Röjning del 1 Dags att skapa framtidens skogar - Ut och röj människa! (starttråd)
Röjning del 3 – var ska jag börja?
Röjning del 4 – När (på året) kan jag röja?
Röjning del 5 – Vad behöver jag för utrustning?
Röjning del 6 - Hur ska jag jobba?
Röjning del 7 - Vad ska jag röja bort?
Röjning del 8 - Hur lång tid tar det att röja?
I stort sett alla skogsägare planterar ny skog efter att man avverkat den gamla. Några få procent har marker som lämpar sig för självföryngring och låter naturen göra jobbet och några få procent driver upp ny skog med hjälp av frösådd. Återbeskogningsplikten är en del av skogsvårdslagen. För andra kan naturturism eller jakt vara viktiga delar i skogsägandet och en del skogsägare kanske försöker sig på någon form av kontinuitetetsskogsbruk. I samtliga fall utom möjligen det sista är röjning en nödvändig del i skogsskötseln.
Förvalta din investering
Har man markberett och planterat (eller sått) så finns redan ett betydande belopp investerat i den framtida skogen. Att röja den planterade eller självföryngrade/sådda skogen är ett sätt att vårda denna investering och höja värdet och avkastningen på sin skog.
Höj värdet på din fastighet
Oavsett om du tänker sälja din skog eller bruka den så är det knappast någon nackdel med ett bra fastighetsvärde. Du kanske vill belåna din skog för att köpa grannskiftet som just blivit till salu? En fastighet med välröjda bestånd får ett högre marknadsvärde än en fastighet där all ungskogsröjning är eftersatt. Det här gäller i både marknadens och bankens ögon.
Skapa framtidsskogen
Med röjningen så “skapar” man den nya skogen genom att man då påverkar trädslagsfördelningen och stamantalet. Enkelt förklarat så väljer man ut ett mindre antal stammar som blir kvar efter röjning än som stod i beståndet innan. Dessa stammar får mer utrymme att växa på och blir då grövre. De gödslas dessutom av de nedröjda träden som förmultnar och avger sina näringsämnen.
Producera virke och inte sly
I ett lövtätt bestånd kan det står flera tiotusentals björkstammar per hektar tillsammans med de 2000-2500 granarna som planterats. Om man bara låter det här stå och växa blir det en tät vägg av klena träd som kommer att ta mycket lång tid på sig innan det blir någon grovlek på stammarna. Här gör röjsågen underverk och du får en växande skog som producerar värdefullt virke.
Har man istället en självföryngring (eller sådd) av tall så vill man kanske vara försiktig med röjningen innan träden passerat den värsta risken för att sluta som älgmat. Men man behöver ändå gå in och ta bort konkurrerande löv (främst björk) och förväxande “vargar”. Kanske också glesa ut tallstammarna något om de står väldigt tätt. Men låt slutröjningen vänta tills älgen inte når toppskotten längre.
Reglera trädslagsfördelningen
När man röjer har man stor möjlighet att påverka det framtida beståndet. Dels genom att välja trädslag där så är möjligt. Man kan t ex aktivt sträva mot ett blandbestånd genom att gynna självsådda tallar på granens bekostnad. Eller tvärt om på de bördigaste markerna. Man kan med röjsågen ofta reglera lövinblandningen. Vill man spara löv på sammanhängande lövdominerade ytor (där barrträd röjs bort) eller vill man blanda in löv i hela barrbeståndet? Kanske spara en lövskärm som får växa före granen och avverkas tidigt?
Reglera stamantalet
Ett viktigt och mätbart resultat av röjningen är stamantalet per hektar. Om man röjer en granplantering första gången kanske man inte gör så stort ingrepp i antalet granar utan mest tar bort konkurrerande löv. Men i bestånd som bara röjs en gång eller när man röjer sista gången, behöver man bestämma vilket stamantal man vill ha när skogen sedan ska växa in i gallringsåldern. Hur många stammar man väljer att lämna beror på vilken skötselstrategi man väljer. Här finns det många möjligheter! Mer om det i Röjning del 7 - Vad ska jag röja bort?
Skapa stabila bestånd och ståndortsanpassa
Ett oröjt bestånd med många klena stammar blir lätt skadat av snö. Ett bestånd som röjs i tid ger starkare träd som klarar sig bättre. Många anser att man får en friskare skog om man t ex blandar in löv och/eller tall i ett granbetsånd. Speciellt granen och björken trivs bra ihop.
Beroende på hur utgångsläget ser ut så kan man påverka för en bättre ståndortsanpassning. D v s att man gynnar de trädslag som passar bäst på just den växtplatsen. Mer tall där det är torrt, mer löv om det är fuktigt...
Natur- & landskapsvård
Med röjsågen bestämmer man hur beståndet ska se ut ur ett naturvårds- och landskapsperspektiv. Om man t ex vill ha med löv i hela omloppstiden så måste man spara och gynna tillräckligt mycket när man röjer första gången. Men det handlar också om vad man inte röjer bort. Spara all RASE (rönn, asp, sälg och ek), hassel och andra buskar som är värdefulla för främst djurlivet. Träd som redan är betade av vilt bör man också lämna då viltet verkar prioritera att beta de buskar och träd som redan är tuktade.
Förbättra ekonomin i nästa åtgärd - gallringen
Ett välröjt bestånd ger ett bättre netto när skogen ska gallras första gången. Slarvar man med röjningen i ungskogen så behövs det oftast en förröjning innan gallringen och då får man ändå en kostnad för röjning. Ett välröjt bestånd kan växa några år längre innan gallring. Det innebär mer gallringsvirke och grövre medelstam som båda bidrar till ett bättre gallringsnetto. Om man väljer ett gallringsfritt skötselprogram blir röjningen ännu viktigare för att få ett lämpligt stamantal och en skog som kan producera gagnvirke utan allt för mycket självgallring ända fram till en tidig slutavverkning.
Vad säger skogsvårdslagen om röjning?
I dagens Skogsvårdslag finns ingen röjningsplikt. Däremot finns regler för hänsyn, trädslag och insektsskador som även berör röjningen. Nyanlagd skog ska enligt Skogsvårdslagen vårdas med “plantröjning” och man ska anpassa trädslagsvalet så att skogen "med hänsyn till växtplatsens förutsättningar kan ge en tillfredsställande virkesproduktion".
Man får heller inte skada “värdefulla kulturmiljöer och hänsynskrävande biotoper” när man röjer och man ska lämna “skyddszoner med träd och buskar” mot t.ex. skogliga impediment, vattendrag och jordbruksmark. Man får heller inte röja på skogliga impediment större än 0,1 ha. Undantaget något enstaka träd.
När det gäller insektsskador så anger skogsvårdslagen begränsningar endast för tall och gran av lite grövre diameter > 7 cm i rotsnittet. I all annan röjning som är klenare kan man röja när man vill under hela året.
Grövre tall med skorpbark får röjas under perioden 15 maj - 15 juli så att man undviker att skapa yngelvirke för märgborrar. Röjer man efter 15 juli kan man kapa ner tallstammar med skorpbark i kortare bitar så att de hinner torka innan nästa års svärmning.
När det gäller grövre gran ska den röjas under perioden 1 augusti till 30 september. D v s efter att granbarkborrana svärmat färdigt. För både tall och gran gäller att man i normalfallet får ha max 5 m3sk/ha av träd grövre än 10 cm i rotsnittet liggande efter röjningen. Det motsvarar bortåt 1000 stammar om de är 4-5 meter höga. I år (2019) har dock utlysts speciella skyddsområden för barkborrebekämpning och där är gränsen satt till max 3 m3sk/ha av granvirke (grövre än 10 cm i rotsnittet) som får lämnas.
Håller du med om argumenten för röjning? Finns det fler skäl att röja? Eller finns det några skäl att låta bli?
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto