Skogsnyheter

[Fredrik Reuter]

tor 23 maj 2019, 09:33#567633 Essity, en av världens största tillverkare av hygienprodukter, meddelar idag att de investerar 400 miljoner kronor för att påbörja en process där delar av deras slutprodukter kommer vara baserade av papper från vetestrån.

Skogen får alltså konkurrens av lantbruket och snart kan lantbrukare i Mannheim i Tyskland börja leverera vetestrån till Essitys pappersbruk i Mannheim.

Fördelarna är enligt Essity att vetestrån är en biprodukt som ändå måste skördas när vetet skördas, dessutom kommer de använda en teknik som gör att processen fram till slutprodukt använder både mindre energi och vatten jämfört med papper från träd.

Essity har tecknat en licens för exklusiva rättigheter med USA-baserade Sustainable Fiber Technologies (SFT). Det globala avtalet kommer att ge Essity tillgång till SFT: s Phoenix process™, en teknik som omvandlar växtbaserade förnybara källor till pappersmassa som lämpar sig för tillverkning av pappersprodukter. Papper som produceras med vetestrån med denna process är lika ljust, mjukt och starkt som papper som produceras av färsk pappersmassa. Att använda vetestrån har betydande hållbarhetsfördelar, inklusive en väsentlig minskning av användningen av vatten och energi.

Läs mer: https://www.essity.com/media/press-rele ... 622ad642b/

Det finns mycket att diskutera om denna nyhet, vad är dina tankar om denna nya "konkurrens" från Essity?

• Läs mer om Skogsnyheter
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[Orsa]

tor 23 maj 2019, 12:29#567642 Vet inte hur mycket nyttigheter det är i halmen/strået när det gulnat. Kanske är det mest typ cellulosa, så utarmning av jorden inte sker. Behöver man kompensationsgödsla borde det vara negativt eftersom man gör konstgödning på energislukande sätt/ fossilt och fossiltransporter samt att den kritiskt ändliga resursen fosfor eventuellt används mer, inte bara för att få nått i munnen utan även för att ta reda på allt efter sas själva passagen.

Positivt skulle kunna vara att man kan nöja sej med lägre veteskörd och ta pengar ur halmen som kompensation genom att det gödslas mindre. Hög giva gör ju att man förädlar kortstråigt för at slippa halm och liggsäd. Vet inte hur det är nu, men förr sprutade man stråfårkortningsmedel, vilket var kontroversiellt.

[ananders]

tor 23 maj 2019, 17:57#567663

Vet inte hur mycket nyttigheter det är i halmen/strået när det gulnat. Kanske är det mest typ cellulosa, så utarmning av jorden inte sker. Behöver man kompensationsgödsla borde det vara negativt eftersom man gör konstgödning på energislukande sätt/ fossilt och fossiltransporter samt att den kritiskt ändliga resursen fosfor eventuellt används mer, inte bara för att få nått i munnen utan även för att ta reda på allt efter sas själva passagen.

Positivt skulle kunna vara att man kan nöja sej med lägre veteskörd och ta pengar ur halmen som kompensation genom att det gödslas mindre. Hög giva gör ju att man förädlar kortstråigt för at slippa halm och liggsäd. Vet inte hur det är nu, men förr sprutade man stråfårkortningsmedel, vilket var kontroversiellt.

Det är inte mycket växtnäring i halmen men lite får man korrigera om man tar bort den. Det som blir mest lidande om man kontinuerligt tar bort halmen under flera år är jordens struktur och då främst på lerjordar. Även mullhalten sjunker och där finns det en kritisk gräns där jorden blir obrukbar om mullhalten blir för låg. Detta gäller främst gårdar utan djur och som inte kompenserar borttagandet av halm med någon form av organisk gödsel.

Jag har för mig att min arbetsgivare säljer halmen för 50 öre/kg i strängen efter tröskan och de räknar med att det blir ca hälften så mycket halm/ha som spannmål. Så gödslar man mindre så påverkar det även halmmägnden.

Senast redigerad av ananders tor 23 maj 2019, 19:00, redigerad totalt 1 gång.

[totte]

tor 23 maj 2019, 18:32#567671

jorden blir obrukbar om mullvaden blir för låg

Antingen har ni väldigt djupgrävande mullvadar eller så har autokorren varit framme här

2CVtrac (1951-2012), Homelite ZIP-6 (1960), Homelite SXL-12 (1964), Brumi tvåhjulstraktor (1965), Bolens jordfräs (1968), Gilson 55257 (1981), Jonsered 621 (1972), Jonsered 520 SP (1984), Partner 4200 (2007)

[ananders]

tor 23 maj 2019, 19:08#567678

jorden blir obrukbar om mullvaden blir för låg

Antingen har ni väldigt djupgrävande mullvadar eller så har autokorren varit framme här

Att sådant aldrig kan gå obemärkt förbi här , men utan autokorren så hade jag knappt kunnat gjort mig förstådd här.

[totte]

tor 23 maj 2019, 21:11#567696 Nej, här ges det aldrig nån nåd 😈

2CVtrac (1951-2012), Homelite ZIP-6 (1960), Homelite SXL-12 (1964), Brumi tvåhjulstraktor (1965), Bolens jordfräs (1968), Gilson 55257 (1981), Jonsered 621 (1972), Jonsered 520 SP (1984), Partner 4200 (2007)