Skadorna i Centraleuropa beskrivs av experter vara av "apokalyptiska proportioner".
Ordföranden i Österrikes markägarförbund, Felix Montecuccoli, säger nu att man närmar sig en gräns där skogsägare överväger att helt enkelt lämna den angripna skogen orörd. Det krävs ett otroligt engagemang och mycket jobb att stävja barkborreangreppen och när man räknat i ekonomiska termer så börjar man nu alltså nå en brytgräns där nettot som blir vid "sök & plock" efter granbarkborrens härjningar helt enkelt inte överväger det engagemang som krävs.
Montecuccoli säger att det finns en gräns vid €95 per fastkubikmeter, det är alltså drygt 1000 kr per m3fub, och nu när man är under denna gräns så finns en uppenbar risk att skogsägare inte anser att det är värt att ta i från tårna och jobba med barkborreskadorna. Det kan till och med vara så illa att skogsägare även kan ta straffavgiften på €5 per kubikmeter om skadorna inte åtgärdas. Nu är det likt i Sverige ganska osannolikt att ett sådant vite utgår men det visar även på den unika och tragiska situation som Centraleuropa befinner sig i.
Det är nu enligt Felix Montecuccoli upp till skogsindustrin och även EU att ta tag i dessa frågor. Ska gransågverken ha någon inhemsk råvara att såga om några år så får de vara beredda att betala för virket idag. Risken är annars att skogsägare lägger locket på och inte gör något. Då finns det bara hassel, fläder och avenbok i framtiden...
Ganska intressant men också skrämmande givetvis. Skogsstyrelsen ska enligt utsago komma med rapporter och prognoser inför 2020 ganska snart, då kommer vi få en hint om vart vi är på väg i Sverige.
Med tanke på Österrikarnas "smärtgräns" ovan så torde tesen om Sverige ett prisdike för sågtimmer? bli än tydligare. Vart går den Svenska skogsägarens smärtgräns?