Jag hävdar å andra sidan motsatsen, alltså att skogen måste vara fullskiktad för att det ska gå att bedriva ett skogsbruk som är hyggesfritt på det viset att det alltid är gammal skog med stora träd, och att detta beror på hur träden växer.
Så låt oss räkna på det hela och se vad resultatet blir.
Jag utgår för enkelhetens skull från de data vi har från granskog i Sverige, men principerna gäller oavsett trädslag och var på jorden man är. Nyligen publicerade data från regnskog på Borneo visar att precis samma dynamik råder där, fast med den skillnaden att träden där blir 70-80 m hlga på 200 år istället för 20-30 som i Sverige.
Det finns några premisser som vi måste utgå ifrån, baserade på de data som finns.
1) Det tar i genomsnitt ungefär 50 år för små granar att bli ca 1,3-1,5 m höga när de växer upp inne i en skog.
2) Det tar i genomsnitt ungefär lika lång tid innan de når 5-6 m höjd.
3) Det tar i genomsnitt ungefär 100 år för granarna att växa från 5-6m höjd upp till full höjd och grovlek.
4) Diametertillväxten ökar sakta ju grövre trädet blir, så träd som är 10 cm i brösthöjd har i genomsnitt bara hälften så breda årsringar som träd som är 40 cm i brösthöjd.
5) Dödligheten är knappt 0,5% per år för granar som passerat brösthöjd.
Om vi då tänker oss att vi ska gallra ut ett träd vart tionde år med start i år så innebär det att nu när vi startar så måste det finnas ett träd som är minst 200 år. Om vi ska kunna gallra ut nästa lika stora träd om ytterligare 10 år, ett till om 20 år, osv, så måste det alltså redan idag när vi börjar finnas ett träd som är 190 år, ett som är 180 år, osv ner till det minsta trädet som är 0 år och föds i år.
Vi måste alltså ha en serie på 20 träd som är 200, 190, 180, 170, 160, …, 30, 20, 10 och 0 år, idag.
Men i en fullskiktad skog ska det ju finnas mycket fler små träd än stora träd? Med en sån här åldersserie ser det ju ut som om det finns lika många av varje storlek. Nja, det finns lika många av varje ålder, men ålder och storlek är inte samma sak.
Eftersom vi vet ungefär hur breda årsringar träden får varje år i genomsnitt när de är olika tjocka så kan man räkna om ålder till diameter. Då får vi en tabell som ser ut exempelvis såhär:
Jag har dessutom delat in träden i 5 cm breda diameterklasser (Dkl), 0-4,9 cm, 5-9,9 cm, osv och lagt in en kolumn som visar vilken klass varje träd tillhör. Då blir det tydligt att det finns flera träd i de lägsta klasserna men bara ett vardera i de grövsta.
Men nu dör ju en del av träden innan de blir 200 år. Det gör att det inte räcker med ett träd av varje ålder utan det måste finnas aningen fler av de yngre träden så det finns utrymme för några få att dö på vägen.
Om man då utgår från att 0,5% av träden dör varje år och använder det på varje åldersklass så blir det ytterligare några fler träd i de klenaste klasserna men nästan inga fler alls i de grövsta. Slutresultatet blir då att tidsserien över 220 år kan räknas om till antal träd i olika diameterklasser och med hänsyn tagen till naturlig avgång bland träden. Men vi är inte riktigt klara än.
Det grövsta trädet har en volym på ca 1,5 m3sk. Om vi antar att boniteten motsvarar ca 6 m3sk/ha&år så motsvarar ett träd en fjärdedel av den maximala tillväxten. Det innebär att om hela tillväxten ska avverkas så måste avverkningen motsvara fyra träd per år. I tidsserien har jag ju räknat med att det ska avverkas ett grovt träd vart tionde år. Det betyder att antalet träd i varje åldersklass måste multipliceras med 40. Om vi avverkar 40 grova träd vart tionde år så motsvarar det fyra grova träd per år och därmed också tillväxten.
Då får vi till sist den här tabellen:
Om det återkommande, vart tionde år, ska kunna avverkas bara stora träd motsvarande tillväxen så krävs det alltså såhär många träd av varje diameterklass idag.
Det är den gradvis ökande tillväxten som gör att det måste finnas fler små än stora träd. Den långsamma tillväxten i början gör att träden tillbringar en större del av sitt liv som plantor och små träd än som stora träd. Så hur man än tänker sig att bedriva sitt hyggesfria skogsbruk så måste det finnas massor av småträd och skogen kan inte vara en gles pelarsal med lite små plantor i botten. Då fungerar inte systemet på lång sikt.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto