Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Virkesmarknad och priser i New England & New York

1 inlägg 6774 visningar 1 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Virkesmarknad och priser i New England & New York

Torbjörn Johnsen  
#567688 Under vårt besök i nordöstra USA försökte vi bilda oss en uppfattning om hur virkesmarknaden ser ut “over there”. Hur mycket får man betalt för virket? Vilka skillnader och likheter finns med virkesmarknaden i Sverige? Vi redovisar här hur vi uppfattat situationen, med reservation för att det troligen inte gäller generellt för hela USA eller kanske inte ens i hela den här regionen.

Det här är en del i en hel serie artiklar om New Englands skogsbruk. Du hittar länkar till de andra delarna längst ner i den här tråden.

Inte massaindustrin som styr
En tydlig skillnad gentemot Sverige som vi kunde se i det större marknadsperspektivet är att det inte är stora bolag inom massa- och pappersindustrin som styr virkesmarknaden i nordöstra USA. Virkesmarknaden verkar vara betydligt mer diversifierad och mycket av fokus låg på att få ut så värdefullt timmer som möjligt. En annan skillnad, delvis kopplad till ovanstående, var att det oftast inte var industrins virkesköpare som köpte virke eller avverkningar från skogsägare utan mer normalt att det var fristående “loggers” (avverkningsentreprenörer) som köpte virket. Eller så förmedlades det av fristående skogskonsulter som jobbade på direkt uppdrag av enskilda skogsägare med mål att få ut så mycket värde som möjligt utifrån den planerade avverkningen.

Det verkade dock inte vara vanligt att dessa konsulter själva handlade med virke då man inte ville “sitta på två stolar”. Eller som en av skogskonsulterna vi träffade uttryckte saken:

-As the fiduciary agent for the landowner it would be unethical for me to purchase landowners wood and have a conflict between my income and my client's income.


1558633426_p1060284.jpg


En likhet med vår virkesmarknad är att det pratades mycket om Kina och att det finns en oro över hur den kinesiska efterfrågan kommer att påverka marknaden.

God avsättning för löv- och barrtimmer
Avsättningen verkade vara god för det mesta av sågtimret oavsett träslag. Sågverken i nordöstra USA är betydligt mindre än de som finns på västkusten och i sydstaterna. Det verkar inte ha gjorts några omfattande konsolideringar och uppköp utan stommen i sågverksindustrin verkar fortfarande bestå av mindre familjeföretag. “American hardwood” och kanske främst nordamerikansk ek och ask är välkända världen över för sin höga kvalité.

1558633426_p1060289.jpg


Få massabruk men Kina investerar
Däremot finns det få massabruk i regionen. Många massa- och pappersbruk har tvingats stänga ner under de senaste årtiondena då efterfrågan på papper har minskat och de amerikanska bruken inte har klarat att konkurrera med de sydamerikanska eller nordiska. Nu verkade det dock skönjas lite optimism och flera bruk har startats upp igen eller t o m ökat produktionen. Det kinesiska bolaget Nine Dragons har två bruk i delstaten Maine. Ett som är i full gång och ett annat som nu ska startas upp igen efter att ha legat i malpåse sedan 2015. Det här ger ett ökat massavedsbehov och en ökad optimism.

Stor spännvidd i virkesvärde
Fina och grova stockar av ek, ask, glanshägg (black cherry), gulbjörk och lönn betingade höga priser med många tusen kronor per kubikmeter. Upp mot 8-10 000 svenska kr/m3 för de finaste stockarna. Något sämre sågstockar av löv låg någonstans runt priset för barrsågtimmer. Priset för lövmassaved var nog generellt lägre än hos oss men i gengäld gick det tydligen att skicka med alla lövträdslag inkl. ek, körsbär, lönn mm i samma välta.

1558633556_fullsizeoutput_7242.jpeg


Grovt talltimmer
För barr verkade grova sågstockar av white- eller red pine (weymoth-tall eller rödtall) betalas hyfsat bra. Vi uppfattade inte att man kvalitetssorterade barrtimret mer än att man gjorde massaved om det var för krokigt eller hade grova sprötkvistar. Talltimret var ofta rejält grovt och minimindiametern likaså. Vi såg inget talltimmer under 20 cm toppmått. Däremot många riktigt grova stockar som hade vrakats p g a övergrovhet om det varit i Sverige. Prisnivån på det grova talltimret uppfattade vi låg i nivå med svenska sågtimmerpriser.

1558633426_p1060293.jpg


Lägre pris för gran och annat barr
Timmer av gran (red spruce eller balsam fir) och hemlock som sågas till konstruktionsvirke var sämre betalt än för talltimret. Cederträ (Thuja) används bl a för att såga ytterpanel och det verkade finnas sågverk som specialiserat sig på detta trädslag. Däremot verkade det vara dålig avsättning för sågstock av tamarack (lärk).

1558633426_p1060365.jpg


Massaved och bränsleved
Det virke som inte går att göra sågstock av blir i första hand massaved. Allt kapas i korta längder: 8 fot = 2,4 meter. Inom vissa områden finns fliseldade kraftverk för elproduktion och inom korta köravstånd från dessa anläggningar betalas bättre för bränsleflis och då flisas allt som inte blir timmer. Det finns också en stor lokal marknad för kapad och kluven brännved. Priset på massaved varierade väldigt mycket mellan de olika avverkningarna och skogsägarna vi besökte men det verkar generellt vara lite sämre betalt för löv än för barrmassaved även om vi såg motsatsen också. Runt 120kr/m3f (vid avlägg) är siffror som vi hörde för lövmassaved. I gengäld går då allt löv med oavsett trädslag inkl ek.

För barrmassaveden betalades bättre. Runt svenska prislistenivåer eller t o m lite mer om det var rimliga köravstånd till industrin. I alla fall i New York. I södra Maine verkade priserna vara sämre. Allt barr gick bra att leverera som massaved utom möjligtvis tamarack (lärk). I norra delen av New England-delstaterna och New York körs betydande volymer av både sågstock och massaved till industrier i Kanada.

Rundvirkesexport till Kina
Det förekommer även export av rundvirke till Kina. Då handlar det om sågstock av t ex gulbjörk som är eftertraktat i Kina. Stockarna lastas i containrar som annars hade gått tomma i retur till Kina.

Ingen stock är för grov
Det här med övergrovt virke är inte uppfunnet i USA än. I alla fall inte när det gäller sågtimmer eller fanérstock. Det verkar som att ju grövre stockar desto bättre. Oavsett om det är löv eller tall. När det gäller massaved så verkade det dock finnas begränsningar men det löstes genom att lastbilen släppte övergrova stockar från hög höjd över något vasst så att stocken helt enkelt sprack.

Amerikanska sågverk som sågar löv och tall har ofta en snabb bandsåg som användas för att blocka upp grova tall- eller lövstockar så att de går in i delningslinjen. Eller för att såga upp hela stocken vilket är vanligt i lövsågverken. De här sågarna är snabba och sågar i två riktningar eftersom banden är tandade åt två håll. Se mer om hur det fungerar i tråden om tallsågverket Hancock Lumber (länk 11)

Mått och enheter
Vi måste ta upp det här med måttenheter också. USA ligger ju som bekant utanför den metriska världen så här gäller andra mått än kubikmeter. Flera andra mått. När man pratar om växande virkesförråd, tillväxt och avverkning i ett större perspektiv använder man enheten kubikfot (ofta tusen eller miljoner ft3). En kubikfot = 0,027 m3.

Pratar man sågtimmer så använder man istället enheten “boardfeet”. En boardfeet avser egentligen sågad vara och den är 30 x 30 x 2,54 cm. Man använder ofta enheten “tusen boardfeet” (Mbft) och det är 2,286 m3 sågad vara. Problemet med det här måttet är att man använder det för rundtimmer också och då avses den mängd sågad vara som en stock ger. Skogskonsulterna och virkesmätarna använder en omräkningssticka där man kan se hur många bft en stock förväntas ge vid en given diameter och längd. Det här blir ju lite som om vi skulle mäta och prissätta sågtimmer efter det förväntade utfallet av löpmeter sågad vara.

För längder är det givetvis fot (30 cm) som gäller och för diametrar eller tjocklek är det tum (2,54 cm).

Massaveden mäts ofta i ton och då är det inte metriska ton utan US ton (short ton). Ett US ton ≈ 0,9 metriska ton. Ett US-ton färsk massaved motsvarar ca en m3f (lite mindre för löv) så det blir ett ganska greppbart mått för oss svenskar ändå.

Ibland använder man måttet “cord” när man räknar klenare virke som massaved eller brännved. En cord ≈ 3,6 m3.

Virkesmätning
I USA finns inga virkesmätningsföreningar utan virket mäts ensidigt av köparindustrin. Enligt några av skogsägarna och konsulterna vi pratade med så var det en faktor att ta med i beräkningen när man sålde virke. Dets vad man fick för pris men också hur “snålt” olika industrier var kända för att mäta. Det skämtades om att vissa mätte utbytet i board feet “som om man fortfarande hade ¼-tums sågblad”.

Hemmamarknad och dollarkurs
När vi har gjort prisjämförelserna mellan USA och Sverige nu i maj 2019 måste man ta i beaktande att den svenska kronan ligger väldigt lågt i förhållande till US-dollarn. Det innebärr att de amerikanska prisnivåerna för oss kanske framstår som något bättre än vad de egentligen är i ett lokalt perspektiv.

En annan mycket viktig skillnad mellan den svenska och den amerikanska marknaden är att USAs skogsindustri har en mycket stor hemmamarknad att mätta. Det mesta som produceras kan säljas inom landet, i inhemsk valuta till inhemska kunder. Men trots att USA är det land som avverkar mest virke i hela Världen är man ändå nettoimportörer av trävaror.

Här hittar du de andra trådarna i vår artikelserie från New England:

1. Skogsforums serie om skogsbruket i nordöstra USA
2. Skogsskötsel och skogsfakta - New England
3. Många olika trädarter i New Englands skogar
5. Avverkningsteknik i New England och New York
6. CTL-avverkning med fällare, processor och skotare, Maine (video)
7. CTL-avverkning med skördare & skotare, Vermont (video)
8. Helstamsavverkning med fällare & skidder, New York (video)
9. Leaf Peeping - höstfärger som intäktskälla
10. Att vara skogsägare i New England
11. Hancock Lumber - Amerikanskt tallsågverk (video)



   TS
 Besvara  
  • Sida 1 av 1
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).