Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

51 inlägg 26795 visningar 10 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

ulf 1  
#576686 självklart är det så hanatorp .. men som karin boje skriver, "den mätta dagen, den är aldrig störst. den bästa dagen är en dag av törst. nog finns det mål och mening i vår färd - men det är vägen, som är mödan värd" .... alltså målet för våra skogar kan vi aldrig få uppleva själva från planta till färdig produkt .. och kanske är det här som kalhygget lockar, att vi försöker få in en omloppstid i vårt eget liv ... men jag lovar, att ha en skog som befinner sig i alla stadier samtidigt är fan så mycket roligare och tillfredsställande, och det är faktiskt ganska lätt att ställa om sin planterade gran eller tallskog till en flerskiktad och sedan få in löv i den.. bara man inte tar bort för mycket på en gång , det är stormkänsligheten som är det största problemet, enligt dom jag talat med.. och detta går att göra när helst du vill om oplanteringen är 20 eller 50 år spelar ingen roll .. sen får framtiden komma med vilka överaskningar som helst ... du är beredd .. det är ju kring det här som jag skulle vilja ha lars kunskaper, och helt ärligt .. om nu skogen växer lite långsammare vad gör det, har vi stått ut med att skogsmaffian halverat betalningen så kan vi stå ut med att få lite lägre tillväxt .. för det kompenseras av bättre kvalitet och robustare skogar, trevligare blir dom också ...

Användarvisningsbild

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

Lars Lundqvist SLU  
#576703
ulf 1 skrev:det är faktiskt ganska lätt att ställa om sin planterade gran eller tallskog till en flerskiktad och sedan få in löv i den.. bara man inte tar bort för mycket på en gång , det är stormkänsligheten som är det största problemet, enligt dom jag talat med

"Flerskiktad" är ett lurigt begrepp eftersom det bara säger att skogen varken är en-, två- eller fullskiktad. Men det är därför ett ganska ointressant begrepp.
Att ställa om till fullskiktad är inte lätt om utgångsläget är en enskiktad skog. Jag tror att de flesta tolkar "lätt" som att det kräver få ingrepp under begränsad tid, inte att det kräver flera ingrepp under ett sekel eller mer. Så nej, det är inte lätt.
Och stormkänslighet hänger, förenklat, ihop med tre faktorer. Tid sen senaste ingrepp, styrkan i senaste ingrepp, och höjden på skogen. Men sen tillkommer en faktor som komplicerar det hela, nämligen skiktningen. Den forskning som finns visar att fullskiktad skog är mindre stormkänslig än enskiktad skog.

Varför? Även om en blädning tar ut 20-30% av stamvolymen så rör det sig om få träd per hektar. För de träd som står kvar förändras miljön ganska lite. Den heterogena kronstrukturen skapar turbulens vilket gör att vinden så att säga krockar med sig själv och på det viset tappar kraft. Sammantaget gör det att stabiliteten påverkas mindre av en blädning i fullskiktad skog än av vanlig gallring i enskiktad skog. Därför är en fullskiktad skog som sköts med blädning generellt sett mindre stormkänslig än "vanlig" skog.

ulf 1 skrev:det kompenseras av bättre kvalitet och robustare skogar, trevligare blir dom också ...

Nej, det blir inte generellt bättre kvalitet, det är en missuppfattning. Det blir fler men klenare kvistar på bottenstocken och de hinner sällan övervallas ordentligt, det blir fler, grövre och dessutom levande kvistar på andra (och tredje) stocken eftersom krongränshöjden för den levande kronan sitter på 4-5 meters höjd på de största granarna och inte på 15 meters höjd. Sen skiljer årsringsutvecklingen på det viset att i enskiktad skog är det breda årsringar längst in mot märgen men tunna längst ut mot barken, och i en fullskiktad skog är det tvärtom: Extremt tunna årsringar längst in mot märgen men breda längst ut mot barken.

Robustare? Mindre stormfällning men mer toppbrott, och risk för mer rotröta eftersom träden är så gamla. Och det går ju inte att byta trädslag. Så det går inte att säga att den fullskiktade skogen generellt är robustare

Trevligare? Forskare som sysslar med hur människor upplever skog brukar ibland dela in människor i två grupper: purister och urbanister. Purister (av engelskans "pure"=ren, oblandad) föredrar oftast skog som de uppfattar som naturligare, som är snårigare, har mer döda träd, olika stora träd, osv. Urbanister (av "urban"=stadsmässig) föredrar oftast öppnare skogar, pelarsalar av gamla träd, där det är fri sikt och lätt att orientera sig så man inte går vilse.
Purister gillar oftast fullskiktad skog medan urbanister tycker att den är för tät och lite skrämmande. Purister är en liten minoritet. De allra flesta är idag urbanister.

Så det finns, som vanligt, inte ett enkelt svar utan det mesta handlar om hur man värderar olika saker. Svaret blir som vanligt "det beror på..."

   TS
Användarvisningsbild

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

Lars Lundqvist SLU  
#576705 Jag glömde en viktig punkt...
ulf 1 skrev:det är faktiskt ganska lätt att ställa om sin planterade - - - tallskog till en flerskiktad

NEJ!

Tallskog är ofta lätt att föryngra under fröträd, men vår svenska tall kan INTE bilda och upprätthålla fullskiktad skog. Det finns inte ett enda dokumenterat exempel som visar att det skulle kunna gå, inte någon enda studie som visar att tallplantor och små tallar kan överleva och långsamt utvecklas till fullstora träd inne i en rimligt tät, växande skog.

Så glöm tall! Och björk! Och alla andra pionjärträdslag!

På våra breddgrader handlar det här helt och hållet om GRAN, Picea abies.

   TS
Avatar Fallback

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

isteskog  
#576708 En bra och upplysande artikel hittade jag på nätet, den var skriven av trådförfattaren: https://www.vk.se/2012-06-25/bladningsb ... ternativet
Har det kommit något nytt angående kontinuerliga skötselsystem för tall?

Användarvisningsbild

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

Lars Lundqvist SLU  
#576710 Ja, indirekt, dvs vi har visat varför det inte fungerar med tall. :)

För tall tycks timmerställning-fröträdsställning vara det enda fungerande alternativet.

Artikeln nedan förklarar varför tall inte kan upprätthålla nånting som påminner om fullskiktad skog.

https://www.sciencedirect.com/science/a ... 2718321662

   TS
Avatar Fallback

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

isteskog  
#576747 Översättningen var undermålig men vad jag fattade så var det nästan omöjligt att skapa en fullskiktad tallskog. Virkesförrådet måste vara lågt om inväxning av plantor och utveckling av småträd ska lyckas. Var det rätt uppfattat?

Användarvisningsbild

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

Lars Lundqvist SLU  
#576756 Ja.

Om du ska få kontinuerlig inväxning så bör du ha en grundyta på max omkring 10-12 m2/ha, inte mer, och det innebär i praktiken att du måste ligga ganska precis på kurvan för 5§ i Skogsvårdslagen, dvs du ligger och balanserar precis på gränsen till omedelbar föryngringsplikt. Och då ska man veta att kurvan för 10§ är beräknad att ge en volymtillväxt som ungefär motsvarar 50-60% av boniteten. Nere på kurvan för 5§ är tillväxten kanske 25-30% av boniteten. Så det blir rejäla produktionsförluster.

Jag bifogar en figur som visar diagrammet i bilagan i Skogsvårdslagen, lånad från http://www.skogskunskap.se

1563452587_0512e3a2-e7e6-49fb-aa97-20fb28652afd.jpeg

   TS
Avatar Fallback

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

isteskog  
#576758 Gäller detsamma för björk, asp?

Användarvisningsbild

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

Lars Lundqvist SLU  
#576759 Jag känner inte till några liknande studier som gjorts på björk och asp, men båda är ju typiska pionjärer, precis som tall, så det skulle förvåna mig om de fungerade helt annorlunda. När såg du senast ett fullskiktat björk eller aspbestånd?

   TS
Avatar Fallback

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

isteskog  
#576765 Har inte sett just några fullskiktade granskogar heller under mina 40 år i skogen ..... 😉

Användarvisningsbild

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

Tåndemåla  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#576769 Då jag ändå gör skogsbruks plan på åtskilliga 1000 ha varje år. Kanske jag hittar 50 ha som är fullskiktade och då ofta blir dessa avsatta i naturavsättningarna! Borde det inte vara de skogar där gran växt upp på torvmark när hävd upphört! Tallen är 120-200 år och under finns gran mellan 0-80 år. Dessa är normalt i södra Sverige T18-24 och det ger G22-28.
Ska man då föreslå att tallen får vara dessa 10 träd mellan 100-200 år? Rätt så ofta får man frågan om att jag vill har konutnitetsskogsbruk men de saknar skogen. De enklaste då är ju att föreslå någon form an luckhuggning eller förlängd omloppstid genom gallring.

Användarvisningsbild

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

halvproffs  
#576771 Har nog kunnat haft en.fullskiktad skog om jag vetat vad det inneburit då. Far och farbror högg rent på 40-talet. Typ g28 mark. Gick kreatur där i några år och det blev bra föryngring. En lätt första gallring1963. Jag började hugga typ gärdsgårdsvirke där slutet på 70-talet. Har liksom bara låggallrats hela tiden och vid slutavverkningen 2004 så var ändå granarna i ganska spridd diameter men väldigt fina, nästan ingen röta.
Hade jag glesat ur mer av större träd hade jag nog fått en yngre generation gran också. Konstigt nog lite gräsvegetation på området. Sista 10 åren har örnbräken blivit som en meterhög skog där 👎

Användarvisningsbild

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

Lars Lundqvist SLU  
#576823
halvproffs skrev: Har liksom bara låggallrats hela tiden och vid slutavverkningen 2004 så var ändå granarna i ganska spridd diameter men väldigt fina, nästan ingen röta.

Ett litet påpekande: När man beskriver fullskiktade skogar så används traditionellt diameterfördelningen därför att det är lättare att mäta diameter än höjd, men som ordet "fullskiktad" säger så handlar det egentligen om höjdskiktningen. En skog är inte fullskiktad om alla träd är ungefär lika höga, även om det är stor diameterspridning.

isteskog skrev:Har inte sett just några fullskiktade granskogar heller under mina 40 år i skogen ..... 😉

Nej, det kan jag förstå. Du hittar dem framförallt i delar av Jämtland och Västerbottens inland. Jag har sett enstaka mindre områden med hyfsat fullskiktad skog i Småland, men det är oftast som Tåndemåla skriver:

Tåndemåla skrev:Tallen är 120-200 år och under finns gran mellan 0-80 år.

...alltså tallskog där det kommit in gran och där man glömt att sköta skogen. Sån skog går ganska lätt att omvandla till fullskiktad och börja bläda, men det förutsätter att man accepterar att den på sikt blir en ren granskog, med möjligen nån enstaka kvarlämnad stor tall som evighetsträd.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

ulf 1  
#576852 enligt skogstaxeringen så är en fullskiktad skog en skog som innehåller 4 skilda trädåldrar, där den yngsta ska vara dubbelt så många som den näst yngsta osv ... det mest galna är att de äldsta ssk ha minsta brösthöjdsmått på 25 cm ... det som beskrivs är ju jävligt sorgligt .... för denna "ungskog" är alltså rena paradiset för alla rödlistade arter i sverige och nån slags garant att vi uppfyller dom mål som internationellt tagits .. snacka om låg ambition och fals marknadsföring av skogarnas tuillstånd ... hur mycket sån "fiiiin" skog har vi då enligt skogstaxeringen .... jo 2 till 4 % jag tror ju den lägre siffran är den som gäller .. så var det med våra turistskogar ... världens sämsta skogsbruk går mot ättestupan och tar med sig naturen ner ... stackars glesbygd som ska försöka överleva på den naturen, nu när turisterna börjar välla in ..

Användarvisningsbild

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

Lars Lundqvist SLU  
#576854 Nej, din beskrivning är fel, igen:

"En särskild form av skikt är s.k. fullskiktad skog. För att ett bestånd ska klassas som fullskiktat ska följande krav vara uppfyllda:

Träd ska finnas i samtliga diameterklasser (Dkl1-Dkl4) enligt figur 5.7 nedan. Det grövsta trädets diameter (Dmax) ska vara minst 200 mm.

Beträffande stamantalet (n1-n4) i de olika diameterklasserna ska gälla att n1 > n2 > n3 > n4 > 0. Vidare gäller att massaslutenheten ska vara minst 0.5.

I en fullskiktad skog är trädens dimensions- och höjdspridning mycket stor. Ofta förekommer grupper av likartade träd. En typisk blädningsskog bör vara fullskiktad. "

1563516523_29b4de2e-7c46-417c-bbba-05de069db48e.jpeg


I den definition som vi bestämde 1992 och som finns i exv Skogsskötselseriens kapitel Blädningsbruk är Dmax minst 25 cm, inte 20. Varför RT valt 20 cm vet jag inte men det spelar ingen större roll. Sen får Dkl4 ha fler träd än Dkl3. Kravet är bara att det måste finnas träd i båda diameterklasserna.

Skälet till att det finns ett krav på att Dmax måste vara minst 25 (eller 20) cm är för att inte av misstag tolka exempelvis en vanlig naturlig föryngring på en tallhed som varande fullskiktad så fort fröträden avverkats. Kravet gör att de största träden måste vara omkring 20 meter eller högre och det sållar bort alla plant- och ungskogar med stor diameterspridning.

Definitionen har inget med turism, naturvård, rödlistade arter eller biologisk mångfald att göra utan beskriver en beståndsform, på samma sätt som enskiktad och tvåskiktad beskriver beståndsform. Det är bara en beskrivning av struktur, inget annat.

   TS
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).