Det här är en av en hel serie trådar från Föreningen Skogens Höstexkursion 2019. Här hittar ni de andra trådarna:
Från Föreningen Skogens höstexkursion 2019 (starttråd)
Avverkning i Nyckelbiotop och naturvärden i kulturlandskapet
Douglasgran – resultat från nya försök
Barkborreåret 2019
Tallen och viltet
Dagens skogsvårdslag är från 1979 men den kompletterades med en ny förordning 1983. Där slogs principen om ”generell hänsyn” fast. D v s att man vid varje skogsbruksåtgärd ska ta ett antal olika hänsyn till natur- och kulturmiljöer. Som t ex att ”lämna buskar, enstaka träd, trädsamlingar och döda träd vid all avverkning”.
Vi besökte ett grangallringsbestånd som var anlagt precis vid tiden för att den här nya skogsvårdslagenstiftningen började tillämpas och det var nu ca 25 år gammalt och låg på god bonitet. I beståndet fanns grova lövträd och tallar som lämnats vid den förra avverkningen och på exkursionspunkten kunde man se både gallrat och ogallrat område.
Hugga fram hänsynen
I den ogallrade ytan såg man hur granskogen var på väg upp genom löv- och tallkronorna men i den gallrade hade all gran tagits bort under de gamla träden och det blev på så sätt öppna gläntor. Hela beståndet var på totalt nio hektar vilket är ovanligt stort med sydsvenska mått mätt. Ungefär ett hektar var föremål för naturvårdshuggning eller drygt 10% av arealen. Avverkningen var dock så planerad att en del av dessa frihuggningsytor också fungerade som gallringens stickvägar. (Stickvägarna utgör normalt sett 20% av arealen i en förstagallring)
Mer virke kompenserar dyrare huggning
Grangallringsbeståndet i sig hade varit stamtätt före gallringen och medelstammen i uttaget var därför klen. Entreprenörerna som gjorde gallringen var med och berättade om hur de uppfattade jobbet. Insatsen krävde mer planering än vanligt och tog lite mer tid i anspråk. Å andra sidan ökade både uttagsvolym och medelstam i och med att hänsynsytorna kalavverkades från gran vilket i stort kompenserade för merarbetet.
I ytan vi tittade på fanns förutom tall även några riktigt gamla aspar. Här var en av frågeställningarna vad som händer när dessa aspar dör? Kommer nya lövträd att kunna växa in eller förhindras det av viltbetestrycket?
50% av den generella hänsynen kräver skötsel
Enligt beräkningar som Skogforsk gjort i sina studier av generell naturvårdshänsyn så kräver ca 50% av den lämnade hänsynen någon form av framtida skötsel. Det är framför allt lämnade äldre träd som måste skyddas från grankonkurrens och frihuggas men även skogsbryn och kantzoner kan behöva huggas ur för att bevara de värden man vill spara. Framför allt handlar det om att ge plats för utrymmeskrävande lövträd och få ner ljus på marken.
Annan lämnad hänsyns som t ex surdråg och alkärr ska inte röras. Här ska det vara skuggigt och livet ska få ha sin gång. Möjligen kan man ta bort enstaka inväxande granar i ytterkanterna. Det samma gäller oftast hällmarker som lämnas i fred.
Det diskuterades även en del om skötselintensitet generellt. Naturvård och generell hänsyn inkräktar till viss del på produktionen av gagnvirke. Då måste det väl vara rimligt att öka produktionsintensiteten på andra ställen i en skogsfastighet?
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto