Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

51 inlägg 26801 visningar 10 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

Lars Lundqvist SLU  
#576532 I diskussionerna om hyggesfritt skogsbruk dyker det med jämna mellanrum upp personer som tror att bara det finns små plantor i skogen så löser sig allting, att föryngringen är det som avgör om systemet fungerar på sikt eller ej. En del hänvisar till stadsskogen i Lübeck och hävdar att det som görs där visar att skogen alltid kan vara gammal och gles och inte alls behöver vara tät och fullskiktad, bara man inte avverkar för mycket. Det har också föreslagits att lösningen är att inte avverka hela tillväxten.

Jag hävdar å andra sidan motsatsen, alltså att skogen måste vara fullskiktad för att det ska gå att bedriva ett skogsbruk som är hyggesfritt på det viset att det alltid är gammal skog med stora träd, och att detta beror på hur träden växer.

Så låt oss räkna på det hela och se vad resultatet blir.

Jag utgår för enkelhetens skull från de data vi har från granskog i Sverige, men principerna gäller oavsett trädslag och var på jorden man är. Nyligen publicerade data från regnskog på Borneo visar att precis samma dynamik råder där, fast med den skillnaden att träden där blir 70-80 m hlga på 200 år istället för 20-30 som i Sverige.

Det finns några premisser som vi måste utgå ifrån, baserade på de data som finns.

1) Det tar i genomsnitt ungefär 50 år för små granar att bli ca 1,3-1,5 m höga när de växer upp inne i en skog.
2) Det tar i genomsnitt ungefär lika lång tid innan de når 5-6 m höjd.
3) Det tar i genomsnitt ungefär 100 år för granarna att växa från 5-6m höjd upp till full höjd och grovlek.
4) Diametertillväxten ökar sakta ju grövre trädet blir, så träd som är 10 cm i brösthöjd har i genomsnitt bara hälften så breda årsringar som träd som är 40 cm i brösthöjd.
5) Dödligheten är knappt 0,5% per år för granar som passerat brösthöjd.

Om vi då tänker oss att vi ska gallra ut ett träd vart tionde år med start i år så innebär det att nu när vi startar så måste det finnas ett träd som är minst 200 år. Om vi ska kunna gallra ut nästa lika stora träd om ytterligare 10 år, ett till om 20 år, osv, så måste det alltså redan idag när vi börjar finnas ett träd som är 190 år, ett som är 180 år, osv ner till det minsta trädet som är 0 år och föds i år.

Vi måste alltså ha en serie på 20 träd som är 200, 190, 180, 170, 160, …, 30, 20, 10 och 0 år, idag.

Men i en fullskiktad skog ska det ju finnas mycket fler små träd än stora träd? Med en sån här åldersserie ser det ju ut som om det finns lika många av varje storlek. Nja, det finns lika många av varje ålder, men ålder och storlek är inte samma sak.

Eftersom vi vet ungefär hur breda årsringar träden får varje år i genomsnitt när de är olika tjocka så kan man räkna om ålder till diameter. Då får vi en tabell som ser ut exempelvis såhär:

$matches[2]




Jag har dessutom delat in träden i 5 cm breda diameterklasser (Dkl), 0-4,9 cm, 5-9,9 cm, osv och lagt in en kolumn som visar vilken klass varje träd tillhör. Då blir det tydligt att det finns flera träd i de lägsta klasserna men bara ett vardera i de grövsta.

Men nu dör ju en del av träden innan de blir 200 år. Det gör att det inte räcker med ett träd av varje ålder utan det måste finnas aningen fler av de yngre träden så det finns utrymme för några få att dö på vägen.

Om man då utgår från att 0,5% av träden dör varje år och använder det på varje åldersklass så blir det ytterligare några fler träd i de klenaste klasserna men nästan inga fler alls i de grövsta. Slutresultatet blir då att tidsserien över 220 år kan räknas om till antal träd i olika diameterklasser och med hänsyn tagen till naturlig avgång bland träden. Men vi är inte riktigt klara än.

Det grövsta trädet har en volym på ca 1,5 m3sk. Om vi antar att boniteten motsvarar ca 6 m3sk/ha&år så motsvarar ett träd en fjärdedel av den maximala tillväxten. Det innebär att om hela tillväxten ska avverkas så måste avverkningen motsvara fyra träd per år. I tidsserien har jag ju räknat med att det ska avverkas ett grovt träd vart tionde år. Det betyder att antalet träd i varje åldersklass måste multipliceras med 40. Om vi avverkar 40 grova träd vart tionde år så motsvarar det fyra grova träd per år och därmed också tillväxten.

Då får vi till sist den här tabellen:


1563358196_screenshot_2019-07-17_at_12.09.16.png



Om det återkommande, vart tionde år, ska kunna avverkas bara stora träd motsvarande tillväxen så krävs det alltså såhär många träd av varje diameterklass idag.

Det är den gradvis ökande tillväxten som gör att det måste finnas fler små än stora träd. Den långsamma tillväxten i början gör att träden tillbringar en större del av sitt liv som plantor och små träd än som stora träd. Så hur man än tänker sig att bedriva sitt hyggesfria skogsbruk så måste det finnas massor av småträd och skogen kan inte vara en gles pelarsal med lite små plantor i botten. Då fungerar inte systemet på lång sikt.



   TS
Avatar Fallback

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

Mangan  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#576534 Intressant analys! Hur ser den stående volymen ut med dessa träd, det borde gå att uppskatta?

Användarvisningsbild

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

Lars Lundqvist SLU  
#576537 Jodå, jag ville bara inte komplicera det hela med ännu fler tabeller och detaljer. Totalvolymen ligger omkring 250 m3sk/ha i utgångsläget.

   TS
Avatar Fallback

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

Hanatorp  
#576546 Mycket intressant!

Avatar Fallback

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

sveakatten  
#576574 Så då skulle det fungera om jag har 1142 träd och hugger 40 st vart tionde år, kvittar egentligen hur dom ser ut?
Jag kan ha en pelarsal, det blir en fullskiktad skog av det också, om jag inte hugger mer än 40st/ 10år, något så när vettigt?

Användarvisningsbild

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

Lars Lundqvist SLU  
#576577 Nej. Därför att om du har en pelarsal med 1100 stammar så blir den så småningom så tät att det som kommer underifrån inte överlever på sikt. Alla de skogar där detta har fungerat har varit fullskiktade.

En pelarsal med 1100 stammar och 250 m3sk/ha betyder att träden är ungefär 16-17 cm i brösthöjd, dvs en grundyta omkring 30 m2/ha. Den skulle ganska snart bli översluten och börja självgallras, och då kommer definitivt ingenting i underbeståndet överleva. Om träden ska överleva och kunna växa i 200 år så kan inte alla vara stora när du börjar.

   TS
Avatar Fallback

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

isteskog  
#576579 Lönar det sig att köra hyggesfritt om det är G 16-G20? Förutsätter förstås att det är fullskiktat. :geek:

Användarvisningsbild

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

Torbjörn Johnsen  
#576580 Kan man inte kalla det hyggesfritt om man gör en utdragen föryngringsfas? T ex i tall: timmerställning->fröträdsställning->avveckling i två steg. Tar väl sisådar 20-30 år men marken blir ju per definition inte kal?

Användarvisningsbild

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

Lars Lundqvist SLU  
#576586 Om det lönar sig beror väl på hur man räknar. Men det fungerar lika bra på G16 som på G24 när det gäller träden.

De flesta som vill ha hyggesfritt vill ha kvar gamla träd, gammal skog, inte byta ut den gamla skogen mot en ungskog. Så det är egentligen inte själva hygget som är problemet.

   TS
Avatar Fallback

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

isteskog  
#576597 Tänkte mer att en G16 (fullskiktad) inte kommer upp i mer än 200 kbm/ha. Måste väl bli ännu högre ålder på de stammar som ska gallras ur, eller blir det helt enkelt klenare stammar och lägre uttag per gång?

Användarvisningsbild

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

Lars Lundqvist SLU  
#576607 Det blr lite klenare men framförallt kortare träd, mindre stående volym och mindre uttag, fast då går det ju att dra ut på intervallet till 15-20 år istället.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

ulf 1  
#576611 jättebra lars, jag är inte överens om hur många träd som behövs i den fullskiktade skogen, men det är just att du ger mig och andra ett alternativ till kalhygge som gör mig glad .. hoppas den här tråden nu fylls av egna erfarenheter från folk som har fullskiktade skogar .. fan det känns som vi kravlar oss upp ur skyttegravarna .. kul du får min fjärde "gilla" som jag gett på forumet ...

Avatar Fallback

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

Palakangas  
#576613
ulf 1 skrev:jättebra lars, jag är inte överens om hur många träd som behövs i den fullskiktade skogen, men det är just att du ger mig och andra ett alternativ till kalhygge som gör mig glad .. hoppas den här tråden nu fylls av egna erfarenheter från folk som har fullskiktade skogar .. fan det känns som vi kravlar oss upp ur skyttegravarna .. kul du får min fjärde "gilla" som jag gett på forumet ...

Förstör nu inte den här tråden Uffe. Ska du låtsas vara den ende som begriper någonting, gör det då i din egen fantasitråd.

Användarvisningsbild

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

Lars Lundqvist SLU  
#576622
ulf 1 skrev:jag är inte överens om hur många träd som behövs i den fullskiktade skogen,

Du får gärna presentera egna beräkningar som förklarar hur du kommer fram till din slutsats. Mina beräkningar bygger på den forskning som finns.

   TS
Avatar Fallback

Re: Varför måste den hyggesfria skogen vara fullskiktad?

Hanatorp  
#576682 Du har nog blivit lurad Ulf1 av tyskarna. Det går inte att trolla fram fullskiktade skogar. Det tar mycket lång tid, mycket mer än ett människoliv.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).