Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Räkne exempel.

192 inlägg 51364 visningar 15 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

Arvid0  
#580288
PlockhuggarFrasse skrev:Hur de litauer och polacker som planterar och röjer i våra skogar ska kunna göras skyldiga för kostnadsökningen är mig obegripligt. Och de skogsentreprenörer vi har är otroligt duktiga på att pressa kostnader. Men din resignerade ton är intressant, även om jag själv inte gett upp hoppet om ett lönsamt skogsbruk än.
Om våra förfäder kunde ta ut virke utan kalhyggen och därigenom bygga både gårdar och hålla igång en livaktig skogsindustri på landsbygden ska nog vi klara det också. Men den nuvarande utvecklingen med allt färre sysselsatta inom industrin och allt mer bulkartade sortiment till allt högre produktionskostnader är inte vägen framåt.
En skog kan vara gles utan att förrådet är lågt. Vi behöver börja förstå värdet med hög volym och hög ålder/grova dimensioner. Ta bort ett träd i en gles skog och du har en stor lucka där det kommer att föryngras. Finns bra exempel på det i tex Hamra nationalpark (fast där ligger ju trädet som föll kvar förstås...
Fick nyligen nys om föreningen Skogens Mångbruk (Facebook). Massor av trevliga skogsägare där som håller på att leta sig bort från storskogsbruket genom att tänka nytt eller annorlunda. Bra initiativ!
men du måste väl vara medveten om att lönekostnaden relativt sett har gått upp/ökat. samma jämförelse med "förr" 1950-talet fast byggnation, det som kostade mest var materialet, inte lönekostnaden/snickaren. går man tillbaka ytterligare 50 år var det än större skillnad. jämför då med nutid så är lönekostnaden/snickaren oftast den stora kostnaden och material(standard sort) förhållandevis billigt och allt görs så långt som möjligt i en rationell fabrik för att minska snickarkostnaden.
samma skogsbruket, som Lars påpekar alla vill ha det bättre/mer lön. du måste få ut virket ur skogen och gör du det inte själv får du anlita någon och de gör det inte gratis.

Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

Lars Lundqvist SLU  
#580289
PlockhuggarFrasse skrev:Hur de litauer och polacker som planterar och röjer i våra skogar ska kunna göras skyldiga för kostnadsökningen är mig obegripligt.

Att litauer och polacker anlitas som arbetskraft numera är ett sätt att försöka hålla nere kostnadsökningarna när mekaniseringen inte tycks gå att driva längre.

Man kan sänka kostnader genom att ha effektivare teknik eller billigare arbetskraft. Inverkan av teknikutveckling följer ofta en sigmoid kurva. I början kan man göra stora effektivitetsökningar, men ju mer utvecklad tekniken blir desto svårare är det att nå ytterligare effektiviseringar.

I takt med att levnadsstandarden stiger även i Litauen och Polen så kommer man tvingas söka billig arbetskraft från annat håll, och när det inte längre går så kommer kostnaderna stiga. Och du lär inte hitta billig, kvalificerad arbetskraft som ska köra de skördare och skotare som du behöver till ditt hyggesfria skogsbruk.

Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

Mellberg  
#580291 Den här "Frasse" verkar ha sina rötter i Skydda Skogen.. :surp:

Blädning har jag aldrig sysslat med och det tycks mig vara är en mycket svår skötselmetod. Endera blir skogen för tät om du håller uppe beståndsvolymen och inväxningen upphör, samtidigt som självgallringen kommer igång. Vips så har du bara en skiktad skog.

Blir det för glest, sjunker tillväxten och du får en 5:3 skog och det finns inget att hugga under överskådlig tid.

Den allra sämsta avverkningsmetoden är dimensionshuggning, så skapades en gång i tiden den gröna lögnen. Glesa lågproducerande bestånd

Höggallring leder oftast till en gles lågproducerande och skadebenägen skog.

Låggallring eller fri gallring rekommenderas, dessa är normalt förlåtande gallringsformer. :d Kom ihåg att göra första gallringen senast vid ÖH 15 meter 8)

Avatar Fallback

Re: Räkne exempel.

sveakatten  
#580295 Ja, blädning är inget för fegisar :d
Tycker det verkar på Lars som det är svårare att göra fel i blädning än i trakthygges.
Ska i alla fall bli kul att prova, få se hur det artar sig.
Du skulle kanske prova Mellberg, du kan ju bli överraskad. :-bd

   TS
Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

Mellberg  
#580300 Har fullt upp med vindfällen och borreträd, samt ungskogs och underröjningar #:-s

Blädningen är lte för begränsande och skapar allt ganska tråkiga skogar. Ingen vill väl ha granskog överalllt. Tall och björk kommer att hamna på rödlistan, vill vi det? :d

Avatar Fallback

Re: Räkne exempel.

isteskog  
#580301 Skulle gärna pröva bläda om jag har haft någon fullskiktad skog. Men den har far och senare jag gallrat bort under åren. Har några små bestånd som är tvåskiktade idag som jag funderar om det går att få fullskiktade i framtiden. Läser därför med intresse vad som skrivs i denna tråd. 🙂

Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

Lars Lundqvist SLU  
#580305
Mellberg skrev:Blädning har jag aldrig sysslat med och det tycks mig vara är en mycket svår skötselmetod. Endera blir skogen för tät om du håller uppe beståndsvolymen och inväxningen upphör, samtidigt som självgallringen kommer igång. Vips så har du bara en skiktad skog.

Med din erfarenhet av skog tror jag det är svårt att missa så grovt att virkesförrådet skulle hamna under 100 eller över 350 m3sk/ha. Har du verkligen så dåligt kalibrerat köttöga? ;)

Avatar Fallback

Re: Räkne exempel.

sveakatten  
#580317 Tror ni skulle åka till Siljansfors och kolla, tror ni skulle bli överraskade hur en blädad skog ser ut.
Sen funkar det ju inte på varken tall eller björk, vad jag förstår, så den skogen måste vi nog sköta på annat sätt.
Sen slipper ju du ungskogs och underröjning , kanske mindre än vindfällen och borrar också :-bd

   TS
Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

Mellberg  
#580415 Blädningsskogen vart tog du vägen, jag borde ha sett den någon gång efter 55 år i skogen. Möjligt att den inte fanns i Bergslagen där min skogliga bana tog sin början. Stämplade hela hösten på Domänverkets marker på 60-talet, svingade stämpelyxan. Minns som att det bara var låggallring. Inga slutavverkningar stämplades vad jag minns :surp:

Skog med granunderväxt finns överallt och det är nog många gånger den underväxten som vi slutavverkar idag. Trakthyggesbruket har vi nog alltid haft , men hyggesrensningen var väl det nya som kom?

Lita inte för mycket på ögat, en grundyta och en medelhöjd är bättre när det gäller volymer. Ögat duger dock till en massa andra saker, om den ser det de flesta andra inte ser 8)

Avatar Fallback

Re: Räkne exempel.

sveakatten  
#580418 Jag tycker det skulle varit väldigt intressant att höra vad du skulle säga om denna blädnings skog.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

Lars Lundqvist SLU  
#580422
Mellberg skrev:Blädningsskogen vart tog du vägen, jag borde ha sett den någon gång efter 55 år i skogen.

Du hittar den huvudsakligen i granområdena i Norrlands inland, dvs i första hand i Jämtland och Västerbotten. Eftersom de stora träden är gamla så är den ju per definition slutavverkningsmogen. Och eftersom den nog kfta uppfattas som "ostrukturerad", ingen riktig ordning på den, så är det enklaste att slutavverka.

Avatar Fallback

Re: Räkne exempel.

Avslutat-02  
#580423 ", ingen riktig ordning på den, så är det enklaste att slutavverka."

Hur menade du nu Lars?

Skog som är jämngrov och står på ganska jämnt avstånd är det lämpligaste att skörda, sortiment går snabbt och fint att sortera, medans ojämnskog är ett trassel att skörda.

Men du menade säkert något annat....

Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

Lars Lundqvist SLU  
#580426 När en planerare eller skoglig rådgivare hamnar i en fullskiktad granskog så ser den inte ut som välskött gammal skog, så dom vet inte vad dom ska göra. De stora träden är gamla, för mycket smått för att en låggallring ska bli lönsam. Det är nog få som stannar upp och tänker "Oj, en fullskiktad granskog lämplig för blädning, då föreslår jag det". Vanligare är nog "Det här var en konstig gammal skog och den ser oväxtlig ut med hänglavar på de stora granarna, så det är nog bäst att slutavverka".

Det är svårt att se hur tillväxten är i en äldre skog, om man inte lyfter blicken och tittar på toppskotten. Och även om man gör det så sitter dom 25 meter upp och är svåra att bedöma längden på. Dessutom har de stora gamla granarna ofta lavar på grenarna och det gör att allt ser "gammalt" ut, och då tror de flesta att tillväxten är låg.

Då är slutavverkning det enklaste beslutet, inte att fullskiktad skog är enklare att slutavverka än annan skog. :)

Avatar Fallback

Re: Räkne exempel.

Avslutat-02  
#580427 Tack för förklaringen, och jag misstänkte att det gällde annat.

:-bd

Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

Lars Lundqvist SLU  
#580602 Vad finns det för fördelar och nackdelar med blädningsbruk? Det finns några som är rätt så uppenbara.


Fördelar:

Du slipper avverka alla pyttesmå, halvsmå, inte fullt lika små och nästan halvstora träd som den fullskiktade skogen är full av.
Ingen hyggesrensning.
Ingen markberedning.
Ingen plantering.
Ingen röjning.
Ingen första gallring av klen skog.
Ingen andra gallring av inte fullt lika klen skog.

Du gör bara en åtgärd - gallrar ut ett fåtal stora grova granar, ofta 1 kubik per träd.

Nackdelar:

Du blädar varje år en areal som är 2-3 ggr större än den areal som du annars varje år skulle ha slutavverkat+markberett+planterat+röjt+gallrat.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).