Svaren från enkäten har sammanställts och forskaren drar slutsatsen att skogsägarna har svårt att samverka kring vattenfrågor och att "Myndigheter behöver därför ta en tydligare ledarroll för att lösa skogsbruksrelaterade vattenproblem".
Nu är ju hänsyn till vattendrag i skogsbruket idag, om inte heligt så i alla fall näst intill. Omfattande hänsyn till vattenmiljö finns med i både FSC- som PEFC-certifieringen. Vattenskyddsfrågorna är även en del av markskoningsgarantier när sådana finns och det har bedrivits omfattande utbildningar av skogsägare av framför allt skogsägarföreningarna. Som t ex Södras kampanj "Skogens Vatten". När det gäller entreprenörernas mer eller mindre obligatoriska "Grönt kort" så ingår vattenhänsyn som en viktig del även i den utbildningen.
Så även om det finns enskilda skogsägare som inte har full koll på vattenfrågorna så behöver det inte gå ut över vattenkvalitén. Näst intill alla som utför arbete professionellt i skogsbruket idag vet vad som gäller i vattenfrågorna och hur hänsyn ska tas. Så det hade ju varit ett smartare angreppssätt att utvärdera hur bra hänsyn som tas istället för en teoretisk studie där man "frågar fel person". Tyvärr kommer den här presstexten att valsa runt i olika media som okritiskt refererar till forskarens slutsatser utan att se till hur illa de rimmar med hur det verkligen fungerar idag.
En del av slutsatserna från studien:
Alla regler som rör hänsynstagande till vattenmiljöer i skogsbruket är endast rekommendationer. Det finns alltså inga straffmekanismer ifall skogsägare inte tar hänsyn till vattnet inom sina fastigheter vid olika skogsbruksåtgärder. Därför försöker de statliga myndigheterna att övertala skogsägare att ta hänsyn till vatten genom mjukare styrmedel.
- Genom att samverka för en förbättrad vattenkvalité i avrinningsområdet kan skogsägare förutom att få vatten med god kvalité inom sin fastighet kunna göra ytterligare vinster, till exempel genom förbättrade fiskemöjligheter.
Det är inte lätt att samarbeta med många aktörer, det är både tids- och resurskrävande. Det finns även mycket osäkerhet kring vad som är ”bästa praxis”, och därför riskerar skogsägarna att lägga mycket tid och resurser på att samverka men ändå inte åstadkomma det önskade resultatet.
- Av den anledningen är det svårt att få skogsägare att samarbeta i vattenfrågor. Dessutom måste skogsägarna uppleva att det finns ett problem att samverka kring. I det studerade området upplevde man inte att det fanns något problem med vattnet. Det berodde delvis på att många inte har fått information om kopplingen mellan skogsbruk och försämrad vattenkvalité, eller hur man kan arbeta förebyggande. Det visade sig också att det var lättare och mindre resurskrävande att kringgå problemen än att lösa dem, till exempel genom att fiska i andras vatten än att samverka för att förbättra det egna, säger Irina Mancheva.
Läs hela pressmeddelandet här.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Kort information om skogsforum.se