågen och fällde några träd.

1571751772_stamkvistning2.jpg


Den första tallen var inte kvistad. Det borde jag kanske ha räknat ut eftersom den också var lite grövre än kringliggande skog. Däremot den andra tallen jag fällde. Den var kvistad! Tallen var 63 år gammal och hade 26 cm i brh diameter på bark.

Klyva stock
Jag slipade om en kedja till ”klyvkedja” och klöv upp stocken på frihand med motorsågen. Det gick hjälpligt men det blev ingen superfinnish på ytorna. Väl inne i centrum av stocken kunde man nu tydligt se de avsågade kvistarna och vad som sedan hade hänt efter stamkvistningen för exakt 36 år sedan.

Jag kapade en stock på drygt 4 meter. Den hade en okvistad kärna på 9 cm diam (toppmått) vilket bekräftar att träden var lite för gamla vid kvistningstillfället. 27 år för att vara exakt med just den här tallen. Några kanske var lite yngre. Beståndet är resultat av självföryngring i slutet på 50-talet så det kan nog variera.

Fyra år för övervallning
Efter att kvisten var avkapad 1983 behövdes det fyra år innan den var helt övervallad och det började växa rakfibrig ved utanför kviststumpen. När jag mätte på stockhalvan så var det ca 4,5 cm kvistfri, rakfibrig ved innanför barken på vardera sidan. Toppmåttet på den här stocken var nu 20 cm under bark vilket innebar att det fanns 9 cm okvistad kärna, 2 cm överallningsved (1 cm på vardera sidan om kärnan) och ca 9 cm kvistfri del av stockens cylinderdiameter. Ca 70% av stockens ändarea och volym var därmed kvistfri. 30 % innehöll kvist eller övervallningsved.

1571751146_p1070567.jpg


Om ytterligare 25 år
Jag gjorde ett exempel som jag illustrerar både i den här bilden och även i videon. Baserat på tillväxthastigheten uppskattade jag att tallen skulle ha varit 27 cm under bark om den fått växa i ytterligare 25 år. Då skulle den vara 88 år och det hade varit en rimlig slutavverkningsålder. Tidigast! Om man väntar ytterligare fem år borde den närma sig 30 cm vilket får stor effekt på utfallet.

Om 25 år står stockens kvistfria innehåll för ca 83 % av rotstockens volym. Väntar man ytterligare fem år blir det 86 % som är kvistfritt.

1571751121_p1070569.jpg


Fyrsidigt kvistrfritt
Nu är jag ingen postningsexpert när det gäller att såga virke men i exemplet på bilden syns det tydligt hur man kan få ut ett stort antal fyrsidigt kvistfria bitar vilket rimligtvis borde betinga ett högre värde för kubikmetern? Sen är ju den eviga frågan om det lönar sig eller inte. Det är ju i princip omöjligt att svara på eftersom man saknar en massa parametrar för att kunna göra en kalkyl. Som t ex värdet av kvistfritt virke år 2044 eller 2049?

Rotstockarna utgör en stor andel av ett träds, eller ett bestånds volym och kan man höja värdet på dessa med stamkvistning så ger det stort utslag för rotnettot. Men om någon ”siffernisse” nuvärdesberäknar värdet av stamkvistningen så är det antagligen inte lönsamt. Dessa brukar ju oftast komma fram till att skogen ska huggas ner i går oavsett ålder $-)

Om man nu kvistar sin ungskog så är det viktigt att dokumentera det hela. Mer om det i
Första delen om stamkvistning: Stamkvistning av tall, del 1 (Video)

Möjligen ska man även märka upp de kvistade träden så att man inte hugger bort dem i eventuella gallringar.

Boosta tillväxten!
När man sköter tallskog med inriktning mot hög kvalité så ska man ju som bekant jobba med höga stamantal i ungskogsfasen. Detta för att få klena kvistar och liten andel juvenilved (ungdomsved). Det är säkert en vettig strategi även om man tänker stamkvista sina tallar.

När man däremot väl har stamkvistat tallarna gäller det att åstadkomma en så hög diametertillväxt som möjligt för de kvistade träden. Ge tallarna utrymme m h a gallringar och varför inte gödsla? Det kommer troligtvis inte att spela någon avgörande roll om det är 1,5 eller 3 millimeter breda årsringar bara det blir en stor volym virke som är fyrsidigt kvistfritt.

Ska man däremot odla verklig kvalitetsfura för de riktiga finsnickarna, båtbyggarna och kulturbyggnadsrenoverarna pratar vi om omloppstider på kanske 200 år för att få det rätta virket och det är ett helt annat kapitel än det här som handlar om stamkvistning. Här finns det ju i alla fall en teoretisk chans att själv får skörda frukterna av sitt arbete om man skaffar skogen som ung och lever länge!

Här finns en video från när jag sågade upp stamkvistade tallar:



1571751451_b92c8173-8345-4368-8a6d-1f5ab191f33b_1_201_a.jpeg


1571751121_p1070566.jpg




   TS
Användarvisningsbild

Re: Stamkvistad tall, del 2 (Video)

halvproffs  
#592044 Intressant! Jag började stamkvista sent 70tal och där har jag ett fint tallbestånd idag. Tog ner en tall idag som drabbats av törskatesvamp och årsringarna var jämna och fina. Denna figur var inte optimal för stamkvistning tror jag men jag har ett annat område som är mycket mager och där var det nog optimalt att stamkvista.
Ska ta några bilder sen och lite fakta.

Avatar Fallback

Re: Stamkvistad tall, del 2 (Video)

getost91  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#592082 ...
Senast redigerad av getost91 tis 07 feb 2023, 20:59, redigerad totalt 1 gång.

Användarvisningsbild

Re: Stamkvistad tall, del 2 (Video)

stegmaster  
#592088 Er rett imponerad av hur ni granskar och utvecklar alla möjliga saker som rör et bestand, det fina Svenska "guldet". :-bd
Själv er jag bara opptagen av hur jag får sönder trädet snabbast möjligt så det går inn i en kamin /spis. :wink:

Användarvisningsbild

Re: Stamkvistad tall, del 2 (Video)

halvproffs  
#592134 Detta är planterat 1960 och jag har stamkvistat huvudstammar på sent 70tal och några år in på 80talet.

Användarvisningsbild

Re: Stamkvistad tall, del 2 (Video)

halvproffs  
#592136 Tyvärr blev det massor av stamskador vid förstagallringen.

Användarvisningsbild

Re: Stamkvistad tall, del 2 (Video)

Göt  
#592531 Du klöv inte upp den andra rotstocken hade varit intressant att se som jämföresle, väldigt bra video :-bd

Användarvisningsbild

Re: Stamkvistad tall, del 2 (Video)

Älgfoderodlare  
#595129 Nu får man väl hoppas på att den marknad som finns 2044 eller -49, styrs i en större utsträckning av oss markägare. Och det bör då vara med en mer utvecklad skötsel struktur som vi skapar den. Då jag behåller tätare bestånd än vad gallringsmallen uppmanar till, hoppas jag ju på en än mer förändrad marknad. Att vi ex. ser idag att fler o mer snickerier, som fönster o dylikt, har karmar i plast. Är väl just för att råvaran till att tillverka dessa i trä inte finns. Så för att ytterligare "spetsa" till det hela i de täta bestånden. Kommer jag att börja välja ut lämpliga träd för att skapa fetved i dessa. Det kommer förhoppningsvis också att kunna öka värdet på de redan stamkvistade, senvuxna Tallarna. Och tätheten har ju även sparat mig från vindfällen. Så man hoppas ju att även denna nya arbetsinsats skall kunna få bli bestående fram till avverkning. Dessutom underlättas ju framtagningen av fetved om det är just stamkvistat.

Användarvisningsbild

Re: Stamkvistad tall, del 2 (Video)

Skogspodden  
#598703 Bra och intressanta filmer! Riktigt fina, bra jobbat! :-bd

Vi har också ett par filmer om stamkvistning på vår kanal på youtube, kika gärna in på dem också. Vi försöker börja tidigt, redan när tallarna är 5 meter höga. Och vi har nog färre per hektar än vad Torbjörn har i filmen. 200-400 per hektar, vi satsar bara på de allra finaste och en del av tiden går åt att leta upp dem.

En annan fördel som man kan nämna är att när man kommer till gallring är stamvalet redan gjort (vi stämplar våra gallringar själva). På vår gård i Bergslagen har vi runt 15 000 stamkvistade tallar men de står på tillväxt! Några är nedsågade för att ge plats åt en väg och de har vi gjort bräder av så man ser tvärsnittet, det har vi inte med i våra filmer men det borde vi haft.
Hälsningar Per J

Avatar Fallback

Re: Stamkvistad tall, del 2 (Video)

surjämten  
#598712 I röjningen ser det ut som många stammar är kapade ca en meter från marken.
Vad säger ni om det???

Avatar Fallback

Re: Stamkvistad tall, del 2 (Video)

Avslutat-02  
#598738 Det skulle jag aldrig göra.
Det kan dels skada djur och människor sedan ser det allmänt för jävligt ut.

Användarvisningsbild

Re: Stamkvistad tall, del 2 (Video)

Camaro1969  
#598760 dom har väl kört med kedjeröjsåg om jag minns rätt?

Avatar Fallback

Re: Stamkvistad tall, del 2 (Video)

isteskog  
#598763 Växtlig tall ruttnar på några få år, så problemet är tidsbegränsat, men spontant skulle inte jag göra så! :geek:

Användarvisningsbild

Re: Stamkvistad tall, del 2 (Video)

Lillesves  
#598775 Som han säger i filmen har de använt manuella redskap, ej motorsågar.
Jag kapar i midje eller knähöjd för det är betydligt lättare att såga där med japansågen än nere vid roten.

Användarvisningsbild

Re: Stamkvistad tall, del 2 (Video)

Skogspodden  
#598838 När vi röjer brukar vi röja i bekväm arbetshöjd, runt midjehöjd eller något lägre. Såvida det inte är en förröjning och stammen står precis intill ett träd som ska fällas, då tar vi det vid backen så aggregatet kommer åt förstås.

Anledningen är flera. Dels att det är bekvämt och ytan blir betydligt mindre vilket ger att risken för röta minskar. Det är ju främst giltigt när vi röjer gran vintertid förstås. Sedan tror vi också att risken för punktering på skogsmaskiner minskar om de får köra ned den kvarvarande stammen istället för att köra över en, ibland, vass stump någon decimeter över backen. Men största skälet är minskad rötrisk och bekväm arbetshöjd. Vi kanske halverar ytan som ligger i riskzonen för rötangrepp. Om utseendet upplevs som ett problem så är det, precis som isteskog skriver, tidsbegränsat.

Hälsningar
Per

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).