Öppna kategorin

Älgjakt, varg och skador på tall.

47 inlägg 6661 visningar 307 följer Svara, dela mm...   
Avatar Fallback

Re: Älgjakt, varg och skador på tall.

alias  
#574736 Var ska man börja nysta i dessa problem och resonemang?

Med vilka ögon betraktar jag problemet?
Jag är skogsägare och jägare. Jag tycker dock att småviltjakten är mycket roligare än älgjakten (den är mer skogsvård än nöje). Mitt intresse av att få upp oskadad tallungskog överstiger mitt intresse av många skottchanser under jakt.
Som jägare är jag dock medveten om att jakt inte alltid är så jäkla lätt (det är ett antal jaktdagar med stolpe ut då jag förbannat mig själv över att jag inte tog motorsågen eller röjsågen istället för att sitta och frysa i skogen i snålblåst och regn). Att ett jaktlags älgtilldelning inte alltid blir fylld varje år kan jag acceptera bara de försöker fylla den - däremot kan det reta mig när man hör om jaktlag som redan vid jaktstarten börjar tala om att man ska spara X antal älgar av tilldelningen (innan man jagat några dagar så kan man omöjligt ha hyfsad koll på viltförekomsten).
Jag har lika svårt för jägaren som öser ut betor och spannmål för att ha drösvis med vilt att jaga som jag har för markägaren som inte tål att ett grässtrå eller kvist betas av ett djur.


Nåväl, så här har jag uppfattat historiken och dagsläget kring älgjakten i grova drag:

-Den "nya" älgförvaltningen tillkom för 7 (?) år sedan för att komma till rätta med allt för stora betesskador av klövvilt på skogen. Grundtanken var att förvaltningen skulle utgå från lokala förhållanden.
-Det mest tillförlitliga underlag vi har i dagsläget är ÄBIN, även om denna inte har undgått kritik för systematiken och hur resultaten har presenterats.
-I dagsläget verkar både Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen vara överens om att bl.a. älgstammen måste minska för att få balans mellan fodertillgång och vilt.
-Länsstyrelsen är Statens (via Naturvårdsverkets) förlängda arm på regional/lokal nivå och ska administrera bl.a. fällavgifter och godkänna älgskötselplaner för älgskötselområden (ÄSO) samt dela ut älgar till licensområden m.m.


Nu har det dröjt ett antal år innan vi här i de södra delarna av landet har fått ÄBIN-resultat som kan börja nyttjas som trendlinjer (ett älgförvaltningsområde (ÄFO) inventeras var annat år och helst bör man väl ha tre år per ÄFO). Det kanske kan förklara en del av den kritik mot Länsstyrelsen som jag nu kommer att framföra - i annat fall funderar jag över hur Länsstyrelsens medarbetare ser på sin roll.

Om vi nu förutsätter att den presenterade skadestatistiken i ÄBIN stämmer så kan man fundera på hur Länsstyrelsen personal resonerar när man sitter med i de älgförvaltningsgrupper, som godkänner de olika älgskötselplanerna, om nu skadenivåerna förblir på oacceptabelt höga nivåer år efter år?

Borde inte dessa älgskötselplaner återremitteras till författarna för förtydliganden eller revideringar (jag har själv suttit med och försökt skriva älgskötselplaner och vet att ÄLGFRODE, som är Länsstyrelsens beräkningsprogram, kan ge stora avvikelser vid den treåriga skötselperiodens slut vid tämligen små justeringar i t.ex. ingående älgtäthet)?

Ytterligare en fråga som nu väcktes är hur Länsstyrelsen bestämmer tilldelningen för licensområdena?


Nu har jag fått gnälla lite över älgförvaltningen generellt och Länsstyrelsen i synnerhet (har jag uppfattat något fel så får gärna någon som håller på med jaktfrågor på någon Länsstyrelse eller Naturvårdsverket rätta mig om de är inne på skogsforum och läser).

Det har på sistone talats om att ändra systemet med fällavgifterna från ett pris per vuxen älg resp. älgkalv till t.ex. ett hektarpris för den areal som jakten bedrivs på. Detta skulle ske mot bakgrund av att Länsstyrelsernas kostnader är ungefär lika oavsett älgavskjutningen i resp. län.
Om detta skulle bli verklighet så tror jag att vissa jägares ovilja att skjuta små älgar (en liten vuxen älg blir i dagsläget dyrare per kg kött än en större/tyngre dito) skulle försvinna och om avgiften skulle vara arealbunden så skulle varje älg bli billigare då kostnaden till Länsstyrelsen/staten skulle förbli densamma för jägarna oavsett om älgarna skjuts eller ej. Krasst ekonomiskt så borde detta stimulera en del jägare till att skjuta mer älg.

Tror jag att de stora rovdjuren såsom varg och lodjur gör ett bättre jobb totalt sett för oss som bor och verkar på landsbygden?
Nej. Även om t.ex. vargförekomst skulle sänka t.ex. älgtätheten så tror jag att detta skulle minska hundjakten på t.ex. kronvilt och vildsvin på ett sätt som sannolikt inte är till gagn för varken jord- eller skogsbruket. Därtill tror jag att skogs- och mellanbygder kommer att växa igen om tamdjursägarna får problem med ökande rovdjursattacker (ta Mollstaberg som exempel).

Bara mina fem ören...

MVH
Alias

Elmia
Användarvisningsbild

Re: Älgjakt, varg och skador på tall.

T Landström  
#574746
alias skrev:Var ska man börja nysta i dessa problem och resonemang?

Med vilka ögon betraktar jag problemet?
Jag är skogsägare och jägare. Jag tycker dock att småviltjakten är mycket roligare än älgjakten (den är mer skogsvård än nöje). Mitt intresse av att få upp oskadad tallungskog överstiger mitt intresse av många skottchanser under jakt.
Som jägare är jag dock medveten om att jakt inte alltid är så jäkla lätt (det är ett antal jaktdagar med stolpe ut då jag förbannat mig själv över att jag inte tog motorsågen eller röjsågen istället för att sitta och frysa i skogen i snålblåst och regn). Att ett jaktlags älgtilldelning inte alltid blir fylld varje år kan jag acceptera bara de försöker fylla den - däremot kan det reta mig när man hör om jaktlag som redan vid jaktstarten börjar tala om att man ska spara X antal älgar av tilldelningen (innan man jagat några dagar så kan man omöjligt ha hyfsad koll på viltförekomsten).
Jag har lika svårt för jägaren som öser ut betor och spannmål för att ha drösvis med vilt att jaga som jag har för markägaren som inte tål att ett grässtrå eller kvist betas av ett djur.


Nåväl, så här har jag uppfattat historiken och dagsläget kring älgjakten i grova drag:

-Den "nya" älgförvaltningen tillkom för 7 (?) år sedan för att komma till rätta med allt för stora betesskador av klövvilt på skogen. Grundtanken var att förvaltningen skulle utgå från lokala förhållanden.
-Det mest tillförlitliga underlag vi har i dagsläget är ÄBIN, även om denna inte har undgått kritik för systematiken och hur resultaten har presenterats.
-I dagsläget verkar både Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen vara överens om att bl.a. älgstammen måste minska för att få balans mellan fodertillgång och vilt.
-Länsstyrelsen är Statens (via Naturvårdsverkets) förlängda arm på regional/lokal nivå och ska administrera bl.a. fällavgifter och godkänna älgskötselplaner för älgskötselområden (ÄSO) samt dela ut älgar till licensområden m.m.


Nu har det dröjt ett antal år innan vi här i de södra delarna av landet har fått ÄBIN-resultat som kan börja nyttjas som trendlinjer (ett älgförvaltningsområde (ÄFO) inventeras var annat år och helst bör man väl ha tre år per). Det kanske kan förklara en del av den kritik mot Länsstyrelsen som jag nu kommer att framföra - i annat fall funderar jag över hur Länsstyrelsens medarbetare ser på sin roll.

Om vi nu förutsätter att den presenterade skadestatistiken i ÄBIN stämmer så kan man fundera på hur Länsstyrelsen personal resonerar när man sitter med i de älgförvaltningsgrupper, som godkänner de olika älgskötselplanerna, om nu skadenivåerna förblir på oacceptabelt höga nivåer år efter år?

Borde inte dessa älgförvaltningsplaner återremitteras till författarna för förtydliganden eller revideringar (jag har själv suttit med och försökt skriva älgskötselplaner och vet att ÄLGFRODE, som är Länsstyrelsens beräkningsprogram, kan ge stora avvikelser vid den treåriga skötselperiodens slut) vid tämligen små justeringar i t.ex. ingående älgtäthet?

Ytterligare en fråga som nu väcktes är hur Länsstyrelsen bestämmer tilldelningen för licensområdena?


Nu har jag fått gnälla lite över älgförvaltningen generellt och Länsstyrelsen i synnerhet (har jag uppfattat något fel så får gärna någon som håller på med jaktfrågor på någon Länsstyrelse eller Naturvårdsverket rätta mig om de är inne på skogsforum och läser).

Det har på sistone talats om att ändra systemet med fällavgifterna från ett pris per vuxen älg resp. älgkalv till t.ex. ett hektarpris för den areal som jakten bedrivs på. Detta skulle ske mot bakgrund av att Länsstyrelsernas kostnader är ungefär lika oavsett älgavskjutningen i resp. län.
Om detta skulle bli verklighet så tror jag att vissa jägares ovilja att skjuta små älgar (en liten vuxen älg blir i dagsläget dyrare per kg kött än en strörre/tyngre dito) skulle försvinna och om avgiften skulle vara arealbunden så skulle varje älg bli billigare då kostnaden till Länsstyrelsen/staten skulle förbli densamma för jägarna oavsett om älgarna skjuts eller ej. Krasst ekonomiskt så borde detta stimulera en del jägare till att skjuta mer älg.

Tror jag att de stora rovdjuren såsom varg och lodjur gör ett bättre jobb totalt sett för oss som bor och verkar på landsbygden?
Nej. Även om t.ex. vargförekomst skulle sänka t.ex. älgtätheten så tror jag att detta skulle minska hundsjakten på t.ex. kronvilt och vildsvin på ett sätt som sannolikt inte är till gagn för varken jord- eller skogsbruket. Därtill tror jag att skogs- och mellanbygder kommer att växa igen om tamdjursägarna får problem med ökande rovdjursattacker (ta Mollstaberg som exempel).

Bara mina fem ören...

MVH
Alias


Jag håller med i mycket av det du skriver men för mig är älgjakten och då med löshund som jag brinner för.

Jag börjar bli dock lite konspiratorisk när det kommer till jakt...särskilt när det kommer till älg och varg!
Det är för många intressenter...LS, NVV, Grimsö, skogsbolagen, skogsägare, jägare, mfl...

   TS
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).