Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Sillero skrev:Svar Nej! Jag vet bara att fältfloran var mycket rik (hyperitberggrund).
Sillero skrev:Jo, det vet jag. Jag har under flera decennier inventerat detta och liknande skogspartier, och kan konstatera att skogsfloran i de flesta fall har utarmats totalt efter kalavverkning.
Ni skogsfolk, som jag brukar kalla er, ni som hanterar och brukar våra skogar, ni som kan skog, ni vrider och vänder på era kommentarer allt i syfte att försvara trakthyggesbruket. Ni vet bättre! Ni har också ögon med att se, och ni skulle därför kunna hålla med om att en katastrofal utarmning av skogsfloran har skett i våra produktionsskogar. Men ni vill inte. Ekonomin går före, och det kan jag väl förstå. Men erkänn det då!
Jag är, som jag redan sagt, en ganska erfaren växtinventerar. Jag har ögon att se med, och det jag har sett av modern skogshantering under sju decenniers inventeringsarbete talar sitt tydliga språk. Konsekvenserna därav har jag redovisat i mina trådar här på Skogsforum.
Sillero skrev:Jag har under flera decennier inventerat detta och liknande skogspartier, och kan konstatera att skogsfloran i de flesta fall har utarmats totalt efter kalavverkning.
Sillero skrev:Jo, det vet jag. Jag har under flera decennier inventerat detta och liknande skogspartier, och kan konstatera att skogsfloran i de flesta fall har utarmats totalt efter kalavverkning.
Ni skogsfolk, som jag brukar kalla er, ni som hanterar och brukar våra skogar, ni som kan skog, ni vrider och vänder på era kommentarer allt i syfte att försvara trakthyggesbruket. Ni vet bättre! Ni har också ögon med att se, och ni skulle därför kunna hålla med om att en katastrofal utarmning av skogsfloran har skett i våra produktionsskogar. Men ni vill inte. Ekonomin går före, och det kan jag väl förstå. Men erkänn det då!
Jag är, som jag redan sagt, en ganska erfaren växtinventerar. Jag har ögon att se med, och det jag har sett av modern skogshantering under sju decenniers inventeringsarbete talar sitt tydliga språk. Konsekvenserna därav har jag redovisat i mina trådar här på Skogsforum.
Lars Lundqvist SLU skrev:Sillero skrev:Jag har under flera decennier inventerat detta och liknande skogspartier, och kan konstatera att skogsfloran i de flesta fall har utarmats totalt efter kalavverkning.
Okej, så området slutavverkades för 60 år sen. För att vara rimligt kunnig i artbestämning av skogsflora bör man nog vara åtminstone 15 år. Så du är alltså minst 75 år gammal och påstår dig ha exakta minnesbilder av hur markfloran såg ut för 60 år sen men ingen aning om hur skogen i övrigt såg ut?
Självklart påverkas markfloran av en kalhuggning. Det är ingen hemlighet. Men hur den utvecklas efteråt beror nästan uteslutande på hur den nya skogen utvecklas. Vilka trädslag, hur tät/gles, hur den sköts. Utan uppgifter om det blir diskussioner om markfloran tämligen ointressanta. Var det en lövdominerad, betad restskog, eller en sluten tallskog innan? För det lär inte ha varit en tät granskog innan slutavverkningen för 60 år sen.
Bilden du la upp är lite oskarp så det är svårt att se markfloran, men jag tycker mig se flera mossarter och blåbärsris. Örter är ofta svåra att identifiera den här tiden på året...
Niking skrev:Sillero skrev:Jo, det vet jag. Jag har under flera decennier inventerat detta och liknande skogspartier, och kan konstatera att skogsfloran i de flesta fall har utarmats totalt efter kalavverkning.
Ni skogsfolk, som jag brukar kalla er, ni som hanterar och brukar våra skogar, ni som kan skog, ni vrider och vänder på era kommentarer allt i syfte att försvara trakthyggesbruket. Ni vet bättre! Ni har också ögon med att se, och ni skulle därför kunna hålla med om att en katastrofal utarmning av skogsfloran har skett i våra produktionsskogar. Men ni vill inte. Ekonomin går före, och det kan jag väl förstå. Men erkänn det då!
Jag är, som jag redan sagt, en ganska erfaren växtinventerar. Jag har ögon att se med, och det jag har sett av modern skogshantering under sju decenniers inventeringsarbete talar sitt tydliga språk. Konsekvenserna därav har jag redovisat i mina trådar här på Skogsforum.
Vadå våra skogar? Skogen tillhör ju den lagfarna markägaren och inget annat! Skärpning, Sillero!
Ja, ekonomin styr livet i stort, så även i skogsbruket. Mat på bordet, varm bostad etc. är långt viktigare för det flesta än lite vackra blommor i ett avlägset skogsparti. Så även för de flesta skogsägare.
Å kom ihåg att det betalas något så när hederligt för virket, medans den s.k. naturvården bara ska ha sina intressen gratis!
Således borde naturvården rätta mun efter matsäck och vara ytterst tacksam för varje frivillig visad naturhänsyn som skogsbrukaren gör, istället för att ständigt dra en massa snyfthistorier om "skövling" av "vår allas gemensamma natur" (alltså den lagfarna markägarens avverkningsmogna produktionsskog).
/Niklas
Sillero skrev:Lars Lundqvist SLU skrev:Sillero skrev:Jag har under flera decennier inventerat detta och liknande skogspartier, och kan konstatera att skogsfloran i de flesta fall har utarmats totalt efter kalavverkning.
Okej, så området slutavverkades för 60 år sen. För att vara rimligt kunnig i artbestämning av skogsflora bör man nog vara åtminstone 15 år. Så du är alltså minst 75 år gammal och påstår dig ha exakta minnesbilder av hur markfloran såg ut för 60 år sen men ingen aning om hur skogen i övrigt såg ut?
Självklart påverkas markfloran av en kalhuggning. Det är ingen hemlighet. Men hur den utvecklas efteråt beror nästan uteslutande på hur den nya skogen utvecklas. Vilka trädslag, hur tät/gles, hur den sköts. Utan uppgifter om det blir diskussioner om markfloran tämligen ointressanta. Var det en lövdominerad, betad restskog, eller en sluten tallskog innan? För det lär inte ha varit en tät granskog innan slutavverkningen för 60 år sen.
Bilden du la upp är lite oskarp så det är svårt att se markfloran, men jag tycker mig se flera mossarter och blåbärsris. Örter är ofta svåra att identifiera den här tiden på året...
Visst kan några av våra risarter ha etablerat sig, men inte en enda av de uppräknade hyperitväxterna. Skall inte kommande generationer få njuta av en rikare skogsflora än mossa, blåbärs- och lingonris? På tal om min ålder; jag går mot de åttio. Jag har varit med länge.
Sillero skrev:Niking skrev:Sillero skrev:Jo, det vet jag. Jag har under flera decennier inventerat detta och liknande skogspartier, och kan konstatera att skogsfloran i de flesta fall har utarmats totalt efter kalavverkning.
Ni skogsfolk, som jag brukar kalla er, ni som hanterar och brukar våra skogar, ni som kan skog, ni vrider och vänder på era kommentarer allt i syfte att försvara trakthyggesbruket. Ni vet bättre! Ni har också ögon med att se, och ni skulle därför kunna hålla med om att en katastrofal utarmning av skogsfloran har skett i våra produktionsskogar. Men ni vill inte. Ekonomin går före, och det kan jag väl förstå. Men erkänn det då!
Jag är, som jag redan sagt, en ganska erfaren växtinventerar. Jag har ögon att se med, och det jag har sett av modern skogshantering under sju decenniers inventeringsarbete talar sitt tydliga språk. Konsekvenserna därav har jag redovisat i mina trådar här på Skogsforum.
Vadå våra skogar? Skogen tillhör ju den lagfarna markägaren och inget annat! Skärpning, Sillero!
Ja, ekonomin styr livet i stort, så även i skogsbruket. Mat på bordet, varm bostad etc. är långt viktigare för det flesta än lite vackra blommor i ett avlägset skogsparti. Så även för de flesta skogsägare.
Å kom ihåg att det betalas något så när hederligt för virket, medans den s.k. naturvården bara ska ha sina intressen gratis!
Således borde naturvården rätta mun efter matsäck och vara ytterst tacksam för varje frivillig visad naturhänsyn som skogsbrukaren gör, istället för att ständigt dra en massa snyfthistorier om "skövling" av "vår allas gemensamma natur" (alltså den lagfarna markägarens avverkningsmogna produktionsskog).
/Niklas
Niklas, ingen äger någon enda liten del av vårt klot, vi bara förvaltar den.
Sillero skrev:Visst kan några av våra risarter ha etablerat sig, men inte en enda av de uppräknade hyperitväxterna. Skall inte kommande generationer få njuta av en rikare skogsflora än mossa, blåbärs- och lingonris? På tal om min ålder; jag går mot de åttio. Jag har varit med länge.
Sillero skrev:Niking skrev:Sillero skrev:Jo, det vet jag. Jag har under flera decennier inventerat detta och liknande skogspartier, och kan konstatera att skogsfloran i de flesta fall har utarmats totalt efter kalavverkning.
Ni skogsfolk, som jag brukar kalla er, ni som hanterar och brukar våra skogar, ni som kan skog, ni vrider och vänder på era kommentarer allt i syfte att försvara trakthyggesbruket. Ni vet bättre! Ni har också ögon med att se, och ni skulle därför kunna hålla med om att en katastrofal utarmning av skogsfloran har skett i våra produktionsskogar. Men ni vill inte. Ekonomin går före, och det kan jag väl förstå. Men erkänn det då!
Jag är, som jag redan sagt, en ganska erfaren växtinventerar. Jag har ögon att se med, och det jag har sett av modern skogshantering under sju decenniers inventeringsarbete talar sitt tydliga språk. Konsekvenserna därav har jag redovisat i mina trådar här på Skogsforum.
Vadå våra skogar? Skogen tillhör ju den lagfarna markägaren och inget annat! Skärpning, Sillero!
Ja, ekonomin styr livet i stort, så även i skogsbruket. Mat på bordet, varm bostad etc. är långt viktigare för det flesta än lite vackra blommor i ett avlägset skogsparti. Så även för de flesta skogsägare.
Å kom ihåg att det betalas något så när hederligt för virket, medans den s.k. naturvården bara ska ha sina intressen gratis!
Således borde naturvården rätta mun efter matsäck och vara ytterst tacksam för varje frivillig visad naturhänsyn som skogsbrukaren gör, istället för att ständigt dra en massa snyfthistorier om "skövling" av "vår allas gemensamma natur" (alltså den lagfarna markägarens avverkningsmogna produktionsskog).
/Niklas
Niklas, ingen äger någon enda liten del av vårt klot, vi bara förvaltar den.